Hoppa till innehåll

TA | Danmark satsar stort på välfärdsteknologi

Ekonomisk kris, stora pensionsavgångar och fler och fler som behöver vård och omsorg, det är en ekvation som inte går ihop. Hur ska vi klara välfärden i framtiden?

Text: Jane Bergstedt

I Danmark har politikerna diskuterat frågorna om välfärd för alla och kommit fram till att teknik kan vara åtminstone en del av lösningen för att effektivisera vård och omsorg. Höjda skatter för att anställa fler betraktas inte som en framkomlig väg.
Begreppet välfärdsteknologi föddes i Danmark och den danska regeringen har lagt 3 miljarder danska kronor i Fonden för välfärdsteknologi för att stödja utvecklingen. Det ska vara projekt med tydlig effektiviseringspotential – sparade resurser – inte minst personal.

De som söker ska satsa 25 procent själva och det kan vara i form av arbetstid. Det man sparar får man behålla, vilket gjort att de danska kommunerna är starkt engagerade, 70 procent medverkar på ett eller annat sätt. Även facken stöder arbetet eftersom de ser det som en möjlighet till bättre arbetsmiljö, färre tunga lyft, med mera.

– Men någon gång har vi tyckt att det blir för starkt fokus på färre resurser i form av personal, säger Lene Barslund, vice ordförande för Ergoterapeutföreningen i Danmark.

Välfärdsteknologi är ett av föreningens fokusområden för 2011–2013. De söker inte medel själva, men medverkar exempelvis i projektet Den aktiva medborgaren som undersöker vad som krävs för att människor ska kunna ta större eget ansvar för sina liv och klara sig själva, vara aktiva längre, med bättre livskvalitet som följd.

– Vår roll är främst att sprida information till medlemmarna och se till att de kan spela en central roll i utvecklingen och införandet av olika hjälpmedel.

Ett exempel på satsningar är ett stort projekt med ”spiserobotar”, hjälpmedel för att kunna äta själv och slippa bli matad, där åtta kommuner medverkar och provar olika typer av robotar. Det är ett så pass stort projekt att resultaten får tydlig evidens. Det frigör förstås personal för andra uppgifter, säger Lene Barslund.

Ett annat exempel är robotdammsugare. Men där lägger Lene Barslund in en brasklapp. Om personen som hjälper till med dammsugningen är den enda sociala kontakten för brukaren leder inte roboten till ökad livskvalitet utan skapar ett nytt problem. Då måste andra satsningar till, påpekar hon.

– Arbetsterapeuter spelar en stor roll både när det gäller utveckling av nya hjälpmedel och för att hjälpa brukarna att lära sig använda dem. Det är klart att fyra veckor för inlärning är en liten insats jämfört med att brukaren sedan klarar sig själv och i många fall kan bo kvar hemma i stället för att flytta till
ett boende.

Förutom hjälpmedel innebär satsningarna nya it-lösningar. Journalsystemen inom landstingen är en svår nöt att knäcka även i Danmark, men kommunerna är på gång med ett gemensamt begreppssystem som ska underlätta kontakterna både mellan kommuner och med medborgarna.

Telemedicin och online-lösningar av olika slag är på stark frammarsch. Exempelvis fjärrbehandling av kroniker i hemmen, möjlighet till egen provtagning hemma och tolkning vid läkarbesök. Med hjälp av Skype kan läkare och patient se varandra. Ambulanserna har också kamerateknik som gör att läkaren på sjukhuset kan ge råd om vård av patienten redan på vägen till sjukhuset och börja förbereda sig.

Trygghet och säkerhet är ett annat område.

– Där är exempelvis GPS-teknik för att hitta dementa människor som går bort sig en möjlighet många är glada för, inte minst anhöriga. Men vi har en diskussion om att brukarna måste kunna ge sitt medgivande och att det därför måste diskuteras i ett tidigt skede av sjukdomen.

Kameraövervakning i hemmet kan vara integritetskränkande, men en golvsensor kan känna av hur någon rör sig i lägenheten och ge larm vid fall. Tekniken utvecklas hela tiden.

I Danmark finns ett system runt landet med specialutbildade demenskoordinatorer, som fyller funktionen att ha koll på all tillgänglig teknik för att underlätta vården av demenssjuka. Det är oftast sjuksköterskor eller arbetsterapeuter, som har den rollen. De har också en egen förening.

– Vi har startat ett nätverk för arbetsterapeuter som är intresserade av den nya välfärdsteknologin och vi har även en grupp på Facebook, fast där vill inte alla vara med, attityden är lite avvakt-ande, säger Lene Barslund.

Fakta: Dansk välfärdsteknologi

Under åren 2011–2015 satsar den danska staten 3 miljarder danska kronor på utveckling av så kallad välfärdsteknologi, begreppet har myntats i Danmark. Krassa ekonomiska förutsättningar, stora pensionsavgångar och minskad tillgång på arbetskraft samtidigt som antalet äldre och vårdbehövande ökar, gör det svårt att klara en bibehållen välfärd i framtiden.

Välfärdsteknologi kan:

  • effektivisera arbetssätt och rutiner och därmed reducera behovet av arbetskraft.
  • skapa bättre arbetsmiljö med färre rutinuppgifter och tunga lyft med mindre arbetsskador och sjukfrånvaro som följd.
  • öka livskvaliteten för medborgaren som blir mer självständig och aktiv, får ett värdigare liv och möjlighet att vara delaktig i samhället.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-09-07

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.