Hoppa till innehåll

TA | Brist på arbetsterapeuter i Finland

Enligt Annikki Arola, programansvarig vid högskolan Arcada i Helsingfors, som har en svenskspråkig utbildning i arbetsterapi, är arbetsterapeuter eftertraktade i Finland. Här är yrkesgruppen liten, med endast 2 600 registrerade medlemmar, och tjänsterna inom hälso- och sjukvården är få.

Text: Ulla-Karin Höynä

– Man löser det med vikariat och genom att köpa in ergoterapitjänster. Därför är det ganska vanligt med privata ergoterapeuter, som yrket kallas i Finland, säger Annikki Arola.

Den första utbildningen startade år 1970. Den svenskspråkiga tio år senare, 1980. I Finland studerar man på en yrkeshögskola i tre och ett halvt år. Utbildningen finns på fem platser i landet. Cirka 250 examineras varje år. 

Arbetsterapeutens arbetsfält skiljer sig åt en aning jämfört med svenska förhållanden. Det är inte lika vanligt med arbetsterapeuter på hjälpmedelscentraler som det är i Sverige, med undantag för de större hjälpmedelscentralerna. Ett område som är stort är barn. Många arbetar inom primärvården på barnmottagningar med barn i förskoleåldern, på skolor och specialskolor. Även många privatpraktiserande arbetsterapeuter arbetar med barn.

– Eftersom det är en sådan liten yrkesgrupp är bristen enorm. Antalet utbildade hjälper knappt att täcka basbehoven, säger Annikki Arola.

Hon menar att utvecklingen av yrket och nya områden därför kommer lite i skuggan, som exempelvis arbetshälsa och stressrelaterade frågor.

– Vi ser att behoven finns. Antalet fasta tjänster är få i förhållande till behoven. Det inverkar på möjligheterna att utveckla och komma in på nya områden där arbetsterapeutisk kompetens skulle behövas, säger Annikki Arola.

Vilka frågor är viktiga framöver?

– Lönefrågan, att man får ersättning för den insats man gör och det ansvar man har. Även att den offentliga sektorn inrättar arbetsterapitjänster så att basbehovet täcks. Hittills har denna satsning inte lyckats fullt ut, säger hon.  

En som dock lyckats är Kirsi Hyvärinen. Hon sökte många gånger till utbildningen innan hon blev antagen. Nu arbetar hon på en geriatrikavdelning på Kauppi sjukhus, i närheten av Tammerfors, 20 mil norr om Helsingfors, och trivs mycket bra.  

– Det har varit min dröm i många år och jag är väldigt nöjd även med lönen, säger hon. 

Kirsi Hyvärinen presenterade en poster på COTEC-kongressen som visade ett nytt arbetsområde för finska arbetsterapeuter. Den handlade om ett Post discharge team i Tammerfors. Teamen startade 2007 och finns på några orter i Finland, där väntetiden till hemsjukvård är lång. De ger patienterna stöd under de första två veckorna efter en sjukhusvistelse.

Teamet tar emot äldre patienter från sjukhuset i Tammerfors. Det består av
två sjukgymnaster, 14 sjuksköterskor och två undersköterskor. Ergoterapeuten som deltog i projektet var knuten till sjukhusets akutavdelning.

– Arbetsterapeuten besökte patienterna tio gånger under drygt två veckor. Hennes uppgifter var av praktisk karaktär, som anpassning av bostaden och att träna patienten att klara sig i hemmet, säger Kirsi Hyvärinen.

”Finska MS-patienters syn på rehab”

Forskaren Anna-Liisa Salminen presenterade ett forskningsprojekt om hur MS-patienter ser på rehabilitering och vad som har störst betydelse. Projektet genomfördes under 2011 på tre orter i Finland. 68 personer i åldern 28–61 år deltog i undersökningen, uppdelade på 16 fokusgrupper. I snitt hade de hade en sjukdomstid på drygt elva år. Resultatet visar att kamratgruppen hade stor betydelse (88 procent av deltagarna uppgav detta). Näst viktigast var råd från professionella, 75 procent. På tredje plats kom fysiska övningar med 69 procent. 

– Det är viktigt med balansen mellan olika typer av stöd vid rehabilitering av MS-patienter, att göra mer gruppbaser-ade insatser på kommunal nivå. I Finland sker mycket av rehabiliteringen på institutioner, sa hon bland annat.

Till vardags arbetar Anna-Liisa Salminen på Forskningsavdelningen vid Folkpensionsanstalten i Helsingfors.

Fakta: Arbetsterapi i Finland

  • Det finska förbundet, Toimintaterapeuttiliitto (TOI), bildades 1965.
  • Antal medlemmar 2 308.
  • Könsfördelning: kvinnor: 2 250 män: 58.
  • Viktigaste frågor för förbundet: yrkesmässig intressebevakning, försäkra sig om arbetsterapins status i sjukförsäkringslagen. 
  • Genomsnittslön: 2 375 € /månad (cirka 19 700 kronor).
  • Arbetsområden: kommunal sektor 63 %, privat sektor 25 %, privata företagare 9 % och staten 3 %, enligt medlemsutredning 2007.
  • Cirka 10 % av förbundets medlemmar är egna företagare.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-09-07

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.