Hoppa till innehåll

TA | Rehabiliteringsgarantin: Förändringarna dröjer

Rehabiliteringsrådet lämnade sitt slutbetänkande i mars 2011 och har fått brett stöd för sina förslag från remissinstanserna. Åke Nygren, professor och ordförande i Rehabiliteringsrådet, beklagar att förändringarna dröjer.

Text: Anki Wenster

Det är två förslag som speciellt lyfts fram i rehabiliteringsrådets slutbetänkande: att ge multimodal behandling vid sidan om eller som komplement till KBT för personer med lättare psykisk ohälsa, samt tydligare fokus på arbetsplatsen. Ytterligare ett förslag, för att öka möjligheten för patienten att kunna återgå i arbete, är ett kvalitetsregister som ska finnas inom rehabiliteringsgarantin där man kan följa vilka behandlingsinsatser som har effekt och ökar återgång i arbete. Man framhåller även betydelsen av tidiga åtgärder och vikten av rehabilitering genom hela sjukskrivningsprocessen.  

− Patienter som söker för smärta eller lättare psykisk ohälsa i primärvården ska före läkarbesöket ges möjlighet att fylla i en skattningsskala. När det gäller multimodal rehabilitering ska det finnas listor på vad man bör erbjuda och den behandling patienten får ska registreras. Materialet kan lagras och utvärderas med avseende på vilken behandling som finns att tillgå och vilka som saknas, samt effekten på arbetsåtergång, säger Åke Nygren,

− Vi anser också att rehabiliteringsgarantin inom psykiatrin ska omfatta multimodal behandling, den stressrelaterade ohälsan är en diagnos som uppskattas omfatta hälften av dem som är sjukskrivna för psykisk ohälsa. För
den gruppen är KBT inte tillräckligt utan ytterligare insatser behövs. I slutbetänkandet föreslås också ett kunskapscentrum som kan följa och utvärdera kvalitetsregistret och forskning och utveckling inom området.

I sitt remissvar stödjer FSA förslaget om Nationellt kunskapscentrum samt påpekar vikten av att föra ut och omsätta forskningsresultat i den kliniska verksamheten.

Åke Nygren tror att en anledning till att förändringar i rehabiliteringsgarantin dröjer, kan vara att SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) vill ha ett större forskningsunderlag när det gäller förslaget om multimodal rehabilitering i tillägg till KBT vid lättare psykisk ohälsa.

− I de 100 miljoner som avsatts till forskning, utveckling och utvärdering anser jag att man ska kräva försöksverksamhet i den kliniska verksamheten, säger han.

− Jag anser även att det i rehabiliteringsgarantin ska finnas ekonomiskt stöd till åtgärder på arbetsplatsen. Dessutom måste arbetsterapeuter, sjukgymnaster och kuratorer involveras ytterligare och kompetensen utnyttjas på ett bättre sätt.
 
Att arbetsplatsen måste lyftas fram framhåller även FSA och att företagshälsovården utvecklas. Samtidigt är det viktigt att specificera vilka krav som ska finnas när det gäller kompetensen hos dem som ska utföra bedömning av arbetsförmåga och sörja för rehabiliteringsåtgärder. Där har arbetsterapeuter en adekvat kompetens.  

I sammanhanget nämner Åke Nygren den svenska rehabiliteringsmodellen Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång (ADA), som en arena där arbetsterapeutisk kompetens bör få utrymme.

Metoden har visat bättre resultat i arbetsåtergång för patienter med utmattningssyndrom i jämförelse med en kontrollgrupp och är en av de metoder som föreslås i slutbetänkandet.   

Åke Nygren påpekar slutbetänkandets stora stöd från remissinstanserna och beklagar att förändringar i rehabiliteringsgarantin dröjer, men är trots detta nöjd med att utredningar och utvärderingar görs.

− Det är positivt att man tar frågan på allvar och jag misströstar inte, även om jag är missnöjd.

Sabina Joyau, politiskt sakkunnig på Socialdepartementet, säger att regeringen grundar sig på det som utifrån SBU:s granskningar har evidens och att SBU av den anledningen, i sitt remissvar, var tveksamma till att stödja rehabiliteringsrådets förslag om multimodal behandling, men att man självklart följer utvecklingen av evidens i den delen.

När det gäller hur arbetsgivarens ansvar har stärkts i överenskommelsen för rehabiliteringsgarantin 2012, svarar Sabina Joyau, att man förtydligat önskemålet om att landstingen ska informera arbetsgivare om behandlingarna. I den del av rehabiliteringsgarantin som rör fortsatt forskning uttrycks behovet av att utveckla kontakterna med Försäkringskassan och arbetsgivare.

– När det gäller kvalitetsregister för rehabiliteringsinsatser är frågan inte om det ska finnas, utan hur det ska hanteras. Det är viktigt att hålla ihop sjukvårdens registrering så att man minimerar det administrativa arbetet, säger Sabina Joyau.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-06-15

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.