Hoppa till innehåll

TA | Rätt bedömning – rätt beslut

Försäkringskassan gjorde förra året en landsomfattande kvalitetsgranskning av läkarintygen*. Majoriteten fick knappt godkänt. Västra Götaland var ett av de landsting som hamnade i botten. Ett samarbetsprojekt har nu dragits i gång mellan Sahlgrenska i Göteborg och Försäkringskassan.

Text: Catharina B Tunestad

Det handlar om den magiska ”rutan 5” på läkarintyget, där individens aktivitetsbegränsningar ska beskrivas. Att den fylls i korrekt är ofta avgörande för om personen anses tillräckligt frisk för att kunna återgå i arbete eller få sjukersättning.

– Där har vi arbetsterapeuter en viktig roll att fylla, att vi kan bidra med vår bedömning av patienten så att det medicinska underlaget blir fylligare och beslutet riktigt, säger Christina Andersson, fil. doktor och leg. arbetsterapeut.

Hon är projektledare och samordnare för de elva arbetsterapeuter som ingår i pilotprojektet Rätt bedömning – rätt beslut som startade förra våren och pågår fram till årsskiftet inom öppenvårdspsykiatrin på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Projektet finansieras med medel från ”Sjukskrivningsmiljarden” och ingår i sjukhusets strategi för att utveckla ett ledningssystem i försäkringsmedicinska frågor.

Det övergripande syftet är att höja kvaliteten på de medicinska underlagen och ta fram en handlingsplan för en mer jämställd sjukskrivning. För att uppnå det har man skapat en ny modell för kvalitetssäkring av läkarintygen inom öppenvårdspsykiatrin. Med den hoppas man förbättra beslutsunderlaget när Försäkringskassan ska fatta beslut om huruvida ersättning ska ges eller inte.

I korthet innebär modellen att en arbetsterapeut kontaktas för att göra en samlad bedömning av individens aktivitetsbegränsningar när det är dags för eventuell förlängning av en sjukskrivning. Målet är att arbetsterapeuten ska ha minst ett personligt möte med individen och inte bara göra en bedömning utifrån befintliga journalanteckningar.

– Det är viktigt att bedömningen är färsk, säger Christina Andersson. En vanlig åtgärd för att förbättra kvaliteten på intygen är annars att utbilda läkarna om DFA-kedjan (Diagnos, Funktionsnedsättning, Aktivitetsbegränsning) i samråd med Försäkringskassan. Arbetsterapeuter tillfrågas oftast i ett senare skede när man behöver göra en fördjupad medicinsk utredning och intyget redan gått ett varv på
Försäkringskassan. Hon tror att det till stor del beror på att läkarna av tradition är vana vid att det är deras ansvarsområde att ställa diagnoser och att de därför kan ha svårt att ta till sig förslag från annan vårdpersonal, exempelvis arbetsterapeuter.

– Men det är inte bara sjukvården och läkarna som har ansvar för sjukskrivningsprocessen. Försäkringskassan måste också skärpa sig och börja
granska alla läkarutlåtanden utifrån samma kriterier och inte arbeta efter gamla rutiner, fortsätter hon.

Hon hoppas att projektet ska bryta ny mark och att det ska bli rutin att använda arbetsterapeuters kompetens med en fördjupad bedömning vid
arbetsförmågebedömningar i medicinska utlåtanden inom psykiatrin.

Ett annat mål är att införa ett gemensamt språk, ICF (International Classification of Function), för att underlätta kommunikationen mellan den psykiatriska öppenvården och Försäkringskassan.

Hittills har arbetsterapeuterna i projektet gått olika utbildningar, bland annat i försäkringsmedicin och om ICF. Man har även regelbundna träffar med specialistutbildad personal och ordinarie handläggare från Försäkringskassan där behov och svårigheter diskuteras.

I maj 2011 valde man slumpmässigt ut 70 läkarintyg på de olika enheterna, som man granskade utifrån samma kriterier som Försäkringskassans specialisthandläggare gjort i sin landsomfattande undersökning. Nu i juni ska man göra om proceduren på samma sätt för att se om det skett någon förändring avseende kvaliteten. I höst hoppas man ha resultaten klara och kunna göra en jämförelse.

– Det ska bli intressant. Vi hoppas förstås att det har skett en förbättring, säger Christina Andersson som stött på flera patienter ”som gått ett par varv i sjukförsäkringssystemet”.

– Så borde det inte vara, likväl är det en realitet för många.

I förordet till projektet menar man att sjukskrivningen som företeelse är lite av en paradox med sin ”dubbla funktion”. På ena sidan finns läkarna, ”behandlarna” inom hälso- och sjukvården, med intresse av att ge patienten vård – på andra sidan Försäkringskassan, som ansvarig myndighet för själva sjukskrivningen och den som ska besluta hur länge patienten får vara sjukskriven.

Båda förväntas ha samma mål, men har helt olika roller varför det lätt kan uppstå en konflikt dem emellan. Detta gäller särskilt efter att patienten varit sjukskriven i sex månader. Då ska den sjukskrivande läkarens uppfattning vägas mot Försäkringskassans tolkning av vad den nya lagstiftningen kräver.

* Det var främst uppgifterna om aktivitetsbegränsning och motiveringen till varför sjukskrivningstiden överskreds, som inte uppfyllde kraven på god kvalitet i Försäkringskassans granskningsrapport (2011:12) av läkarintygen. Källa: Försäkringskassan

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-06-15

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.