Hoppa till innehåll

TA | Nytt bedömningsverktyg utvärderas

Försäkringskassan håller i utvecklingen av det nya bedömningsverktyget av sjukskrivnas förmåga. I höst utvidgas utprovningen, samtidigt med en vetenskaplig prövning.

Text: Ulla Kindenberg

Vi vill sätta fokus på förmågan, säger Jan Larsson på Försäkringskassan, som har Socialdepartementets uppdrag att leda den pågående utvecklingen av metoder och instrument för bedömning av sjukskrivnas arbetsförmåga.

Han framhåller tre viktiga delar i det nya verktyget, som under hösten 2011 provades av sammanlagt 24 handläggare vid sex försäkringskassekontor. De prövade verktyget i 86 ärenden i tidsintervallet 90–180 dagars sjukskrivning.

– Genom att se på vad individerna kan och inte kan göra och jämföra med de krav som olika arbeten ställer kan de försäkrades förmågor uttryckas i individuella förmågeprofiler. Det är en innovation, säger han.

En annan skillnad jämfört med tidigare, som han vill framhålla, är den tyngd som läggs på individens delaktighet genom självrapporterad förmåga. Det blir en viktig utgångspunkt för samtalet när den försäkrade möter läkaren. Det hjälper båda att vara väl förberedda och läkaren kan ha en strategi klar för sin bedömning. Nytt är också de standardiserade kompletterande utredningar av arbetsterapeut, psykolog eller sjukgymnast som läkaren vid behov kan besluta om.

Jan Larsson tror att det nya arbetssättet kommer att innebära att såväl SLU
(Särskilt Läkarutlåtande) som TMU (Teambaserad Medicinsk Utredning) försvinner ur bilden på sikt.

Han understryker behovet av att standardisera de kompletterande undersökningarna för att effektivisera hela processen. Det är bästa sättet att ge alla individer samma chans till ett korrekt beslut. Försäkringskassans handläggare måste sedan i nästa led ha stor fingertoppskänsla, eftersom varje individuellt fall är speciellt.

Utredaren fick in många synpunkter på verktyget och efter modifieringar ska det prövas i flera landsting med start senare i år, i skrivande stund är Skåne klart. Målet är att det då ska användas i 400–500 fall för att sedan modifieras ytterligare efter nya synpunkter. En förhoppning är att i nästa steg kunna koncentrera bedömningarna till några regionala centra med hög akademisk nivå på de olika bedömarkompetenserna. Målet är att verktyget ska vara i bruk fullt ut 2014.

Under utvecklingsarbetet med verktyget har FSA tryckt hårt på behovet av att det prövas vetenskapligt. En studie som utvärderar den arbetsterapeutiska delen av bedömningsverktyget blev klar under våren. Ytterligare två ska göras under ledning av universitetslektor Jan Sandqvist i Linköping som har ett nära samarbete med FSA i frågan. Båda studierna ska presenteras under hösten.

Den ena studien ska undersöka verktygets diskriminativa förmåga, alltså dess förmåga att avgöra personers eventuella begränsade medicinska förutsättningar att arbeta. Den andra studien handlar om social och ekologisk validitet och mångfald och både arbetsterapeuternas och de försäkrades perspektiv ska beaktas. Hur tycker arbetsterapeuterna att verktyget fungerar i ovan nämnda avseenden? Hur upplever de försäkrade att bli bedömda med verktyget?

Jan Sandqvist betonar, liksom FSA, vikten av en noggrann vetenskaplig utvärdering, eftersom de bedömningar som verktyget ska användas för är svåra och grannlaga och varje beslut, som ska fattas grundade på verktyget, kan få stora individuella konsekvenser. Det är alltid många faktorer som spelar in och de varierar mellan personer, vilket innebär att det ställs stora krav på ett väl fungerande bedömningsverktyg.

– De två kommande studierna har mötts av stort intresse bland arbetsterapeuterna, säger Jan Sandqvist. Närmare ett hundratal av förbundets medlemmar har visat intresse för att medverka. Hur många som ska engageras för att använda och utvärdera verktyget i praktiken är inte bestämt ännu.

På frågan hur han tycker verktyget fungerar, svarar Jan Sandqvist att det är för tidigt att uttala sig om det, eftersom utvärderingarna pågår eller är under planering. Men han uppskattar att Försäkringskassan ger ekonomiskt stöd till den vetenskapliga prövningen så att man kan få fram välgrundade slutsatser om verktygets egenskaper.

”Illa om TMU försvinner”

FSA följer arbetet och har med tillfredsställelse noterat att Försäkringskassan beslutat att pröva det instrument som arbetsterapeuterna ska använda,
kommenterar Lena Haglund. 

– Det är först efter en tillförlitlig och giltig prövning som vi kan ta ställning till instrumentets användbarhet. Precis som Jan Sandqvist säger – vi vill avvakta resultat från prövningen innan vi diskuterar den arbetsterapeutiska delen mer ingående. 

Däremot tar Jan Larsson upp en fråga som tidigare har behandlats i en artikel här i Arbetsterapeuten under våren, fortsätter Lena Haglund (se nr 2 sid 24–25). Jan Larsson anger att han tror att den fördjupade teambaserade medicinska utredningen, TMU, på sikt kommer att ersättas av det nya bedömningsinstrumentet.

– Om detta skulle bli verklighet så är det en betydande försämring, säger Lena Haglund. I TMU anges att den sjukskrivna personen ska möta ett team, inte bara en läkare.

Så personens rätt att prövas av en arbetsterapeut är betydligt starkare i TMU och man anger också nio olika instrument arbetsterapeuten kan använda i denna prövning – inte bara ett som kommer att föreslås i det nya bedömningsverktyget.

Arbetsterapeuten väljer utifrån sin professionella kompetens det instrument som är mest lämpligt för prövningen av den unika person som just då ska bedömas.

Red.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-06-15

Ämnen:

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.