Hoppa till innehåll

TA | Enkla råd kan göra stor nytta

Arbetsterapi och sjukdomsförebyggande metoder är en nygammal utmaning! Nu har Socialstyrelsen presenterat nya nationella riktlinjer och FSA kommer att ta fram en webbaserad utbildning under hösten.

I dag finns väldigt mycket aktiviteter att välja på, så mycket man kan göra. En del människor utvecklar vanor och rutiner som är skadliga och utgör en risk för ohälsa och sjukdom direkt eller i ett längre perspektiv. Förutom att undvika tobaksbruk och riskbruk av alkohol behöver vi använda våra kroppar i fysiskt krävande aktiviteter och ha matvanor som ger oss en varierad kosthållning – alla klarar inte detta.

I dag är det faktiskt människors levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Hälften av alla kvinnor och 65 procent av alla män i Sverige har minst en ohälsosam levnadsvana. Socialt utsatta i samhället har dessutom oftare ohälsosamma levnadsvanor än befolkningen i stort.

Enligt Socialstyrelsens underlag är 13 procent av befolkningen dagligrökare. Riskabla alkoholvanor anses finnas i 14 procent av befolkningen medan 20 procent har ohälsosamma matvanor och 35 procent otillräcklig fysisk aktivitet i sin vardag. Detta är levnadsvanor som innebär en ökad risk för bland annat cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, högt blodtryck och övervikt eller fetma.

Sunda levnadsvanor, det vill säga en rökfri vardag, utan överkonsumtion av alkohol, regelbunden fysisk aktivitet och goda matvanor, skulle enligt WHO kunna förebygga 80 procent av alla kranskärlssjukdomar, men också förebygga eller fördröja utvecklingen av till exempel typ 2 diabetes. Att förebygga sjukdom som orsakas av osunda levnadsvanor är därför en viktig prioritet inom hälso- och sjukvården. 

Under 2009–2011 slutförde Socialstyrelsen arbetet med att ta fram Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Dessa riktlinjer syftar till att prioritera åtgärder som ska bidra till att förbättra folkhälsan. Människor som har ohälsosamma levnadsvanor bör enligt riktlinjerna erbjudas stöd av hälso- och sjukvården.

Tre åtgärdsnivåer för sjukdomsförebyggande metoder presenteras, där enkla råd är den mest grundläggande. Evidens för att enkla råd kan påverka förändring av en ohälsosam levnadsvana finns för rökning, men inte för de övriga levnadsvanorna. Om hälso- och sjukvården följer upp åtgärden kan metoden dock enligt Socialstyrelsen användas i förhållande till alla ohälsosamma levnadsvanor.

Enkla råd innebär mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer. Det krävs ingen särskild uppföljning av råden, men de kan kompletteras med någon form av skriftlig information. Det kan till exempel vara en broschyr om rökningens skadeverkningar, risker med en för hög alkoholkonsumtion, vinster med fysisk aktivitet eller tips om bra livsmedelsval. Enkla råd förväntas inte ta mer än högst fem minuter att ge, men ska dock endast ges till personer där osunda levnadsvanor konstaterats.

I Socialstyrelsens rekommendationer framhålls betydelsen av ett hälsofrämjande förhållningssätt i alla vårdsituationer, men också att det är särskilt viktigt att erbjuda när en person behöver förändra sina levnadsvanor, de vanor och rutiner som är etablerade i vardagen.

Levnadsvanor är en del av vardagen, en av arbetsterapeutens viktigaste arenor och därmed omfattar dessa strategier även arbetsterapeuter. Ett hälsofrämjande samtal syftar till att stödja individens egen möjlighet att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den. Detta är ett förhållningssätt som är väl etablerat inom arbetsterapi. Arbetsterapeuters insatser avser att stödja människor till förändring, så att de själva klarar av de utmaningar som de står inför.

Arbetsterapeuter använder redan i hög grad metoder med en tydlig pedagogisk förankring, för att stödja personer att utveckla och bibehålla en hälsosam livsstil. Många av de personer som arbetsterapeuter möter har aktivitetsproblem på grund av kronisk sjukdom/skada och de behöver ofta stöd för att inte utveckla ny ohälsa eller ytterligare försvåra konsekvensen av de sjukdomar eller skador de har.

Exempelvis visar forskning inom arbetsterapi att människor med psykisk sjukdom ofta röker, då denna grupp i hög grad saknar annan meningsfull aktivitet i vardagen. Ett annat exempel är att olika funktionsnedsättningar kan leda till begränsade möjligheter till fysisk aktivitet och betydelsen av sunda kostvanor ökar därmed. Arbetsterapeutens fokus är individens möjlighet till delaktighet i sin fysiska och sociala miljö.

Behandling inom arbetsterapi förutsätter också faktiska möten med personen och dennes miljö och intervention sker oftast i personens vardag, exempelvis i hemmet eller på arbetsplatsen. I dessa möten är metoderna enkla råd och rådgivande samtal utomordentligt naturliga att implementera för att förebygga annan sjukdomsutveckling orsakad av ohälsosamma levnadsvanor, än den sjukdom eller skada som primärt behandlas.

Att erbjuda åtgärder i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer förväntas innebära ett effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser och kan också i ett längre perspektiv leda till besparingar i form av sänkt vårdbehov i befolkningen. Regeringen har därför beslutat att särskilt stödja införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder inom hälso- och sjukvård.

Det är beslutsfattare inom hälso- och sjukvården som avgör hur de nationella riktlinjerna ska tillämpas. Det är dock viktigt att all personal har kännedom om riktlinjerna och har kunskap om vad sjukdomsförebyggande arbete innebär. Personal inom hälso- och sjukvården måste ha kunskap om de levnadsvanor som riktlinjerna avser och kunskap om de sjukdomsförebyggande metoder som anges i relation till dem.

Även om varje enskild anställd inte är ansvarig för genomförande av de rekommenderade metoderna måste alla kunna informera patienterna om levnadsvanornas risker och om de metoder som finns för att förebygga sjukdom och deras effekt. Kvalificerad rådgivning kommer exempelvis inte att ges av all personal, men alla ska ha kunskap om att metoden finns och effekten av den.

Metoderna enkla råd och rådgivande samtal kan och bör däremot inkluderas i redan existerande arbetsterapeutiska metoder och kan komma till uttryck
exempelvis i anslutning till träning av nytt hjälpmedel vid matlagning i hemmet. I arbetsterapeutiska möten och behandling av personer i alla klientgrupper finns möjligheter att ge enkla råd för att förebygga och minska konsekvenser av ohälsosamma levnadsvanor, men ska dessa bli effektiva behövs en riktad kompetensutveckling. 

För att säkerställa att arbetsterapeuter i sitt yrkesansvar bidrar till att enkla råd och rådgivande samtal ges, i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer, behövs en fördjupad kunskap kring konsekvenser av olika levnadsvanor och metoderna enkla råd och rådgivande samtal. FSA har beviljats medel från
Socialstyrelsen för 2012 för att öka arbetsterapeuters kunskap om sjukdomsförebyggande metoder mot tobak, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor och på så sätt öka arbetsterapeuternas delaktighet i implementering av sunda levnadsvanor inom hälso- och sjukvården.

Under hösten 2012 kommer ett webbaserat utbildningspaket att utvecklas och distribueras till alla yrkesverksamma arbetsterapeuter. Dessutom kommer lärare vid våra åtta lärosäten att erbjudas utbildning för att säkerställa att kunskap om ohälsosamma levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder på sikt ska utgöra ett naturligt inslag i utbildningen till arbetsterapeut.

Lena-Karin Erlandsson
FSAs representant i Prioriteringsgruppen för Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2009–2011

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-06-15

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.