Hoppa till innehåll

TA | ”Arbetslinjen” i praktiken

Ledare av Lena Haglund, förbundsordförande.

En viktig faktor i den svenska socialförsäkringen är att alla som arbetar har rätt till ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom. Under åren har förändringar skett inom området och i detta nummer redovisar vi några nyheter. Det finns många aktörer på denna arena, vilket vi också tagit upp i tidigare nummer.

Från FSAs sida finns två viktiga utgångspunkter när vi jobbar med sjukskrivningsbegreppet. En av dem är att bevaka regelförändringar av våra yrkesaktiva medlemmars rätt till ersättning och stöd vid sjukdom liksom våra studenters rättigheter vid sjukdom.

Vi ska stödja medlemmar som kommer i kläm. Det är viktigt att vi har ett socialförsäkringssystem som möjliggör en trygg tillvaro när sjukdom tillstöter. Försäkringssystemet ska också stödja en återgång i arbete. Det måste därvidlag finnas både en säker och tillförlitlig behandling och evidensbaserad rehabilitering.

Den andra utgångspunkten för FSAs arbete är att arbetsterapeuter är en av flera yrkesgrupper som arbetar med personer som finns inom sjukförsäkringssystemet. Vi arbetar med att utreda arbetsförmåga, bland annat för att identifiera vilket rehabiliteringsbehov som finns och vi deltar i rehabiliteringsarbetet med våra behandlingsmetoder.

Trots Socialstyrelsens rekommendationer för hur exempelvis sjukskrivningsbedömningar ska göras inom vården sker fortfarande prövning av sjukskrivning utan att man reellt söker fånga individens arbetsförmåga och arbetsplatsens påverkan för återgång i arbete på ett så tillförlitligt sätt som möjligt. Det är otidsenligt och bygger inte på aktuellt kunskapsläge.

Begreppet arbetsförmåga är komplext och återspeglar såväl ett subjektivt individperspektiv som ett objektivt utifrånperspektiv. För att tydliggöra tillämpningen av begreppet arbetsförmåga inom arbetsterapi anser FSA, efter beslut av fullmäktige 2010, att man vid bedömning av arbetsförmåga ska använda flera olika informationskällor och flera olika datainsamlingsmetoder. De instrument som används ska ha en klarlagd vetenskaplig standard och de ska fånga arbetsförmåga utifrån funktions-, aktivitets- och delaktighetsperspektiv.

Med den kunskap som finns inom arbetsterapi i dag och med den kunskapstillväxt som ständigt pågår om bedömning av arbetsförmåga borde det ha resulterat i att många fler arbetsterapeuter finns anställda inom verksamheter där dessa prövningar görs. Arbetsterapeutens bedömning är ett naturligt komplement till sjukskrivande läkare i många av sjukskrivningsfallen. Inte minst gäller det sjukskrivningar som sträcker sig över en längre tid än 90 dagar. Individen har rätt att få sin arbetsförmåga prövad så noggrant och omsorgsfullt som möjligt.

Vi ser dessvärre att arbetsterapeuter inte alltid är en naturlig medarbetare i de rehabiliteringsteam som finns. Det medför att alla inte heller per automatik kan få ta del av en arbetsterapeutisk behandling, som skulle underlätta för aktivitet och delaktighet. Exempelvis skulle många personer behöva stöd i livsstilsfrågor, som vardagsrevidering – ett program som stödjer en förändringsprocess för att öka och utveckla en varaktig arbetsförmåga, träning av enskilda funktioner eller utprovning av kognitiva hjälpmedel.

Många personer inom sjukförsäkringssystemet får aldrig möjlighet att möta en arbetsterapeut, en arbetsterapeut som skulle underlätta övergången från sjukskrivning till arbete. Det, om något, skulle sätta kraft bakom allt prat om arbetslinjen.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-06-18

Ämnen:

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.