Hoppa till innehåll

TA | Seniorträffar – en framgångsrik väg till bättre hälsa

Äldre personer som får ett förebyggande hembesök eller deltar i seniorträffar får bättre hälsa och behöver mindre hjälp i vardagen. Det är delresultat i en större studie som Susanne Gustafsson och forskare från Göteborgs universitet och Vårdalinstitutet nyligen presenterat.

Text: Susanne Gustafsson

Hösten 2007 inleddes en stor studie, Äldre Personer i Riskzon, i Göteborg. Studien var ett samarbete mellan stadsdelarna Örgryte och Härlanda, Göteborgs universitet och Vårdalinstitutet. Studien riktade sig till personer 80 år och äldre, bosatta i sitt eget hem och oberoende av hjälp från hemtjänst eller annan person i vardagen.

Syftet var att undersöka antagandet om att hälsofrämjande åtgärder kan fördröja fysisk skörhet, behålla hälsa och livskvalitet samt minimera behovet av sjukvård för äldre personer, under förutsättning att åtgärderna ges när den äldre personen ännu inte hunnit bli alltför skör. Studien föregicks av noggranna förberedelser där bland andra representanter för de äldre själva och experter inom området deltog i utformandet av de båda åtgärderna.

Ordinarie personal i stadsdelarna utförde åtgärderna, som därefter har utvärderats av en multiprofessionell forskargrupp bestående av etablerade forskare och doktorander ledda av professor Synneve Dahlin-Ivanoff.

Studien avslutades i maj 2011 och de första delresultaten är nu publicerade. Dessa resultat presenterades och försvarades i februari i år i min avhandling.
Studien Äldre Personer i Riskzon var en randomiserad kontrollerad studie. Totalt har 459 personer över 80 år deltagit i studien och varit indelade i tre grupper. En grupp, kontrollgruppen, har inte fått några åtgärder utöver de man på eget initiativ sökt upp. Den andra gruppen har fått ett förebyggande hembesök om cirka 1 1/2 timme av en utbildad personal i det multiprofessionella teamet. Vid det förebyggande hembesöket användes en checklista som bland annat innehöll information om samhällets utbud och service för äldre personer, en kontroll av hemsäkerheten med fallrisker samt information om möjligheten till anpassning av bostaden och hjälpmedel. Den tredje gruppen fick delta i en studiecirkel med fyra seniorträffar om cirka 1 1/2 timme och de fick dessutom ett uppföljande individuellt hembesök. Seniorträffarna med 4–6 deltagare i varje grupp leddes av personal från det multiprofessionella teamet där det ingick arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska och socionom. Personalen fick utbildning i att leda grupper och hade huvudansvaret för en seniorträff vardera.

Seniorträffarna baserade sig på en för åtgärden speciellt utarbetad bok, Livslots för seniorer, där bland annat åldrandet, fysisk aktivitet, kost, vardagens aktiviteter, vardagsteknik och hur man kan förebygga ohälsa diskuterades tillsammans med yrkesrepresentanter inom de olika områdena. Data om ett stort antal hälsomått, allt från balans till livstillfredsställelse, samlades in vid studiens start och deltagarna har därefter följts upp med nya mätningar efter 3, 12 och 24 månader.

Det finns tidigare forskning som undersökt förebyggande hembesök och de visar på ett varierat resultat beroende på utformning och målgrupp. Åtgärder i form av seniorträffar har inte tidigare undersökts, det är en helt ny åtgärd, och hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende personer 80 år och äldre är generellt sparsamt utforskade.

De nyligen publicerade delresultaten från Äldre Personer i Riskzon visar att de som fått ett förebyggande hembesök eller deltagit i seniorträffar skattar sin egen hälsa högre än kontrollgruppen efter tre månader. Efter tre månader är deltagarna i seniorträffarna även i högre grad oberoende i vardagens aktiviteter jämfört med deltagare i de förebyggande hembesöken och i kontrollgruppen.

Deltagarna i seniorträffar och ett förebyggande hembesök har inte heller lika stort behov av hjälp med vardagliga sysslor hemma efter ett år, som till exempel att städa, handla eller laga mat. Båda åtgärderna ger alltså en positiv effekt, men seniorträffarna är den mest verksamma åtgärden då effekten med ett mindre beroende i vardagens aktiviteter kvarstår i upp till två år.

Resultaten är lovande, men forskargruppen inväntar ytterligare analyser av fler delstudier som undersökt andra hälsomått och en sammanvägning av samtliga resultat innan den ena eller den andra åtgärden kan förordas. Tidskriften Arbetsterapeuten får anledning återkomma.

En annan viktig del i studien, där analyser av resultat pågår, är ekonomiska aspekter av resultatet. Dessa analyser kommer att vara viktiga inte minst för kommunerna, där de kan ge vägledning i beslut om vilka sammantagna effekter åtgärderna kan ge.

Det kvarstår alltså en hel del arbete med att analysera insamlad data i Äldre Personer i Riskzon och den kvantitativa informationen kommer även att
kompletteras med kvalitativa studier om hur de äldre personerna själva har upplevt att delta i de båda åtgärderna. Sådan kvalitativ information är viktig för att få en helhetsbild av åtgärderna och därför har fokusgrupper och intervjuer med deltagare genomförts, analyserats och resultat är under publikation. Kvalitativa studier kan också ge svar på möjliga framgångsfaktorer i de båda åtgärderna.

I min avhandling spekuleras i möjliga framgångsfaktorer till resultatet där jag menar att bredden i åtgärdernas innehåll kan vara en förklaring. Att många aspekter på hälsa berörs och att kunskap från flera olika områden ingår. Detta avspeglas även genom det nära samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna i teamet, som genomför åtgärderna och är speciellt tydligt i seniorträffarna.

En annan framgångsfaktor kan vara den tydliga personcentreringen. Äldre personer har deltagit i utformningen av åtgärderna, vilka på så sätt har skräddarsytts för de behov som finns i målgruppen. Vidare har de förebyggande hembesöken varit inriktade på den enskilda individens behov, även om man använt en checklista som grund för besöket.

Seniorträffarna har varit tydligt personcentrerade i och med att gruppen diskuterat de frågor och tankar som deltagarna funnit vara av intresse. Det har funnits ett tydligt förhållningssätt i att deltagarna i seniorträffarna kunnat delge varandra värdefulla tips, diskutera olika möjligheter för att bibehålla sin hälsa på äldre dar med de olika yrkesrepresentanterna, för att därefter ta ställning och välja de strategier som passar varje person bäst. 

Hur ser då framtiden ut? Stadsdelarna Örgryte och Härlanda har införlivat de båda åtgärderna i sin ordinarie verksamhet och erbjuder nu alla hemmaboende personer över 75 år bosatta i stadsdelarna att välja om de vill ha ett förebyggande hembesök eller delta i seniorträffar. Vad gäller forskningen så kommer en liknande studie att starta i stadsdelen Angered där det bor en stor andel äldre personer födda utomlands. Tanken är att erbjuda äldre personer födda i Finland respektive Bosnien/Hercegovina att delta i studien och utvärdera om positiva resultat även kan uppnås för äldre personer med andra förutsättningar än de i Örgryte och Härlanda.

Sammantaget är förhoppningen att vår forskning kan bidra till att utbudet av evidensbaserade hälsofrämjande insatser breddas med följden att äldre hemmaboende personers hälsa bibehålls i ett längre perspektiv än tidigare.

Länk till avhandlingens ram

Länk till boken Livslots för seniorer

Länk till manual för förebyggande hembesök och seniorträffar

Ansvarig för sida:

Jane Bergstedt 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Vikarierande redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-05-04

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.