Hoppa till innehåll

TA | FSA: Arbetsterapeuterna behövs i skolan

FSA intensifierar nu arbetet för att tydliggöra vilka insatser arbetsterapeuten kan bidra med i den moderna elevhälsan. Internationellt är skolan ett av de största arbetsområdena.

För att stödja barn och ungdomars lärande och möjlighet att nå skolmålen behövs arbetsterapeuter i skolan. Arbetsterapeuten, med sin kompetens om barn och ungdomars behov av aktivitet och delaktighet samt olika funktionsnedsättningars konsekvenser för skolarbete, borde vara en självklar medarbetare i elevhälsan.

Detta budskap förmedlade FSAs ordförande Lena Haglund och Johanna Rostedt, som arbetar inom Skolstöd i Stockholm, när de träffade Skolverkets generaldirektör Anna Ekström den 6 mars. Anna Ekström lyssnade med intresse och FSA kommer nu aktivt sprida den broschyr som förbundet tagit fram, Arbetsterapeutens värde i skolan. Du kan ladda ner eller beställa den i FSAs förlag. Vi behöver nå ut med information om de resurser som arbetsterapeuter kan erbjuda till beslutfattare, rektorer och inte minst barn och föräldrar.

Elevernas rätt till stöd i studierna har stärkts i den nya skollagen, som trädde i kraft i juli 2011. För att säkerställa medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska elevhälsan ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

Arbetsterapeuten blir en viktig medarbetare i elevhälsan utifrån sina kunskaper om samspelet mellan elev, aktivitet och miljö och använder strukturerade bedömningsinstrument för att kartlägga elevens möjligheter, behov och hinder att delta i skolans aktiviteter.

BAS, Bedömning av anpassningar i skolmiljön, är ett svenskt bedömningsinstrument utvecklat för att användas inom området skola, som säljs via FSAs förlag. Det omfattar elevens möjligheter till delaktighet i skolans alla olika miljöer, som klassrummet, skolgården, korridorer, gymnastiksal med mera.

Ett nytt instrument som kan användas i skolan är KaTid, Kartläggning av Tidsuppfattning, som utvecklats av Iréne Alderman, specialpedagog och arbetsterapeuten Gunnel Janeslätt. De håller kurs i FSAs regi den 10–12 september. KaTid finns för åldrarna 5–10 år och KaTid-U för åldergruppen 10–12 år. Preliminära analyser visar att materialet kan användas för ungdomar med en utvecklingsnivå upp till 17 år.

Ett annat instrument som kan användas i skolan är Sensory Processing Measure (SPM). FSA anordnar en workshop kring SPM den 28–29 maj, se mer information i kalendariet.

Ett tidigare projekt i skolan i Umeå, ATiS, startade 2007 och pågick i fyra år. Förebilden var skolor i USA där observ-ationsverktyget Skol-AMPS använts med framgång. Erfarenheterna, som tidningen Arbetsterapeuten skrev om i nr 6, 2010, var mycket positiva, men tyvärr fick projektet inte någon förlängning. Möjligheterna hade troligtvis varit betydligt större nu, med den nya lagen som stöd.

Fakta: Salamancadeklarationen

Den nya skollagen nämner inte arbetsterapeuter specifikt, men det gör Salamancadeklarationen från 1994, paragraf 51: ”Externa stödtjänster i form av resurspersoner från olika verksamheter, avdelningar och institutioner, till exempel rådgivande lärare, skolpsykologer, logopeder och arbetsterapeuter, bör samordnas på lokal nivå…” Deklarationen antogs den 10 juni 1994 i Salamanca i Spanien, se www.skolverket.se.

Ansvarig för sida:

Jane Bergstedt 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Vikarierande redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-05-04

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.