Hoppa till innehåll

TA | Sjukskrivning – en arena med många aktörer

Många arbetsterapeuter hör av sig och har svårt att förstå alla riktlinjer, principer och rekommendationer som finns och vem som gör vad när det gäller sjukskrivning. Här nedan gör vi ett försök att reda ut de olika aktörernas uppdrag.

För att stimulera hälso- och sjukvården att arbeta mer aktivt med sjukskrivningsfrågan och då framförallt med sikte på återgång i arbete har staten och SKL sedan 2006 gjort överenskommelser inom ramen för det som kallas Sjukskrivningsmiljarden. Stödet ska bidra till att sjukskrivningen sker på ett rättssäkert sätt utifrån den enskildes behov. En del av överenskommelsen avser en rörlig ersättning och är kopplad till förändringar i sjukfrånvaron och den andra delen, som är villkorad, är kopplad till åtgärder som hälso- och sjukvården ska genomföra för att få ekonomiskt stöd från staten.

Rehabiliteringsgarantin är en liknande överenskommelse, med villkorade
utbetalningar till landstingen.

– Arbetsterapeuter fyller en viktig funktion i det här arbetet, både i sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsarbetet, och efterfrågan kommer att öka, säger FSAs ordförande Lena Haglund.

Socialstyrelsen har arbetat fram ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd, som kan användas av läkare och andra professioner i samband med sjukskrivningar. Beslutsstödet består av två delar. En del innehåller rekommendationer för bedömning av arbetsförmåga (lämpliga sjukskrivningstider) för olika diagnoser. Den andra delen handlar om övergripande principer vid sjukskrivning. Av särskilt intresse för arbetsterapeuter i den andra delen är principen om behovet av bedömning av arbetsförmåga och principen om utredning av funktionstillstånd, arbetskrav och arbetsförmåga.

– Många landsting väljer att tillsätta så kallade sjukskrivnings- eller rehabiliteringskoordinatorer för att säkerställa att sjukskrivningsperioden blir aktiv och att de berörda parterna, Försäkringskassan, arbetsgivare och hälso- och sjukvården, samverkar på ett sätt som stödjer återgång i arbete. Det är ganska vanligt att arbetsterapeuter innehar den funktionen, säger Lena Haglund.

Mer information om beslutsstödet vid sjukskrivning hittar du på Socialstyrelsens webbplats.

Inom Socialstyrelsen pågår också en utveckling av den så kallade DFA-kedjan (diagnos-funktion-aktivitet) i det försäkringsmedicinska beslutsstödet, när det gäller funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning.

– FSA inbjöds till ett samtal kring detta arbete i oktober förra året och bland annat anger man att det internationella klassificeringssystemet ICF ska få en tydligare roll i intygsskrivandet, säger Lena Haglund.

I december 2011 tecknades avtal om hur arbetet med sjukskrivningsmiljarden ska utformas under 2012. Den villkorade delen omfattar två tredjedelar av den totala satsningen och överenskommelsen avser:

  • Jämställd sjukskrivning – skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukskrivning ska minska.
  • Kompetenssatsning i försäkringsmedicin – landstingen ska
    arbeta fram en handlingsplan för att säkerställa kompetensförsörjning inom området för läkare och andra personalkategorier.
  • Kvaliteten i läkarintyget – läkar-intygen ska vara så utformade att de ger underlag för bedömning om rätt till sjukpenning och behov av samverkan i rehabilitering, så att Försäkringskassan inte ska behöva återsända dem.   
  • Elektroniska intyg. Detta är ett nationellt åtagande. SKL och Försäkringskassan ska fortsätta utvecklingen för utökat elektronisk utbyte mellan olika huvudmän.
  • Fördjupade medicinska utredningar, det vill säga Särskilda Läkarutlåt-anden (SLU) och Teambaserad Medicinsk Utredning (TMU). Landstingen ska tillhandahålla sådana utredningar när Försäkringskassan begär dem.

Det uppdrag som framför allt påverkar arbetsterapeuter är fördjupade
medicinska utredningar. Den sjukskrivna personen ska möta ett team
där även arbetsterapeut ingår. Man har i tidigare överenskommelse slaget fast vilka bedömningsinstrument arbetsterapeuten ska använda vid dessa utredningar: Kartläggning av aktivitet, Aktivitetslogg, WRI, DOA, Min mening, AWP, AMPS, DOA, ACIS och ESI, (Rekommendationer för teambaserade fördjupade medicinska utredningar TFMU, SKL, 2010).

– Det är också av stor vikt att vi arbetsterapeuter arbetar med uppdraget jämställd sjukskrivning. Det gäller att vara uppmärksam på de egna attityderna, påpekar Lena Haglund.

Men även åtagandet som avser att säkerställa kvaliteten i läkarintygen kan påverka arbetsterapeuternas arbetssituation. När man exempelvis tillämpar de övergripande principerna som Socialstyrelsen arbetat fram kan behovet av bedömningar från arbetsterapeut öka påtagligt. På många håll prövas i dag också intyg där aktivitetsbegränsningar ska anges. Även detta borde medföra att arbetsterapeutiska bedömningar efterfrågas mer frekvent.

– När det gäller kompetensutveckling så bör landstingen också kartlägga arbetsterapeutens behov av kompetens inom det försäkringsmedicinska om-rådet, påpekar Lena Haglund.

Regeringen har också gett Försäkringskassan i uppdrag att utreda frågan om metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga för personer som passerar 180 dagar vid sjukskrivning. Målet är att nå en rättssäker och likformig bedömning och öka den försäkrades delaktighet. Detta uppdrag har nu resulterat i en metod som innebär att personen ska göra en självrapport enligt ett fastställt formulär, befintliga medicinska underlag ska granskas, en klargörande undersökning ska göras av läkaren och vid behov kan läkaren efterfråga kompletterande undersökning av arbetsterapeut, sjukgymnast eller psykolog. Ett särskilt observationsinstrument har utvecklats med bas i AWP som ska användas av arbetsterapeuterna. Metoden prövas just nu av Försäkringskassan.

– En fråga som infinner sig, påpekar Lena Haglund, är hur den fördjupade medicinska utredningen ska ses i relation till den utredning som görs vid 180 dagar. Den fördjupade medicinska utredningen har på ett betydligt bättre sätt säkerställt patientens rätt att prövas av en arbetsterapeut.

En annan överenskommelse mellan staten och SKL avser rehabilitering – rehabiliteringsgarantin – som syftar till att stödja personer att återgå i arbete eller att kunna stanna kvar i ett arbete trots sjukdom/symtom. Rehabiliteringsgarantin har funnits sedan 2008 och fokuserar på de två diagnosgrupper som står för flest sjukskrivningar; personer med långvarig smärta och personer som lider av lätta och måttliga psykiska besvär som ångestsyndrom, depression och stress.
Stödet för val av behandlingsinsatser för de två diagnosgrupperna finns i
rapporter från SBU (Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården), Socialstyrelsens nationella riktlinjer, Nationella medicinska indikationer och det försäkringsmedicinska beslutsstödet som Socialstyrelsen tillhandahåller. Denna överenskommelse är således bara aktuell för personer i yrkesverksam ålder och avser i första hand första linjens vård. Oftast är det den vård som ges inom primärvården. I överenskommelsen för 2012 finns en ökad fokusering på relevant bedömning och resultat i behandlingen. Landstingen har möjlighet att ta del av maximalt 900 miljoner kronor, 100 miljoner är avsatta för forsknings- och utvecklingsinsatser, samt utvärdering.

För personer med långvarig smärta anges att ersättning utgår till landstingen när man erbjuder multimodal behandling (MMR), som delas in i två nivåer, MMR 1 i första linjens vård och MMR 2 på specialistnivå, för att ge mer anpassad behandling till den som har omfattande och komplexa problem. Behandlingen som föreslås har framför allt stöd i rapporten Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta framarbetad av bland annat SKL, Svenska Läkaresällskapet och SBU. Arbetsterapeuter ingår vanligtvis i den multimodala behandlingen.   

För personer med lättare och måttliga psykiska besvär ska landstingen erbjuda KBT (Kognitiv beteendeterapi) eller IPT (Interpersonell psykoterapi) individuellt eller i grupp. Behandlaren kan exempelvis vara en arbetsterapeut med kompetens i KBT eller IPT med lägsta godtagbara nivå grundläggande psykoterapiutbildning (”steg 1”). Behandlingen handhas av landstingen och kan ske i landstingets regi eller av privata leverantörer genom upphandling enligt LOU eller LOV. Inom rehabiliteringsgarantins ram bedrivs också forskning inom forskningsprojektet REHSAM. Tre utlysningar för att söka medel har hittills genomförts och fler kommer.

Alla dessa stödinsatser både vad gäller sjukskrivningsprocessen  och rehabiliter-ingsgarantin utvärderas kontinuerligt av Socialstyrelsen, regeringen och SKL. Flera av de ekonomiska stödinsatserna utbetalas exempelvis inte om man inte kan visa att man presterat det som överenskommelsen angett.

– Hur just ditt landsting arbetar med dessa frågor kan du söka svar på genom att granska deras hemsida, säger Lena Haglund.

Fakta: Enkät – Multimodala team

FSA genomförde en enkätundersökning under 2011 vars syfte var att kartlägga hur arbetsterapeuters kompetens används i de multimodala teamen inom ramen för rehabiliteringsgarantin och den kvalitetsförbättrade sjukskrivningsprocessen, som också ingår i den så kallade Sjukskrivningsmiljarden. Resultatet visar att efterfrågan på arbetsterapeutisk kompetens blivit större, men det finns för få tjänster och arbetsterapeuten kommer in för sent i rehabiliteringen. Dessutom har arbetsinnehållet förändrats vilket innebär att primärvårdens arbetsterapeuter behöver fortbildning. Ta del av resultatet i sin helhet på FSAs webbplats.

Lena Haglund
Ordförande

Agneta Thor
Förbundssekreterare

Ansvarig för sida:

Jane Bergstedt 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Vikarierande redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-03-22

Ämnen:

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.