Hoppa till innehåll

TA | ”Se kraften” ska öppna dörrar

Det är resurserna hos personen som är det centrala. Arbetsförmedlingens uppgift är att hitta lösningar för att eliminera hinder och självklart kan anpassningar göras om det behövs, men man letar inte efter en arbetsplats som behöver byggas om. ”Se kraften” har satt fokus på personer med funktionsnedsättning.

Text: Anki Wenster

Lisbeth Schöld är arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen, avdelningen Rehabilitering till arbete i Lund. Tillsammans med några kollegor är hon involverad i planeringen av vårens rekryteringsmässa i Lund, den andra efter att kampanjen Se Kraften drog i gång i höstas. Syftet är att främja möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden.

− Av ett 25-tal arbetsgivare jag hittills kontaktat har majoriteten varit positivt inställd och tycker att det är en jättebra satsning. Jag upplever att det finns en god vilja att medverka till att personer med funktionshinder kommer ut på arbetsmarknaden. Nästa steg är att företagen ska ha ett rekryteringsbehov och möjlighet att vara med på mässan i april, säger hon.

I förberedelsearbetet ingår att kontakta hundratals potentiella arbetsgivare. I dagsläget är tio klara och ambitionen är att få med dubbelt så många. Arbetsgivaren definierar den kompetens de söker och därefter strävar man efter att bjuda in person-er med passande profiler. Precis som för alla arbetssökande så måste det göras en matchning mellan sökande och arbetsgivare, något Lisbeth Schöld poängterar betydelsen av.  

− Många är rädda för kontakten med arbetsgivare och uttrycker exempelvis oro för hur de ska presentera sig. Det är en balansgång. Man bör berätta vad man är bra på och det som har betydelse för att man ska fungera och må bra på arbetsplatsen. Arbetsgivare och arbetskamrater bör känna till att man kan behöva gå ett varv runt huset någon gång under arbetsdagen för att dämpa sin ångest och komma på banan igen. Att ha nedsatt styrka i benen saknar betydelse om det inte är väsentligt för hur man ska klara arbetet.

Hon påpekar att det finns risk att bli ”hemmablind” även inom den egna verksamheten. Det visade sig när man började fundera över det egna anställningsbehovet i samband med den första rekryteringsmässan. Resultatet blev att Arbetsförmedlingen anställde tre personer med funktionsnedsättning.

Betydelsen av realistiska förväntningar och engagemang och god vilja från såväl arbetsgivare och arbetstagare är något Lisbeth Schöld återkommer till och vill lyfta fram. 

− Jag konsulterades i november för att bedöma behov av hjälpmedel för en yngre person med minnesproblem och vissa koncentrationssvårigheter. Vid arbetsplatsbesöket framkom det att personen använde sin mobil som minneshjälpmedel och vi hade ett samtal tillsammans med handledarna om arbetsuppgifter och arbetsordning och vad som var viktigt för personen för att arbetet skulle fungera. I dag på ett uppföljningsmöte på praktikplatsen var det en helt annan person jag mötte.  Öppen, positiv och trygg i sin roll på arbetsplatsen. Det är så roligt när det fungerar så här bra, säger hon med eftertryck och fortsätter:

− Det är tydligt vilken betydelse stödet från goda handledare på arbetsplatsen har för utfallet. Handledarna har förstått problematiken. De har fått i gång en dialog
och gett det stöd som behövts och praktikanten har kunnat möta kraven och uppgifterna. I det här fallet var mina insatser små.

Lisbeth Schöld anlitas som konsult av arbetsförmedlarna och vardagsarbetet handlar främst om att klargöra arbetsförutsättningar och att vid behov hitta lösningar för att kompensera funktionsnedsättningar. 

− Det finns alltid en fråga när jag blir inkopplad. Det kan exempelvis vara ett läkarutlåtande som behöver diskuteras eller att en arbetsanalys ska göras inför omprövning av lönestödet för att det ska hamna på rätt nivå. Tester och bedömningar gör jag helst på arbetsplatsen eftersom det då blir tydligt vilka förutsättningar, behov och hinder som finns.  

Det händer att arbetsförmedlaren vänder sig direkt till henne med frågor, men till största delen dras ärenden av arbetsförmedlaren för gemensam diskussion i gruppen av specialister där förutom arbetsterapeuter även sjukgymnaster, socialkonsulenter och psykologer ingår. 

− Diskussionen är en lärandesituation för alla i gruppen. Arbetsförmågan hos den arbetssökande kan påverkas av både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, inlärningssvårigheter eller socialmedicinsk problematik och allteftersom vi diskuterar tydliggörs vilken specialist som ska gå in som konsult och stöd.

Möjlighet att stötta finns bland annat genom arbetshjälpmedel, förändring av den fysiska arbetsmiljön, anpassning av arbetsuppgifter och hjälp att strukturera arbetet. Eller med hjälp av SIUS, som är en fysisk person som fungerar som introduktions- och uppföljningsstöd och är delaktig i allt ifrån att hitta en lämplig arbetsplats till att introducera arbetsuppgifter eller att vid behov fungera som socialt stöd i fikarummet. Lisbeth kallar SIUS ”ett skohorn in på arbetsmarknaden”. Kampanjen Se Kraften hoppas hon ska bidra till att öppna ögonen på arbetsgivare och att budskapet om att se människors kunskap och kompetens ska nå fram.

− Som arbetsterapeut är det naturligt att utgå från den arbetssökandes resurser. Och jag hoppas och tror att arbetslivet för personer med funktionshinder blir mer tillgängligt och öppnare. Men det tar tid, tyvärr handlar det mycket om okunskap hos arbetsgivare. Målet är naturligtvis att det i framtiden inte ska behövas speciella rekryteringsträffar för personer med funktionsnedsättningar.

Fakta

Arbetslösheten i åldersgruppen 16–24 år är i riket 17,8 %.  Arbetslösheten i Lund i åldersgruppen 16–24 år är 11 %. I Lund är 903 ungdomar mellan 16–24 år inskrivna på Arbetsförmedlingen och av dessa är 100 i dagsläget registrerade
med någon typ av funktionshinder. Därutöver är många under utredning och på väg att få en funktionshinderkod. Den 24 april är det rekryteringsmässan Se Kraften i Lund.

Ansvarig för sida:

Jane Bergstedt 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Vikarierande redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-03-22

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.