Hoppa till innehåll

TA | ”Kulturarvslyftet”: tillfälliga projektpengar

Många satsningar är kortsiktiga projekt. ”Kulturarvslyftet” som ska ge jobb åt 4 400 personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga ska pågå i tre år, ett år i taget.

Text: Jane Bergstedt

Regeringen beslutade sent förra året att satsa pengar i det så kallade Kulturarvslyftet för att ge cirka 4 400 personer en utvecklingsanställning inom kulturarvsområdet under 2012–2014.

I skrivande stund, slutet februari, har åtta ansökningar inkommit, Västerviks museum, exempelvis, söker för sex anställningar, Kungliga Konsthögskolan för tre.

– Med tanke på att vi fick ut allt underlagsmaterial i slutet av januari, så får det bedömas som ett gott resultat. Vi har många som ringer och reaktionerna är positiva, så vi hoppas förstås på många fler ansökningar, säger projektledaren för kulturarvs-lyftet på Riksantikvarieämbetet Marianne Lundberg.

Karin Linder, ordförande för fackförbundet DIK, akademikerfacket för kultur och kommunikation, har synpunkter. Hon efterfrågar målen med satsningen och hur den kvalitetssäkras.

– Det här är ytterligare ett tillfälligt projekt och handlar mer om arbetsmarknadspolitik än kultur, att få ned arbetslöshetssiffrorna. Inga kulturpolitiska mål har angetts så det blir knappast något lyft för kulturen. Det är visserligen en bra satsning för digitaliseringen av kulturarvet, det behovet är stort, men i förordningen står ”bygga upp kunskap om, vårda och tillgängliggöra kulturarvet och kulturmiljön” och vad det innebär vet vi egentligen inte. Röja sly har nämnts, eftersom våra fornminnen växer igen. Vi har förespråkat en permanent satsning på digitalisering och att pengar förs över från arbetsmarknad till kultur. Vi saknar långsiktighet och kontinuitet i arbetet. Det här känns inte genomarbetat från vår sida sett.

Enligt Karin Linder finns det 19 000 personer med funktionshinder som står långt ifrån arbetsmarknaden, det är kriteriet. Att med kort varsel plocka in dessa personer på en arbetsplats kräver rejäl handledning och utbildning. 270 miljoner avsätts för detta. Men vad blir kvar när man tagit kostnader för datorer, hjälpmedel, ergonomisk anpassning, eventuell hyra av lokaler, et cetera? Hon påpekar också att pengarna anslås per år, så till att börja med blir det inte lätt att utnyttja dem fullt ut under 2012 med tanke på det sena beslutet. Då kan man kanske nära en from förhoppning att satsningen blir större nästa år i stället.

Ansökan kan lämnas in för alla tre åren redan nu, men kräver nya besked när man vet satsningens storlek för respektive år. Och sedan är pengarna slut.

Ansvarig för sida:

Jane Bergstedt 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Vikarierande redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-03-22

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.