Hoppa till innehåll

TA | Bedömning av arbetsförmåga – hett ämne

FSAs konferens ”Bedömning av arbetsförmåga ur ett aktivitetsperspektiv” samlade ett stort antal deltagare från hela landet. En god bedömning fokuserar på både individ och miljö, kombinerar flera bedömningar och fordrar samarbete.

Text: Anna Franklin

Bedömning av arbetsförmåga ur ett aktivitetsperspektiv är en central fråga i dagens sjukvårdsdebatt, menade Lena Haglund, förbundsordförande i FSA och docent i arbetsterapi. Vuxna ägnar en stor del av sin vakna tid åt arbete. Att göra rätt bedömningar är inte minst en etisk fråga. Det ska vara rättssäkert för individen att få sjukpenning eller inte och om man ska få tillgång till rehabilitering. För att ge bra resultat är det viktigt att komma in i ett tidigt skede.

Konferensen, som anordnades av FSA, vände sig till flera yrkesgrupper, men det var framför allt arbetsterapeuter som deltog. 

– Antalet anmälningar till konferensen har överstigit alla våra förväntningar,
påpekade Lena Haglund. Vi har fått säga nej till nästan 70 personer och kommer därför att upprepa konfer-ensen den 7 maj i Stockholm.

Anna Östbom från Sveriges Kommuner och Landsting talade om hur vi får till en bra sjukskrivningsprocess. SKL förhandlar fram ett ramavtal och utifrån det gör sedan varje landsting på sitt sätt.

– Sjukskrivningsdagarna i Sverige har ansetts högst i världen, men det är inte sant, påpekade hon. En halvering har skett från 2005 till 2010, men korttidsfrånvaron har ökat, vilket inte syns i statistiken. Övriga sjukskrivningsdagar har ökat med fyra miljarder dagar under 2011 och det beror på återvändarna. Det är för tidigt att säga om det är bestående eller tillfälligt.

Framför allt är det kvinnor som blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

– Ofta missar man männen, menade Anna Östbom, hos dem betonas oftast de fysiska åkommorna även om de också har andra behov.

Jan Larsson, projektledare frånFörsäkringskassan, talade om ett nytt nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga vid sjukskrivning över 180-dagar.

– Arbetsförmågebedömningen har två inriktningar; dels ge information om hur man ska få hjälp till rehabilitering och dels underlag för att bedöma rätten till sjukersättning. Man ska också samverka med individens egen uppfattning, som ska beaktas i bedömningsprocessen. 

Flera parter har suttit med för att ta fram det här verktyget och prövning pågår nu i landet.

Arbetsterapeuterna Annie Hansen Falkdal, processledare och Marine Sturesson, forskningsassistent vid Västerbottens läns landsting, talade om vikten av tidiga aktivitetsbedömningar, eftersom det är svårare att komma tillbaka redan efter två månader. Att den egna tron på att kunna komma tillbaka är betydelsefull för att motverka längre sjukskrivningar.

– Arbetsförmågan innehåller flera komponenter, arbetsförhållanden och villkor är viktiga, men också hur resten av livet ser ut, sa Marine Sturesson.

Elin Ekblad, arbetsterapeut och universitetslektor, pekade på vikten av att hitta en gemensam tolkning av vad arbetsförmåga är. Många arbetar med detta begrepp, men det betyder olika för olika grupper.

Åke Nygren, professor vid Karolinska Institutet och ordförande i regeringens rehabiliteringsråd tog upp ämnet rehabilitering. Han slog fast att arbetsplatsen är den viktigaste komponenten i rehabilitering av sjukskrivna, särskilt för långtidssjukskrivna. Att arbetsplatsens medverkar är det enda som visat sig
ge resultat.

– I dag fungerar det inte optimalt. Det finns vare sig resurser eller kompetens, vilket borde vara en självklarhet. Varken omplaceringar eller andra arbetsuppgifter underlättar situationen för de sjukskrivna, oavsett sjukdom, om inte arbetsplatsen medverkar aktivt.

Ansvarig för sida:

Jane Bergstedt 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Vikarierande redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-03-22

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.