Hoppa till innehåll

TA | SNS-rapport: Konkurrensens konsekvenser

I höstas presenterade SNS sin mycket omdiskuterade forskningsantologi ”Konkurrensens konsekvenser – vad händer med svensk välfärd?” En delrapport om insatser för äldre och funktionshindrade debatterades nyligen på ett seminarium.

I rapporten från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, som består av flera delstudier, konstateras att andelen privata utförare ökat kraftigt i den offentligt finansierade välfärden i Sverige. I dag har närmare en femtedel av de anställda i välfärdssektorn en privat arbetsgivare och mer än var femte gymnasieelev går i en friskola.

I rapporten ställs frågan om konkurrensen infriat förhoppningarna om effektivitet och högre kvalitet och forskarnas slutsats är att kunskapsläget inom många områden är anmärkningsvärt begränsat, både vad gäller kostnader, kvalitet och andra områden.

Samtidigt briserade Caremaskandalen och det blev mycket skriverier om
äldrevård och riskkapitalbolagens obeskattade vinster i skatteparadis. Tonläget i debatten var högt och SNS-rapporten hamnade verkligen i hetluften.

Nu har diskussionerna lugnat sig något och SNS har presenterat sina delrapporter vart efter. Insatser för äldre och funktionshindrade i privat regi
presenterades av professorn i socialt arbete Marta Szebehely, Stockholms
universitet, vid ett seminarium i januari och kommenterades av ett antal inbjudna personer. Seminariet samlade många åhörare.

Till att börja med finns det olika former av konkurrens och valfrihet: entreprenadupphandlingar, köp av tjänster och kundvalssystem, där en peng följer den äldre eller funktionshindrade personen. Marta Szebehely konstaterade att upphandlingarna gynnat stora vinstdrivande företag, där konkurrensen främst handlat om pris och inte om kvalitet.

Det finns siffror som visar på lägre personaltäthet i privata företag med färre heltidsanställda och fler på timme. Fler timanställda uppfattas ofta som sämre kvalitet och det påverkar kontinuiteten, som är så viktig för många äldre.
Äldre vill ha möjlighet att påverka vem som kommer, vad de ska göra och hur ofta, men inte behöva välja och välja om utförare, som någon kommenterade. Få väljer om och de som gör det har ofta hjälp av anhöriga att utnyttja kundval och RUT-avdrag.

Marknaden är inte bra på att fördela välfärd, löd ett uttalande. Det krävs striktare styrning och kontroll både från stat och kommun. Upphandlingsverksamheten måste stramas upp, kraven vara tydliga och uppföljningen aktiv. Stockholms äldreomsorgsinspektörer nämndes som ett gott exempel, som ofta gör oannonserade besök.

Det är svårt att mäta kvalitet, icke desto mindre viktigt att hitta bra kvalitetsmått. God vård är ett alldeles för vagt begrepp, som måste definieras till sitt innehåll.

När det gäller funktionshindrade fungerar marknaden något bättre, möjligheten att välja personlig assistent gav stärkt inflytande. Många fler byter mellan olika vårdgivare, men inte heller här finns så mycket studier om hur kvalitet
och kostnader påverkats.

Barn- och äldre-minister Maria Larsson var på plats med ett kort anförande. Hon menade att det är svårt att dra några slutsatser i dagsläget, men att Socialstyrelsen nu börjat följa upp och mäta vården för att kunna göra jämförelser. Kunskapen är inte tillräcklig i dag, men stora pengar satsas.

– 70 procent av de äldre är nöjda med sin äldrevård i dag, men det är förstås en siffra vi inte kan nöja oss med. Det finns förbättringspotential. Men vi ser ett värde i valfriheten, många både vill och kan välja. 153 kommuner erbjuder valfrihet i dag och det är kommunerna som ska definiera och följa upp kraven, oavsett utförare. Det är en nyttig resa att analysera och kunna jämföra den egna verksamheten, sa Maria Larsson.

Hon tillstod att det borde funnits stödsystem för upphandling och uppföljning när reformerna infördes, men att sådana är på gång nu. Flera kvalitetsregister har också sjösatts som möjliggör jämförelser. Brukarundersökningar genomförs på bred front, vilket också fick kritik på seminariet, de är för många, från många olika håll och kvaliteten ifrågasattes.

Ministern skulle helst vilja se en fristående tillsynsmyndighet och avslutade med att regeringen överväger ett obligatoriskt införande av Lag om valfrihetssystem (LOV), eftersom människor vill få göra aktiva val oavsett var de bor.

Red.

Ansvarig för sida:

Jane Bergstedt 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Vikarierande redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-02-10

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.