Hoppa till innehåll

TA | Rytmik och musik hjälper hjärnan läka

Modern forskning har i ökande utsträckning visat att kultur i olika former kan ge hjärnskadade möjlighet till förbättrad livskvalitet. Gruppterapi med musik och rytmiska rörelsemoment är en av de metoder som gett bäst resultat, sannolikt därför att det hjälper hjärnan att lösa problem på ett lustfyllt vis.

Bildtext: Deltagarna i arbetsterapeuten Mats Rosqvists RGRM-övningar (Ronnie Gardiners Rytm & Musik-metod) får avsevärt bättre koordination och en starkare motivation att arbeta vidare med sin hälsa. Den rödblå kepsen har sin förklaring i metoden.

Text och foto: Leif Domnérus

Mats Rosqvist har tio års erfarenhet som legitimerad arbetsterapeut. Hans starka intresse för olika läkeprocesser vid hjärnskador har han dokumenterat i en uppsats, som en del av yrkesutbildningen.

– Jag läste om trumslagaren Ronnie Gardiners rytmterapimetod och eftersom jag själv är trummis på hobbybasis blev jag extra intresserad. Jag kände intuitivt att det fanns något värdefullt i att använda rytmik och musik när det handlar om att rehabilitera hjärnskadade, inte minst strokedrabbade.

Det var drygt tio år sedan som Mats Rosqvist första gången läste här i Arbetsterapeuten om Ronnie Gardiners Rytm & Musik-metod (RGRM). När Mats hade dokumenterat sina kunskaper på ett teoretiskt plan (uppsatsen) bestämde han sig för att gå vidare. 2002 gick han en introduktionskurs, som leddes av Ronnie Gardiner själv. Intresset hos Mats växte och några år senare genomförde han grundkursen. När han fick möjlighet att själv utöva metoden i praktiken beskriver han det som ”en ypperlig chans”, som han väntat på.

– Primärvården i Stockholmsförorten Rinkeby arrangerade fem grupper med cirka sex patienter i varje grupp; totalt drygt trettio deltagare, samtliga med diagnosen stroke. Det startade med nybörjarkurs och hemläxor och fortsatte med mer avancerade övningar och fördjupning. Projektet inleddes 2009 och pågick i nära två år.

– Precis som jag hade räknat med visade utvärderingen mycket tydligt att de flesta deltagarna hade fått avsevärt förbättrad koordination, förutom en starkare motivation för att arbeta vidare med sin hälsa. Evidensen var solklar!

Det formligen lyser om Mats Rosqvist när han beskriver de goda resultaten, samtidigt som han seriöst nog påminner om svårigheterna att exakt särskilja vad som föregått en förbättring av exempelvis en hjärnskada.

– Men, säger han med övertygelse, har man fått uppleva hur så pass många strokepatienter blivit så mycket bättre, ja då kan man inte annat än tro på metoden och samtidigt känna en enorm glädje.

Malin Åkerljung assisterade Mats Rosqvist i Rinkebyprojektet. Hon vidimerar att den skriftliga utvärderingen visade påtagliga koordinatoriska förbättringar för flertalet medverkande. Som sjukgymnast var Malin Åkerljungs uppgift att hjälpa deltagarna med uppvärmning och stretchning samt att klara övningarna, när de av stroke nedsatta kroppshalvorna inte riktigt kunde hänga med.

– Att majoriteten av deltagarna tydligt markerade att de ville fortsätta arbeta med metoden var nog det allra bästa betyget, sammanfattar Malin Åkerljung.

Rehabilitering enligt RGRM bygger på upphovsmannen och trumslagaren Ronnie Gardiners självklara känsla för olika rytmer i kombination med musik. För att skapa musik med en levande rytm krävs en väl fungerande samverkan mellan höger och vänster hjärnhalva. En strokedrabbad person har i varierande utsträckning skadat just denna koordinationsförmåga.

Deltagarna står eller sitter och gör de rörelser som presenteras på en overheadprojektor. Bildsymbolerna är medvetet stiliserade och enkla att förstå; en fot, en hand samt färgmarkering för vänster eller höger kroppshalva. Rytmisk musik strömmar ur högtalarna från en bandspelare. För att förstärka effekten multisensoriskt har alla rörelser ett eget ljudhärmande ord, som deltagarna får uttala. Ett stamp i golvet förstärks med bastrummans ”boom”. Ett lyft med en hand åtföljs av ett ”ting”, som markerar ett cymbalslag.

Arton rörelser ingår; från ett enkelt handklapp på låret till mer komplicerade varianter där både armar, ben och fötter ingår. Hela tiden i samspel med den
rytmiskt pregnanta musiken, som kan vara allt från Calle Schewens vals till Povel Ramels Ta av dig skorna.

Med en rödblå keps på huvudet för-klarar Mats Rosqvist färgdelningen.

– Rött står för impulser från höger hjärnhalva som aktiverar vänster kroppshalva, medan blått representerar vänster hjärnhalva som skickar signaler till höger kroppshalva. Högra halvan på min keps är röd, alltså är symbolerna för vänster hand och fot återgivna med röda symboler. Medan vänster hjärnhalva och höger hand och fot beskrivs med blå färg.

– Även om rörelserna kan vara enkla i sig är det just kombinationen av de olika momenten, i samklang med rytm och musik som är den stora finessen. I
princip alla människor inspireras av musik och när ett övningspass väl har kommit i gång har stämningen snart stigit och fungerar både stimulerande och mycket livsbejakande, samtidigt som kontakten mellan deltagarna är rent grym!
Mats Rosqvist sammanfattar med entusiasm:

– RGRM-metoden visar det som forskningen numera anser klarlagt, nämligen att det kan ske nybildning och ombildning av hjärnans nervsynapser.

Ansvarig för sida:

Jane Bergstedt 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Vikarierande redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-02-10

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.