Hoppa till innehåll

TA | ”Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval”

Maria Lindström var sist ut av doktoranderna i arbetsterapi förra året när hon disputerade i Umeå i december. Forskningen gav henne en möjlighet att fördjupa sig inom sitt arbetsområde socialpsykiatri.

Bildtext: Maria Lindström ”spikade sin avhandling” i Umeå i slutet av förra året. Att forska är en utmaning, man måste kunna arbeta självständigt, men även samarbeta med och entusiasmera andra. Samtidigt är det väldigt givande och inspirerande, säger hon.

Text och foto: Stina Johansson

Medicine doktor Maria Lindström söker utmaningar och ser inga hinder i geografiska avstånd. Enbart möjligheter. Med goda erfarenheter av att ha pendlat från Umeå till Örnsköldsvik blickar hon nu framåt mot en postdok-tjänst på deltid i Luleå. Dessutom pågår ett samarbete med några kommuner i Sverige som anammat modellverksamheten Vardagslivets Rehabilitering.

Maria Lindström arbetar vid enheten för arbetsterapi, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå Universitet. Hon har nyligen disputerat med avhandlingen Att främja aktörskap hos personer med svårt psykiskt funktionshinder: Aktivitetsinriktade interventioner i hem- och närmiljö.

I Sverige är det en rättighet att ha meningsfulla aktiviteter i vardagen och att kunna känna sig delaktig som medborgare. Ändå lever en majoritet av personer med långvarig psykisk ohälsa, och som bor i särskilda boenden, ett passivt och ensamt liv. Det har också visat sig att de har en extremt utsatt position när det gäller ekonomi och arbete. Vissa känner stor oro och orkeslöshet inför att våga gå ut över huvud taget. Samtidigt som de längtar efter en mer aktiv och utåtriktad tillvaro.

Efter att i flera år ha jobbat som universitetsadjunkt och med en bakgrund som arbetsterapeut inom socialpsykiatrin, kände Maria Lindström att hon ville fördjupa sig i detta.

– Aktivitet är så välgörande för den här gruppen. Arbetsterapi har verkligen potential att hjälpa människor att uppnå positiva aktivitets- och identitetsförändringar.

2006 startade Maria Lindström därför en modellverksamhet, Vardagslivets Rehabilitering, med fokus på samarbetet mellan baspersonal och arbetsterapeuter. En pilotkommun i Örnsköldsvik provade modellen under två års tid.

– En deltagare uttryckte stolt att ”tänk att man blev satsad på efter 40 år”.

Utvecklingsmedel fick hon från Nationell psykiatrisamordning. Det var en offentlig utredning som tillsattes av regeringen efter mordet på Anna Lindh och som var verksam mellan åren 2003 och 2006.

Fyra studier genomfördes för att analysera resultatet av projektet. Slutsatsen är att personligt aktörskap bör främjas i stället för att personalen går in och bestämmer. Uppföljningarna visade att de viktiga framsteg som gjorts under interventionsfasen även bibehölls sex månader efter att insatsen avslutats.

– Ja, det var ett lyckat projekt som helhet, men det framkom också en del aspekter som skulle behöva utvecklas vidare. Jag ville se vilken betydelse sena rehabiliteringsinsatser kan ha för personer som levt med sina problem i många år. De boende upplevde det som mycket viktigt och de lyckades i hög grad nå sina mål. Bland baspersonalen fanns det däremot väldigt blandade synsätt och erfarenheter. En person i baspersonalen tyckte att arbetsterapeuten på ett halvår hade lyckats med det de inte lyckats med på tio år. Andra upplevde arbetsterapeuterna som konkurrenter och ytterligare några såg det som en onödig insats för den här gruppen som levt så länge med sina problem.

Maria Lindström betonar att de människor som står längst bort från arbete erbjuds väldigt lite stöd från samhället. Svensk funktionshinderpolitik går ut på att alla ska känna delaktighet, men samtidigt räcker resurserna inte till. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar är stark, men till att ge politiskt avtryck är steget långt, anser hon.

Hon tycker att det är ett sant privilegium att få jobba med forskning som ger konkret nytta och har aldrig ångrat sitt yrkesval.

– Det är en stor utmaning att försöka entusiasmera andra. Som forskare måste man kunna arbeta självständigt, men samtidigt samarbeta med andra. En stark inre drivkraft är också betydelsefullt. Sedan måste man ju ha en förmåga att analysera och formulera sig i skrift.

Att ha jobbat ett par år innan man börjar forska tycker hon bara är positivt, men hon uppmuntrar också studenter att gå direkt till forskning.

– Ett par års arbetslivserfarenhet i bagaget gör det lättare att göra kliniska kopplingar, men samtidigt kan man som oerfaren komma med öppna ögon.

Hon tipsar om att söka stipendier till utvecklingsprojekt. Som anställd inom landstinget kan man exempelvis söka Alf-medel och inom både kommun och landsting brukar det finnas FoU-medel.

I framtiden hoppas Maria Lindström kunna fortsätta med någon form av forskning och utvecklingsarbete.

– Det har varit väldigt givande och inspirerande, men också en utmaning på många sätt. De erfarenheter jag fått vill jag gärna använda framöver.

Fakta: Att spika sin avhandling

Att spika upp sin avhandling är en gammal akademisk tradition i Umeå, som lär gå tillbaka till år 1517 då Martin Luther spikade upp sina teser. Tre veckor före disputationen ska avhandlingen på så vis offentliggöras så att alla som vill kan läsa den och komma med kritik under disputationen.

Spikningen går till så att ett hål borras i bokens övre vänstra hörn och doktoranden själv spikar fast den på anslagstavlan under överinseende av universitetsvaktmästaren och en del släkt och vänner. Numera har man också elektronisk spikning, där universitetsbiblioteket lägger ut texten eller det så kallade spikbladet på sin webbplats.

De enskilda artiklarna i avhandlingen granskas och publiceras i olika vetenskapliga tidskrifter, medan den så kallade ramen eller kappan, som väver
samman de olika artiklarna, läggs ut på universitetets webbplats. Marias ram kan du hitta på http://umu.diva-portal.org..

Ansvarig för sida:

Jane Bergstedt 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Vikarierande redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-02-10

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.