Hoppa till innehåll

TA | 30 år av forskning

Det finns 130 arbetsterapeuter som disputerat i Sverige i dag. En fantastisk utveckling under 30 år. Det finns 12 professorer och 15 docenter och fler är på gång. Men att forskningsresultaten också implementeras ute i verksamheten är en svårare nöt att knäcka.

Text: Lena Haglund

I år är det 30 år sedan arbetsterapeut Birgitta Lundgren-Lindquist disputerade vid Göteborgs Universitet. Utredningen Vård-77, som utvecklade vårdutbildningarna, och Birgitta Lundgren-Lindquists arbete var startskottet för något nytt inom svensk arbetsterapi. Det fanns då cirka 3 700 arbetsterapeuter i Sverige och man hade vid 70-talets slut börjat förstå att man kunde bedriva forskning som arbetsterapeut genom kontakter med exempelvis USA.

Men efter den första disputationen 1982 bröts isen till den akademiska världen i Sverige. I dag finns det 130 arbetsterapeuter som disputerat i Sverige. En fantastisk utveckling under dessa 30 år. Efter att den första avhandlingen försvarades 1982, tog det fem år innan Birgitta Bernspång lade fram sin avhandling 1987 och under de första tio åren, alltså fram till 1992, var det fem arbetsterapeuter som avlade examen.

Sedan växte antalet markant. Under den närmaste tioårsperioden 1992–2002 lades 39 avhandlingar fram skrivna av arbetsterapeuter och sedan 2002 har 83 avhandlingar försvarats. Redan 2003 disputerade hela 13 arbetsterapeuter, men det var under åren 2006–2010 som antalet disputerade i genomsnitt var 13 per år. Därefter har antalet disputationer sjunkit något.

I början disputerade man oftast i medicinska ämnen som rehabilitering eller geriatrik. Den första arbetsterapeuten som disputerade i ämnet arbetsterapi var Anita Björklund år 2000. Då hade Lena Borell, som disputerade 1992, hunnit blir docent i ämnet arbetsterapi, vilket möjliggjorde handledning i ämnet.

Många arbetsterapeuter har disputerat inom området äldre och det är naturligt, vi vet att mer än en tredjedel av alla arbetsterapeuter i Sverige i dag är verksam inom det området. Ett annat område som behandlas i flera avhandlingar är neurologiska sjukdomar. De allra flesta har disputerat vid medicinska fakulteter, men några återfinns också vid filosofisk fakultet.

Den 31 december 2011 fanns det 12 professorer och 15 docenter i Sverige och det sker en ständig utökning. Vi vet att nya tjänster och utnämningar vid landets universitet och högskolor kommer under 2012. Av de disputerade arbetsterapeuterna är de flesta anställda vid något av de lärosäten där arbetsterapeuter utbildas. Men fler och fler har under senare år fått anställning inom landsting och kommun, exempelvis som FOU-ledare och har därmed en nära koppling till arbetsterapins praxis. Det är av stor vikt att disputerade arbetsterapeuter ges möjlighet att vara vetenskapligt aktiva efter sin forskarutbildning både vid lärosäten och i praktisk verksamhet.

Forskningens mål är att bidra med ny kunskap som utvecklats på ett systematiskt sätt, där man har ansvar för att redovisa trovärdiga resultat. Den nyvunna kunskapen måste kunna granskas och prövas, det är en av forskningens grundpelare. Det är av vikt att den kunskapsproduktion som forskningen ger också kommer till användning i vardagsarbetet för arbetsterapeuter så patienter/klienter får en bra och säker arbetsterapibehandling. 

Implementering av ny kunskap i så komplexa system som hälso- och sjukvård och socialtjänst är svår. Införande av ny kunskap måste ske på ett strategiskt bra och genomtänkt sätt. Bland annat måste man ta hänsyn till de olika kunskaper som redan finns i verksamheten. De tankestrukturer och handlingsmönster som personal och patient/klient redan har påverkar på ett avgörande sätt hur forskningsresultat tas tillvara.

Men man kan anta att implementering av forskningsresultat kommer att underlättas i framtiden. För dagens nyutbildade arbetsterapeuter är forskning en helt naturlig företeelse. De är en generation arbetsterapeuter som levt hela livet med mobil, dator och forskning i ämnet arbetsterapi.

Fakta: Den akademiska karriären

Att disputera och bli doktor innebär att man genomgår en 4-årig utbildning efter sin grundläggande utbildning till arbetsterapeut. Oftast har man också läst vidare på magister- eller masterutbildning innan man påbörjar den 4-åriga forskarutbildningen. Utbildningen avslutas med att man sammanställer en avhandling som i dag vanligtvis består av fyra artiklar och en ”kappa”, så kallad ramberättelse. Artiklarna ska redovisa forskningen och vara skrivna för publicering i någon vetenskaplig tidskrift.

Lektor är den anställning man kan söka som disputerad vid universitet och högskolor.

Docent är en akademisk utnämning, inte en yrkesbenämning, som man kan ansöka om vid sitt lärosäte, när man bedrivit ytterligare forskning efter doktorsexamen. Vanligen ska man ha producerat elva vetenskapliga artiklar utöver de som ingått i avhandlingen. Man ska ha visat förmåga till egen självständig forskning. Lokala anställningsförordnanden vid landets lärosäten reglerar denna utnämning.

Professor är en tjänst som man kan söka. En tydlig anställningsprofil anges för tjänsten av lärosätet och prövning av tillsättning sker i relation till den. Vanligen ska man ha uppnått docentkompetens och varit huvudhandledare för några doktorander. Man kan också få anställning som professor genom befordran vid sitt lärosäte. Lärosätena själva reglera hur, om och på vilket sätt sådan befordran kan ske.

Ansvarig för sida:

Jane Bergstedt 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Vikarierande redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-02-10

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.