Hoppa till innehåll

TA | Trög start för NPÖ

Alla landsting är numera anslutna till ”Nationell Patientöversikt” (NPÖ). Men antalet användare är än så länge ganska få. För merparten av arbetsterapeuterna är detta ett okänt begrepp.

Text: Ulla-Karin Höynä

En av dem som använder Nationell Patientöversikt (NPÖ) är arbetsterapeuten Jenny Dahlgren i Hemsjukvården Nyköpings kommun.

– Hemsjukvården är en ganska ny organisation, som startades för snart tre år sedan. För vår del innebär det att vi inte vet något om patienten som söker insatser från oss. Landsting och kommun har i dag olika journalsystem. Efter samtycke kan jag läsa journaler och diagnoser och få information om patientens bakgrund. Det blir ett bra stöd för bedömning och gör att det blir lättare för oss och säkrare för patienten, säger hon och tillägger:

– Jag använder inte alltid NPÖ, utan när jag behöver veta lite mer. Det kan gälla patienter som inte kan redogöra för sig och även invandrare som har svårt med svenska språket. Även när det gäller mer omfattande insatser kan NPÖ vara
bra att ha som grund, säger Jenny Dahlgren, och tillägger:

– NPÖ:s uppbyggnad är rätt så enkel, med diagnoser för sig. Det är lätt att hitta de uppgifter man behöver.

NPÖ är en sammanställning av patientinformation från elektroniska journaler. Tanken är att man ska få en helhetsbild av patienten. Men all patientinformation visas inte i NPÖ. Landstingen väljer omfattningen; ungdomsmottagningar, kvinnokliniker, rättspsykiatrin hör till de vårdenheter som ofta undantas.

Andreas Mårtensson är projektledare för NPÖ på företaget Inera, som ansvarar för införandet av systemet. Han berättar att systemet består av tio definierade informationsmängder som personuppgifter, patientens kontakt med vården, diagnoser och dokumentation, överflyttningar mellan vårdenheter, epikriser, läkemedel och labb, som hittills endast gällt blodprover.

– Merparten har börjat med mellan fyra och sju informationsmängder. Informationen varierar från landsting till landsting. Det handlar ju också om att avgöra vilka delar av journalen som är intressant för andra att titta på, säger han.

För drygt ett år fanns en artikel i TA om användningen av NPÖ i Örebro. De startade 2010 och var först i landet. Södermland kom i gång därefter. Alla landsting har nu anslutit sig till NPÖ, men det betyder inte att systemet har fått ett stort genomslag. 

Vad tror du det beror på att så få inom vården använder NPÖ?

– Det har nog att göra med att NPÖ inte har sparkat i gång på allvar. Bara under det här året har tio landsting startat. Det är svårt att börja jobba med NPÖ om inte grannen har startat, säger Andreas Mårtensson.  

Ineras senaste statistik från september 2012 visar att antalet användare är drygt 750 och patientsökningarna knappt 4 000. Det är en ökning jämfört med januari, då var användarna cirka 175 och patientsökningarna 1 000. I landstinget Södermland är 80 användare anslutna och 40 av dem använder NPÖ.

Största användaren av NPÖ är Örebro kommun, följt av Jönköping och Västra Götaland.

Under 2013 kommer det att pågå olika utvecklingsprojekt inom NPÖ. Ett av dem är arbetet med pdf:er och bilder, och att kunna jämföra bilder före- och efter.

– Det kan handla om att titta på odlingar och tillväxtkurvor för ett undersökningsresultat. Vi hoppas även att kunna ansluta 1177-journalen, när patienter ringer till sjukvårdsupplysningen för rådgivning, säger Andreas Mårtensson.  

Han tror att systemet kommer att anpassas till olika yrkesgrupper och specialiteter inom vården.

– Det är stora flöden i NPÖ och det kommer att bli ett problem. Vi kommer snart att behöva styra informationen med olika hjälpmedel, som exempelvis kunna välja vad man vill läsa om en viss patient och från en viss enhet inom vården, och ställa frågor till systemet, fortsätter han.

Det finns en uppfattning om att NPÖ mest riktar sig till läkare och sjuksköterskor.

– Jag tycker att man ska komma med konkreta krav till den som är NPÖ-ansvarig i landstinget och berätta att ”detta vill vi åstadkomma”, säger Andreas Mårtensson som svar på frågan huruvida innehållet i NPÖ skulle kunna anpassas efter arbetsterapeuternas önskemål, bland annat visa resultat av olika tester.

Andreas Mårtensson berättar att det finns en förvaltningsstyrgrupp för NPÖ, där landstingen och kommunerna är representerade. Gruppen gör utredningar och lämnar förslag till programstyrgruppen, som beslutar om rekommendationer för innehållet i NPÖ.

Sonja Kantonen, systemförvaltare vid landstinget Södermland, har deltagit i anslutningen till NPÖ. Hon berättar att i landstinget i Södermland ingår journaltext från rehabenheteterna och vårdcentralerna i NPÖ. Den innefattar dietist, sjukgymnast och arbetsterapeut.

Information från kommunerna blir nästa steg för NPÖ. Enligt Andreas Mårtensson är det troliga att en handfull kommuner startar nästa år.

Nyköpings kommun är en av dem.

– Vi kommer att visa två informationsmängder. Det är personuppgifter och ADL/funktionsnedsättning. Det är inte alltid som det finns färska personuppgifter i landstingets journal. Vi ska testa tekniken på en vårdcentral och hoppas att vi snart kan komma i gång med NPÖ i kommunen, förklarar Monika Arvidsson, it-samordnare i Nyköping.

Fakta: Nationell patientöversikt (NPÖ)

  • NPÖ är ett system där behörig sjukvårdspersonal kan titta och läsa patientinformation.
  • Det går inte att skriva in eller ta bort uppgifter.
  • Samtycke från patienten fordras, som kan sträcka sig över olika lång tid.
  • NPÖ förutsätter en vårdrelation till patienten.
  • När vårdrelationen är avslutad kan man inte gå in och leta information.
  • Vårdpersonalen måste identifiera sig med ett elektroniskt id-kort som innehåller ett chip.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-11-19

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.