Hoppa till innehåll

TA | Här får äldre med psykisk ohälsa stimulans

I Mölndal finns en verksamhet som slussar ut äldre med psykisk ohälsa till ett aktivare liv. I grupper får de prova olika aktiviteter och social samvaro, något de kan ta med sig ut från sjukvården.

Text och foto: Agneta Olofsson

Kristina Westerberg är arbetsterapeut vid Äldrepsykiatrisk mottagning med upptagningsområdet Göteborg, Mölndal, Härryda, Partille och Öckerö.

– Målet är att få patienten mer aktiv, att öka självförtroendet och självkänslan och att patienten ska känna trygghet i gruppen, säger hon.

Det börjar redan på sjukhuset. De som är äldre än 70 år och har en ny psykiatrisk diagnos, ofta ångest eller depression, slussas försiktigt ut till mottagningen.

Som patienter på Mölndals Sjukhus träffar de arbetsterapeuten Elisabeth Sandgren, som tar med dem på besök till mottagningen när de är tillräckligt stabila och motiverade till nästa steg i behandlingen. Kanske kan de börja i en grupp redan när de är inlagda, annars sker detta när de skrivits ut.

Det finns ett brett spektrum av grupper. För Kristina Westerberg och Elisabeth Sandgren gäller det att para ihop rätt person med rätt aktivitet och även att sätta samman grupperna så att personerna passar ihop.

– Det är jättesvårt, säger Elisabeth Sandgren.

– Vissa grupper fungerar inte ihop, då får man tänka om, men ibland är det klockrent, fyller Kristina Westerberg i.

Själv leder hon bildgruppen där patienterna får prova på att uttrycka sina känslor utan ord, genom att måla akvarell eller teckna. Tanken är att patienten ska kunna prova på, utan prestationskrav, trots att hon/han kanske aldrig tecknat eller målat
tidigare.

Målsättningen är att patienten ska kunna fortsätta med aktiviteten i annan regi när hen har avslutat sin behandling på mottagningen.

Andra grupper sysslar med litteratur, matlagning, fritid och kultur, det goda livet, psykisk hälsa och ohälsa, kroppskännedom, kondition och livsfrågor. Det finns också en liten herrgrupp på tre personer som går ut och gör aktiviteter som bowling och biljard.

Annars är de flesta i målgruppen kvinnor. De har lättare än männen att ta sig ut till aktiviteter i samhället, enligt Kristina Westerberg och Elisabeth Sandgren.

I skrivande stund är tolv grupper i gång med i genomsnitt sex medlemmar i varje. Förutom arbetsterapeuter finns exempelvis sjukgymnaster, kuratorer och mentalskötare i teamet som leder grupper inom sina områden.

För den som inte gillar att vara i grupp finns också möjligheter till individuella aktiviteter. Men tyngdpunkten ligger på att patienten ska få stöd och hjälp att vara delaktig i ett socialt sammanhang. En annan viktig funktion är att få struktur på vardagen.

– Många har gått länge ensamma hemma innan de blev inlagda, vilket har lett till inaktivitet. Nu får de försöka komma i väg och känna att det är trevligt att träffa andra, säger Elisabeth Sandgren.

Vad Kristina Westerberg och Elisabeth Sandgren känner till så är det unikt i Sverige med en sådan här verksamhet som riktar sig just till äldre med psykisk ohälsa. De äldre skiljer ut sig eftersom de ofta också har somatiska sjukdomar. De ser och hör sämre och har svårt att röra sig.

– Och så är det aktuellt med existentiella frågor. Patienterna ställs inför det här med döden. De kan fråga sig: har jag levt det liv jag velat, har jag en dröm att göra något annat? Jag tror att de pratar med varandra i grupperna om detta, säger Elisabeth Sandgren.

På sjukhuset lotsas personer med demens vidare till andra verksamheter. Förutom patienter med diagnosen ångest eller depression kan personer med bipolär sjukdom eller vanföreställningar vara med på mottagningen, kriteriet är att sjukdomen ska ha debuterat efter 70 års ålder.

För att skapa trygghet är grupperna små. Beroende på innehåll är de olika stora men max sex deltagare är vanligast.

Det finns ingen tidsgräns för hur länge en patient får gå till mottagningen, men flera av grupperna är begränsade till antalet gånger. Tanken är att patienten ska slussas ut till fritidssysselsättningar i samhället. Det kan vara någon av de träffpunkter för äldre som finns i alla stadsdelar, eller kanske en pensionärsförening.

– När de känner sig trygga där kan vi skriva ut dem, säger Kristina Westerberg.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-11-17

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.