Hoppa till innehåll

TA | Var tredje kvinna

Gästkrönika av Birgitta Andersson, styrelseledamot Forum – Kvinnor och Funktionshinder.

Det var i början av 90-talet. Jag hade kommit hem från en resa till södra Afrika med möten med kvinnor med funktionsnedsättningar. Jag hade fyllts av kvinnornas styrka och kraft, men också av deras berättelser om utsatthet och våld och om männens makt över deras liv. Det var inte nytt men konkret och omtumlande.

Nu mötte jag kvinnor i svensk handikapprörelse. Vi diskuterade våra systrars utsatthet i bland annat södra Afrika och jag berättade om mina möten. I en paus kom en kvinna fram till mig och sa: ”Du ska veta, Birgitta, att man inte behöver vara fattig och leva i ett land med tillåten kvinnodiskriminering för att uppleva smärtan av det förnedrande slaget av en mans näve.”

Utsattheten som funktionshinder medför hindrar inte vissa män från att hota eller slå. En undersökning, som gjordes för ett par år sedan bland kvinnor med funktionsnedsättningar i Sverige, visade att våld och hot om våld mot de intervjuade kvinnorna var lika omfattande som mot kvinnor i övrigt, cirka 30 procent (Utredningsinstitutet Handu AB, rapport Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar).

Våldet kan ske hemma och nedbrytningsmekanismerna följer samma mönster som hos andra kvinnor och förorsakar samma effekter – förlorad självkänsla, rädsla och beroende. Livsnödvändiga mediciner göms för den som inte ser eller läggs utom räckhåll för den som är rörelsehindrad. Okontrollerade ommöbleringar kullkastar de invanda rörelserna i hemmet för en synskadad kvinna. Hon blir osäker. Hon gör sig illa. Den som sköter manöveraggregatet till en lyft kan lämna en rörelsehindrad kvinna i luften som straff. Metoderna är många och påfallande lika – de utnyttjar svagheten i en nedsatt funktion.

Övergrepp sker inte enbart i hemmet utan även inom vård, omsorg och samhällsservice när det finns män som vill utnyttja kvinnors utsatthet. De mest häpnadsväckande fördomar kan komma fram när en man vill förhärliga sin våldtäkt: Du får väl inte så många ”ligg” så jag vill hjälpa dig. En kvinna med funktionsnedsättning anmäler inte alltid övergrepp av rädsla för att inte bli trodd, för att hon har svårt att göra sig förstådd och främst av allt för att hon i likhet med andra kvinnor skäms.

Hur skall omgivningen kunna tyda tecken på sexuella övergrepp eller annat våld och hot utan att misstänkliggöra varje make, sambo eller manlig anställd inom vård och omsorg? Vi måste alla lära oss tyda de falska ansiktsuttrycken och männens metoder. Vi måste samtala om våld i vardagen, och inte enbart på speciella temadagar. Vi måste ta bort kvinnors skamkänslor och framför allt se och samtala om maktstrukturerna i samhället och dess konsekvenser. 

Birgitta Andersson
Styrelseledamot Forum – Kvinnor och Funktionshinder

Ansvarig för sida:

Jane Bergstedt 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Vikarierande redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2011-12-19

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.