Hoppa till innehåll

TA | Vad vi gör har betydelse

Har du koll på klimatfrågan? Det är ingen enkel fråga och berör det mesta i tillvaron. Klimatforskaren Michael Tjernström menar att det är dags att höja blicken och våga se det långsiktiga perspektivet.

Bildtext: – Det kommer att bli färskvattenbrist på vissa ställen och överflöd på andra. Det går knappt att tänka sig vilken värld det skulle bli. Det börjar redan bli sent, säger klimatforskaren Michael Tjernström.

Text & foto: Ulla-Karin Höynä

– Klockan tickar. Det är inte längre en fråga om att undvika klimatförändringen, för den pågår hela tiden. Det gäller i stället att hitta en acceptabel nivå för
klimatförändringarna, ifråga om kostnader och sociala och humanitära insatser. Vi måste bestämma oss för vilken station vi vill kliva av på – om det är ändstationen eller tidigare – och försöka stabilisera klimatet , säger professor Michael Tjernström, Bert Bolin Center för Klimatforskning, Stockholms universitet.

Man talar om två typer av klimatförändringar; dels naturliga variationer och dels den vi framkallat genom ökat koldioxidutsläpp – med andra ord den förstärkta växthuseffekten. 

– Den naturliga variationen sker på många olika tidsskalor, från årsskalan som gör att vi vissa år får varma vintrar eller kalla somrar och olika antal orkaner, till länge tidsskalor som istider. Ser vi till de senaste 10 000 åren finns det en förbluffande stabilitet i fråga om den globala temperaturen – den håller sig inom plus/minus en grad.

– Det vi ser i dag är systematiska förändringar, som innebär att temperaturen kan komma att förändras med 5–7 grader under detta århundrade. Det kan vi beräkna med så kallade klimatmodeller, där vi gör beräkningar framåt i tiden. Genom att använda dem för beskrivningar av hur klimatet sett ut de senaste 150 åren, kan vi visa att det inte går att förklara de förändringarna som vi ser, utan att ta hänsyn till ökningen av växthusgaser, menar Michael Tjernström.

Förändringarna i klimatet började först märkas tydligt ungefär från mitten av 1960- och in på 70-talet.

Hur kommer det sig att temperaturen förändras?

– Förenklat kan man säga att det som kommer in måste komma ut. När solen skiner på jorden reflekteras en del av den strålningen bort, men det mesta tränger ned genom atmosfären och värmer jordytan. När energin omvandlas till värme återstrålar jordytan den i sin tur som värmestrålning ut mot rymden, på samma sätt som när spisens varma platta blir röd. Men den strålningen kommer inte igenom atmosfären. På grund av växthusgaserna hindras strålningen att komma tillbaka ut i rymden, fastnar i atmosfären och luften värms upp. Om växthusgaserna ökar blir mer energi kvar i atmosfären och temperaturen ökar, svarar Michael Tjernström. 

Vad innebär den här förändringen för dig och mig?

– Inverkan av växthusgaserna är ganska säker, men det finns ändå inga enkla svar. Det kan ge upphov till mer nederbörd och kanske mer stormar. Vissa väderfenomen blir vanligare jämfört med tidigare.

– Säg att temperaturen i framtiden skulle höjas med två grader, vilket är en relativt blysam prognos. Det är ändå en stor skillnad jämfört med den knappa grad som vi redan upplevt och väldigt mycket jämfört med hur klimatat varierat under de senaste 10 000 åren, en eller en halv grad, tillägger han.

Det viktigaste när det gäller växthusgaseffekten är att den inte går att ta tillbaka – eftersom koldioxid försvinner så långsamt ur systemet. Det allvarliga är, menar Michael Tjernström, att när vi spyr ut ett kilo koldioxid stannar hälften kvar under många hundra år. Så när du skjutsar ditt barn till dagis eller skolan med bilen på grund av att det är dåligt väder, gäller det att tänka efter. 

– Vi måste på sikt helt sluta att förbränna fossila bränslen, gör vi inte det kommer vår infrastruktur att falla samman.

Hur menar du?

– Det kommer att bli färskvattenbrist på vissa ställen och överflöd på andra. Det går knappt att tänka sig vilken värld det skulle bli. Det börjar redan bli sent, säger han.

Klimatfrågan skär rakt igenom våra liv. Vi förbrukar energi nästan oavsett vad vi företar oss, exempelvis när vi konsumerar, då krävs både råvaror och energi för att kunna tillverka produkter. Energin måste ersättas på ett sätt som inte påverkar klimatet, som den gör i dag.

– Det går knappast att ta bort energiförbrukningen, utan vi måste förändra den. Min personliga uppfattning är att solenergi är framtiden, anser Michael Tjernström.

Vilken betydelse har det hur vi agerar som individer?

Här är Michael Tjernström en aning kluven. Visst spelar vår medverkan en roll – men om länderna på jorden inte kan komma överens om riktningen, når man ingen vart.    

– Nej, det är egentligen bara en droppe i havet om vi minskar våra personliga utsläpp. Det kommer att ätas upp av befolkningsökningen. Men ur en annan kontext har varje människas agerande stor betydelse, genom att vi påverkar vår omgivning med våra val och det sprider sig vidare till andra, som i sin tur påverkar fler. I bästa fall kan detta även få politiska resultat, anser han.

– Dessvärre har vi inte kommit längre än sandlådestadiet, om man ser till hur olika länder agerar. Det saknas en helhetssyn. I stället för att andra länder ska göra samma misstag som vi har gjort, borde vi föra en öppen dialog. Det behövs en global insikt – att detta berör oss alla – men så fungerar det inte i dag. Man räknar bara på hur man ska fördela kostnaden. USA står för världens största koldioxidutsläpp per capita. De menar att om Kina inte vill minska sina utsläpp i motsvarande grad, då gör inte USA det heller.

– När Kina ska bygga sina kraftverk med gammal teknik borde USA kunna erbjuda dem att göra det med modern teknik – det tjänar alla på, menar
Michael Tjernström.

Det finns ju människor som betvivlar klimatförändringarna och är skeptiska till utvecklingen.

Vad är skeptikernas vanligaste argument?

– Att det bara är naturliga förändringar. Men genom matematiska beräkningar kan jag visa att detta inte stämmer och möts då av tystnad. De har sällan fler frågor, säger Michael Tjernström.

Han menar att klimatfrågan är väldigt komplicerad. Att den också innefattar osäkerhet när det gäller utvecklingen framöver, är inte konstigare än att
acceptera att den närmaste 5-dygnsprognosen för vädret också är osäker. För att inte tala om ekonomiska prognoser.

– Problemet är inte att kunna göra säkrare prognoser, utan att hantera en osäkerhet som vi aldrig kommer att bli av med, fortsätter han.

Är du pessimistiskt inför framtiden?

– Egentligen inte. Jag tror att det kommer att lösa sig – frågan är bara hur mycket värre det måste bli innan det blir bättre? Hur mycket ska det få kosta och hur många människoliv ska gå till spillo, innan vi tar oss an detta, avslutar Michael Tjernström.

Ansvarig för sida:

Jane Bergstedt 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Vikarierande redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2011-11-18

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.