Hoppa till innehåll

TA | Mobiltelefonen som hjälpmedel – en outnyttjad kapacitet

Socialpsykiatrin i Eslövs kommun har utvecklat en applikation och testat smarta telefoner som stöd för brukare. Projektet har gett såväl brukare som behandlare en aha-upplevelse. Men många arbetsterapeuter står fortfarande lite famlande inför den nya tekniken. Frågorna är många. Samtidigt springer utvecklingen framåt.

Bildtext: Att undersöka vilka applikationer som var lämpliga för brukargruppen och att utveckla en egen app ingick i projektet ”Mobilapplikationer som kognitivt stöd” där (fr v) Marie-Louise Bruhn arbetsterapeut, Henrietta Holmkvist arbetsterapeut, Lena Zander enhetschef och Sandra Narberg arbetskonsulent medverkade. De arbetar alla inom Socialpsykiatrin i Eslövs kommun.

Text & foto: Anki Wenster

De var nyfikna och hade en känsla av att mobiltelefon var en outnyttjad kapacitet som hjälpmedel för många brukare. Det säger Lena Zander som är arbetsterapeut och enhetschef inom Socialpsykiatrin i Eslövs kommun. De bestämde att pröva och sökte projektpengar från HI.

Det var en utmaning att beskriva vad man ville göra i projektansökan med den begränsade tekniska kunskap de hade om appar och mobilteknik för knappt ett år sedan. Man bestämde sig för ”learning by doing” och köpte in ett antal smarta telefoner innan projekt-stödet var klart. Senare följde utbildning med stöd av Lunds tekniska högskola och Epsilon.

Projektgruppen utbildade i sin tur personal som boendestödjare och handläggare i brukarnas närhet. Skötebarnet är Klara (kLaRa), den applikation de själva designat i samarbete med Epsilon som stått för ramen.

I konferensrummet på stadshuset i Eslöv samlas projektgruppen, som består av tre arbetsterapeuter, en arbetskonsulent och Laila som är 21 år och en av brukarna som testat mobilen som stöd.

– Vi pratade om hur vi skulle kunna hjälpa brukarna långt innan vi skaffade telefonerna. Det var en mängd saker som vi tänkte skulle hjälpa dig och det har de ju gjort, säger Henrietta Holmkvist som är arbetsterapeut och vänder sig till Laila vid sin sida. 

Vad Laila tycker går inte att missta sig på, hennes ögon lyser och orden bubblar ur henne.

– Ja, det har hjälpt extremt mycket. Eftersom jag har alla hjälpmoment och strukturen i min mobil vet jag vad jag ska göra, jag hade aldrig förväntat mig att det skulle gå så här bra.

Laila har ADHD och löste tidigare de problem som dök upp genom att gå ifrån dem. Hon beskriver en skolgång som kantats av skolk, slagsmål och långa perioder av frånvaro från skolan i sin tidigare hemkommun. 

– Jag var konstant stressad för jag visste inte hur jag skulle organisera allt och glömde schema, böcker och allting. Jag hade ett enormt behov av hjälp.   

Klara fungerar som en handbok och består av ett batteri av olika åtgärder och steg som Laila behöver för att hantera jobbiga situationer. Hon beskriver en enorm skillnad jämfört med tidigare. 

– Jag är jättekänslig för alla ljud och kan inte springa iväg från en lektion för att läsa en bok, som ska hålla mig lugn. Men med handboken i mobilen är det en otrolig skillnad. Om jag får panik, eller om det känns som jag vill slå sönder allting, så går jag in i Klara och får instruktioner som: gå till toaletten och sedan frågan: känns det bättre? Svarar jag då nej, så får jag instruktionen att andas tio djupa andetag. 

Sedan hon började använda Klara har hon inte lämnat skolan och kan själv välja att hoppa över flera steg i handboken. 

– Jag behöver inte gå ut ur klassrummet, i stället kan jag börja spela ett spel som genast gör mig lugn, och jag kan sitta kvar.

För Lailas del är det helhetsgreppet om skol- och vardag i kombination med stödet från projektgruppen och träffarna med Henrietta, som är anledningen till att hon nu mår så mycket bättre. Ett stipendium från folkhögskolan är ytterligare en bekräftelse. Hennes lärare är inte medvetna om att hon har mobilen som ”dolt hjälpmedel” och stöd. 

– Nu har jag allt i mobilen. Jag har mitt schema och kan kolla e-post från lärare, jag gör även bankärenden så jag inte missar några räkningar.

Hon vågar även utmana sig själv eftersom hon vet att hjälpen finns i mobilen. Laila menar att varje gång hon klarar av att hantera sina problem så ökar självkänslan och hon slipper känna sig udda, dum och trög. 

– Det är tydligt även hos de andra brukarna att de vågar mycket mer, för även om de får ångest, så kan de hantera det. Vi har brukare som har brutit mångårig isolering och nu kan klara av inköp och vågar gå ut själva med stöd av Klara, säger Marie-Louise Bruhn.

Henrietta och Laila har hittills träffats varje vecka för uppföljning. Träffarna kommer att glesas ut framöver, säger Henrietta. En anledning är att under resans gång har nya möjligheter dykt upp, som att dela Google-kalender via mobilen. I den kan Henrietta lägga in påminnelser till Laila om att exempelvis gå en promenad.

– Det är en stor fördel för brukare med många personer i sitt liv, som boendestödjare, lärare och arbetsterapeuter, att kunna skicka inbjudningar till Google-kalendern, påpekar Sandra Narberg, arbetskonsulent i projektet.

Tolv brukare har testat mobilen som hjälpmedel, Laila tillhör de yngre. Den äldsta är 57 år. I projektet valdes ett Telia-abonnemang med fri surf under ett år, som kopplades till brukarens kontantkort för att komma ifrån kommunens ansvar för samtalskostnader. Man har använt gratisapplikationer.

– Eftersom vi ser att många har så otroligt stor nytta av telefonerna så finns det verkligen anledning att diskutera ordination av mobilen som hjälpmedel, påpekar Lena Zander och fortsätter:

– Som i Lailas fall exempelvis när man under en period konstaterat nyttan och att brukaren har förmåga att hantera komplexiteten. 

De är eniga om att mobilen som kognitivt stöd framöver blir aktuellt för betydligt fler grupper och att det finns all anledning att fortsätta utveckla användningen av mobilteknik. 

Fakta: Smarta telefoner och appar

Smarta telefoner: En smart telefon (smartphone) kan också kallas pekskärmsmobil på svenska. Den är ett mellanting mellan handdator och mobiltelefon. En smart telefon har ett tangentbord (fysiska knappar eller simulerat på bildskärmen). På en smart telefon kan du installera appar. Exempel på en smart telefon är iPhone.

Appar: En app eller applikation (tillämpningsprogram) är en typ av datorprogram som fyller ett direkt syfte för användaren. Exempel på appar kan vara kalkylator, webbläsare eller spel. En känd spelapp är Angry Birds.

Ansvarig för sida:

Jane Bergstedt 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Vikarierande redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2011-10-14

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.