Hoppa till innehåll

TA | MI-metoden betonar samarbete

Motiverande samtal är både ett förhållningssätt och en strategi, där man med guidande samtal väcker och förstärker patientens egen vilja och styrka till förändring. En utmärkt metod för arbetsterapeuter enligt användarna.

Text: Jane Bergstedt

Motiverande samtal är ett utmärkt sätt att få bukt med ”omsorgsreflexen” som de flesta med människovårdande yrken har nära till. Det säger Tove Antonisen, arbetsterapeut vid vuxenpsykiatrin i Sunderbyn, som numera undervisar och handleder på heltid i Motiverande samtal.

– När vi möter människor i vården har vi allt att vinna på att lära oss att lyssna och möta människor där de är, likaväl som vi måste lära oss att lita på människans egen klokskap och kapacitet, säger hon.

– Det är ett nytt sätt att tänka, både ett förhållningssätt och en strategi, där man med hjälp av ett guidande samtal väcker och förstärker patientens egen vilja och styrka till förändring. Den som måste komma inifrån. Det är en utmärkt metod inte minst för arbetsterapeuter och ligger nära vårt sätt att arbeta. Men alla som jobbar med förändring har glädje av den, fortsätter Tove Antonisen.

Arbetsterapeuten och läraren Carina Karlsson tycker att mycket föll på plats när hon började använda motiverande samtal i sitt arbete med patienter i rehabilitering. Hon fick en struktur för sina samtal, lärde sig lyssna effektivt och bli medveten om allt som inte blev sagt, som hon kunde få patienten att ta fram. Det gav nya perspektiv och infallsvinklar.

– Metoden betonar samarbetet, jag är ingen expert på den andres liv, men har mina yrkeskunskaper att bidra med. I grunden finns tron på att människor kan genomföra förändringar om dessa är grundade hos dem själva. Det handlar om empowerment, att stärka självförtroendet. Fokus ligger hela tiden på patienten, jag lyssnar och reflekterar över och bekräftar vad jag hör. Jag ser till att vi inte tappar fokus eller fastnar i negativa tankebanor. Jag styr samtalet, men tar aldrig över ansvaret.

Tove och Carina tillstår att metoden frälst dem, de har så mycket positiva erfarenheter, både egna och andras berättelser. Och metoden är evidensbaserad och väl spridd.

Motiverande samtal, eller MI (Motivational Interviewing), har två upphovsmän. De började utveckla metoden var för sig och sedan tillsammans, för att underlätta för praktiker inom hälso- och sjukvård att guida patienter genom svåra förändringsprocesser, ursprungligen inom missbruks- och kriminalvården (se faktaruta).

I Sverige har inte minst Lars Forsberg, med dr, psykolog och leg psykoterapeut vid Karolinska Institutet, medverkat till att sprida och utveckla metoden. Hösten 2005 efterfrågade dåvarande verksamhetschefen och professorn i psykiatri Rolf Adolfsson vid Sunderby vuxenpsykiatri kompetens i Motiverande samtal. Det ledde till att Ann-Charlott Lidfors, skötare och Tove Antonisen höll sin första MI-utbildning på Sunderby Folkhögskola 2006. De hade kommit i kontakt med metoden via Lars Forsberg i sin KBT-utbildning. 2007 blev de medlemmar i nätverket MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) som bildades 1997.
De arbetar numera heltid med utbildning och samarbetar sedan vårterminen 2009 med Lotta Berglund vid avdelningen för Hälsa och rehabilitering, Luleå Tekniska Universitet, LTU, där de ger en 7,5 poängskurs på distans i Motiverande samtal. Den är en av de mest eftersökta kurserna.

Kursen ingår i utbildning av hälsovägledare och är en valbar fördjupning för bland andra arbetsterapeuter. Grunderna för Motiverande samtal ingår i arbetsterapeutprogrammet, något som borde finnas i alla universitetsutbildningar för hälso- och sjukvårdspersonal, anser Carina Karlsson.

Tove Antonisen säger att metoden är lätt att ta till sig, lätt att förstå, men tar tid att lära sig. Alla börjar där de står och lär sig genom att träna. Det är inte ovanligt att hela arbetsgrupper beställer en utbildning för att få ett gemensamt förhållningssätt. Carina fortsätter:

– Jag har jobbat i rehabteam bestående av olika yrkesgrupper, som alla tillämpade metoden. Det blir väldigt starkt när vi har ett gemensamt språk och förhållningssätt.

Carina Karlsson säger att hon gjorde ett mycket bättre jobb och kunde föra processen framåt med motiverande samtal. Och hon gjorde det samtidigt som hon kunde överlämna ansvaret till patienten.

– Det handlar om att ta ett steg bakåt, dessutom är vi ofta lite för snabba. Det gäller att ställa öppna frågor och få patienten att berätta. Jag lyssnar och reflekterar över vad som sägs och inte sägs. Jag speglar patienten genom att tala om hur jag uppfattat vad han säger och hur han känner. Jag kan bekräfta känslan att patienten är arg eller ledsen, som för vidare i samtalet. Jag kan ge uppmuntran. ”Jag märker att du anstränger dig, vad bra.”

Genom att välja vad man reflekterar över och sedan bekräftar styr man samtalet och leder det framåt. Om patienten går in i en återvändsgränd kan man föra dem tillbaka till en mer framkomlig väg.

– Graden av prat om förändring i samtalet påverkar och prejudicerar resultatet, säger Tove Antonisen. När man vill uppnå beteendeförändringar, oavsett situation, är det här ett utmärkt verktyg och man kan med fördel använda det tillsammans med andra insatser, till exempel skapa motivation för tuffa rehab-insatser.

Totalt har Tove och hennes kollega Ann-Charlott vid det här laget utbildat närmare 1 000 personer.

– Det är läkare, distriktssköterskor, arbetsterapeuter, skötare, sjukgymnaster, psykologer, kuratorer, barnmorskor, tandläkare, logopeder, hörselterapeuter, behandlingsassistenter, personliga ombud, socialsekreterare, boendestödjare med flera. Vi vänder oss till yrkeskategorier som arbetar med samtalsbehandling, stöd, rådgivning och konsultation. Många kursdeltagare fortsätter att träffas och stötta varandra i olika nätverk.

Alla som går deras kurser uppmuntras att börja spela in sina samtal för att möjliggöra nödvändig feedback och återkoppling. I universitetskurserna är detta obligatoriskt. Återkoppling kan ges på olika nivåer; kollegialt, i handledning eller genom att man låter koda sitt samtal på ett kodningslaboratorium.

Kodningslaboratoriet vid KI i Stockholm, MIC Lab, är del i ett internationellt arbete för att utveckla och kvalitetssäkra metoden och det enda laboratoriet i Europa som erbjuder kodning till kliniker i handledningssyfte.

Motiverande samtal efterfrågas i dag inom många olika verksamheter, förutom vården exempelvis av polisen, skolan, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Sverige var ganska tidigt ute. Metoden är väl sprid i världen med tränare inom 40 olika språkområden. MINT anordnar årligen konferenser för sina medlemmar, växelvis i Europa och USA. MI är en metod i ständig utveckling.

Fakta: Motiverande samtal

Britten Stephen Rollnick, fil dr, klinisk psykolog och professor i hälso- och sjukvårdskommunikation vid universitetet i Cardiff, Wales och amerikanen Bill Miller, fil dr, professor emeritus i psykologi och psykiatri vid universitetet i New Mexico, skrev tillsammans boken Motivational Interviewing 1991. Den översattes till svenska 2002, reviderad svensk utgåva gavs ut 2010. I dag finns över 200 randomiserade kliniska studier och cirka 1 000 vetenskapliga artiklar om metoden. Den visar goda resultat, särskilt vid behandling av alkohol-, tobaks- och narkotikamissbruk. Den används i dag för att komma till rätta med problembeteenden inom livsstilsområdet inom en mängd olika områden.

Ansvarig för sida:

Jane Bergstedt 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Vikarierande redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2011-09-02

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.