Hoppa till innehåll

TA | Givande studieresa till Australien om PRPP

Studenterna Jenny Ekbäck och Anne Forsén Persson har gjort en intervjustudie i Sverige och Australien kring det kognitiva bedömningsinstrumentet PRPP som utvecklats down under. PRPP skapar ett gemensamt språk inom professionen.

Bildtext: Jenny Ekbäck och Anne Forsén Persson

I slutet av september reste vi till Sydney för att inhämta erfarenheter från australiensiska arbetsterapeuter. Intresset för kognition fick oss att vilja fördjupa vår kunskap i The Perceive Recall Plan Perform System of Task Analysis (PRPP), som är ett arbetsterapeutiskt kognitivt bedömningsinstrument. Det tydliggör kognitionsförmågan utifrån ett aktivitetsperspektiv. PRPP är utvecklat i Australien och intresset för instrumentet har vuxit inom arbetsterapin i Sverige.

Det finns endast lite forskning om PRPP i Sverige, främst kring validitet och reliabilitet. Det saknas således kunskap om hur PRPP används och upplevs av arbetsterapeuter. Vi såg vikten av att få del av australiensiska arbetsterapeuters erfarenheter, eftersom PRPP använts där under längre tid. Vi valde att göra en intervjustudie med arbetsterapeuter i Australien och i Sverige, totalt sex personer, för vår C-uppsats.

PRPP har sitt ursprung i Occupational Performance Model (Australia), OPM(A). Systemet presenterades vid arbetsterapikongressen i Wien 1996 av grundarna till PRPP, arbetsterapeuterna Judy Ranka och Christine Chapparo. Vid Sydney University Faculty of Health Science undervisas studenterna i PRPP:s grunder och terminologi, men för att få använda instrumentet krävs en femdagarsutbildning. För närvarande är det endast grundarna av PRPP som håller utbildningar.

I Sverige arrangeras PRPP-utbildningen i FSAs regi när det är möjligt att få hit dem, nästa gång i november i år.

Syftet med instrumentet är att ge en förståelse för hur den kognitiva informmationsbearbetningen påverkar aktivitetsutförandet, samt att ge en tydlig vägledning till interventioner.

PRPP-systemet är uppbyggt i två steg. I steg 1 analyseras en aktivitet för att kunna identifiera vilka steg den består av och genom observation eller intervju noteras i vilka steg svårigheten uppstår. I steg 2 analyseras varför klienten har reducerad aktivitetsförmåga där informationsprocessen skildras i en dynamisk interaktion mellan de fyra elementen Perceive, Recall, Plan och Perform, vilka är kärnan i PRPP.  

Vid en enhet i Sydney, New South Wales, berättar arbetsterapeuterna att teamet utgår från PRPP:s terminologi vid sina teamronder. Arbetsterapeuterna som deltog i studien lyfte fram att detta bidrar till att alla yrkesgrupper i teamet talar samma språk och detta underlättar även för att sätta gemensamma mål för klienten. En annan effekt är att arbetsterapeutens kompetens tydliggörs.

Anledningen till att de använder PRPP på denna enhet är att terminologin och uppbyggnaden i systemet ger vägledning till att identifiera klientens huvudproblem och att initiera lämpliga interventioner. De säger också att PRPP tydliggör hur den kognitiva processen påverkar aktivitetsutförandet. En av de australiensiska arbetsterapeuterna använder PRPP inom arbetsrehabilitering och betonar vikten av ett flexibelt instrument, då det på en arbetsplats finns många kontextuella faktorer att ta hänsyn till. PRPP kan användas både som observations- och intervjuinstrument, vilket hon använder sig av i sin arbetsrehabilitering. Hon beskriver att det går att inhämta information från fler källor som klienten, närstående och kollegor.

En intressant aspekt som framkom vid bearbetningen av våra data är att instrumentet verkar bidra till ett gemensamt språk inom den arbetsterapeutiska professionen. Vi har som studenter upplevt att det är många som inte vet vad en arbetsterapeut gör och att det kan vara svårt att förklara. Under samma period som vi skrev uppsatsen publicerades ett reportage i tidskriften Arbetsterapeuten nr 7, 2010 – Tyst kunskap skapar frustration. Reportaget tar upp att det saknas bra, tydliga språktermer för arbetsterapeuter för att kommunicera sina sakkunskaper.

Vi är otroligt glada över att ha genomfört detta spännande projekt och en upplevelserik resa. Vi vill verkligen rekommendera andra studenter att tänka stort och genomföra det projekt som de brinner för, även om man måste bekosta det själv. Vi har studerat på arbetsterapeutprogrammet på Karolinska Institutet och tog vår examen i januari. Vi jobbar båda två i Stockholm.

Vi ser fram emot att ta del av den senaste forskningen som bidrar till att arbetsterapiprofessionens kunskap fortsätter att växa och att detta bidrar till att tydliggöra professionen.


Jenny Ekbäck och Anne Forsén Persson

Ansvarig för sida:

Jane Bergstedt 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Vikarierande redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2011-06-09

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.