Hoppa till innehåll

TA | Män seglar in – och ofta vidare

Män väljer till viss del arbetsterapeutyrket som en väg att komma vidare till andra befattningar och tjänster. I studier som gjorts av Ulf Karlsson, forskare vid Hälsoakademin på Örebro universitet, uppger drygt hälften av männen att de skulle valt ett annat yrke om de haft möjlighet att välja om. – Huvudskälen är den låga lönen och att de ser få karriärmöjligheter inom professionen, säger han.

Bildtext: Ulf Karlsson, verksam vid Hälsoakademin på Örebro universitet, är ensam forskare i sitt slag om att fokusera på manliga arbetsterapeuter och deras attityd till yrket.

Text och foto: Catharina B Tunestad

När man betraktar resultaten av den kvantitativa studien närmare, som belyser manliga arbetsterapeuters attityder, kunskaper och erfarenheter av yrket, framstår en del av dem som en motsägelse. Å ena sidan tycks en del av männen använda sig av sina erfarenheter av yrket som en väg att komma vidare till andra, ”högre” befattningar på arbetsplatsen, eller tjänster inom ett nytt arbetsområde. Å andra sidan uppger många just bristen på möjligheter att göra karriär inom yrket som ett av de främsta skälen till att de skulle valt ett annat yrke – om de hade fått välja om.

Detta gällde för drygt hälften av de tillfrågade i enkätstudierna, som genomfördes vid två tillfällen, 2001 och 2008. Den andra hälften uppgav att de skulle valt yrket igen om de hade fått chansen att välja om. En fjärdedel av männen i enkätstudierna hade gått vidare till annan tjänst/befattning. Flera av dem hade blivit ”headhuntade” enligt dem själva.

Gemensamt för alla som deltog var att de hade valt arbetsterapeutyrket för att de ”vill arbeta med människor”. ”Stimulerande, intressant och givande” var andra omdömen om yrket som gick igen hos flera. Ett annat starkt skäl som de uppgav var yrkets självständighet; friheten att själv kunna styra över arbetet, som att initiera och finna olika behandl-ingar som passar patienten/klienten och att kunna bestämma när de ansågs färdigbehandlade.

Ingen av de totalt 558 männen som svarade på enkäterna, som skickades ut per post, uppgav lönen som ett skäl till varför de valt yrket.

– Det är inget som direkt förvånar mig, säger Ulf Karlsson och skrattar lite menande.

Hans bild som forskare på området och undervisande lärare på arbetsterapeutprogrammet och andra program vid Hälsoakademin på Örebro universitet, är att de manliga studenterna har en tendens att ”flyta ovanpå” då de är en minoritet och därmed syns mer.

– Däremot kan det vara en nackdel för dem om de är alltför få i en kurs eller på en arbetsplats, då riskerar de istället att bli avkönade, säger han.

Ulf har inte sett någon ökning av manliga studenter sedan 1985. Det har legat konstant på några få procent, menar han. Hans framtidsutsago är tämligen pessimistisk:

– Det finns inget som talar för en förändring de närmaste tjugo åren. Även om antalet manliga arbetsterapeuter totalt sett blivit fler under de senaste 30 åren har de inte ökat procentuellt sett.

Han är dock lite förvånad över att männen inte blivit fler med tanke på yrkets utveckling de senaste två decennierna.

– Vi har ju blivit ett akademiskt yrke under den här tiden och bedriver sedan många år en aktiv forskning, samtidigt som arbetsterapeutens arbetsområde breddats mycket.

Något han däremot kunna se är en ökning av studenter med en annan bakgrund än den svenska.

– Det är roligt. Det här med kön är uppenbart mer komplext.

Ulf har inget enkelt svar på vad det ljumma intresset från männens sida kan bero på, men tror den relativt låga lönen jämfört med andra akademiska professioner inom vården spelar in, samt yrkets ”anonymitet” i förhållande till andra vårdyrken.

– Bland de som deltog i studierna hade emellertid mellan 60 till 70 procent kunskap om yrket innan de sökte till utbildningen. Den hade de fått från någon arbetsterapeut som de kommit i kontakt med eller genom egna erfarenheter inom vården. Ingen uppgav att de läst om arbetsterapiyrket i media eller fått kännedom om det genom FSA, fortsätter Ulf.

Han tror just vikten av att synas mer i media skulle kunna bidra till att fler män får kännedom om karriärmöjligheter och arbetsområden som ryms inom arbets-terapeutyrket idag.

– Det behövs mer manliga förebilder. Vi får inte glömma att synas i nya sociala medier som Facebook och Twitter, där tror jag vi kan nå ut till många i den yngre generationen.

Ulf ger ett exempel på hur man konkret skulle kunna väcka ett tidigt intresse hos unga killar.

– Man skulle kunna ordna en särskild ”vårddag” för killar på högstadiet i årskurs 8 och 9, något man har prövat på Hälsoakademin under några år. Där skulle de få träffa representanter från olika professioner inom vården och se hur de arbetar praktiskt och själva få prova olika enklare behandlingar på dockor, säger Ulf.
Den låga lönen är svårare att komma åt och kommer ta tid att förändra, menar han.

Ulf tror, krasst nog, att lönen skulle bli högre på sikt om fler män söker sig till yrket och stannar kvar.

– Tyvärr visar olika studier att kön och lön ofta har ett samband. Det motsatta gäller om många kvinnor söker sig till traditionellt manliga yrken. Det brukar i gengäld sänka lönerna på sikt i vissa fall.

Han ser en annan tänkbar förklaring till varför männen tenderar ”hänga upp sig” på den relativt låga lönen.

– I studien framkom att många av dem haft andra arbeten innan de sökte sig till arbetsterapeutyrket och därför har andra löner att jämföra med. Det bidrar säkert till inställningen.

Ulf funderar på hur det hade sett ut om fler män sökt sig till yrket sedan begynnelsen.

– Hade vi fått se fler arbetsterapeuter inom rättspsykiatrin, kriminalvården och som coacher på Arbetsförmedlingen?

Att yrket är starkt kvinnodominerat är det väl ingen som ifrågasätter, däremot tycker Ulf att det ändå är lite konstigt att inte fler män upptäckt arbetsterapeutyrket, då det inte är lika intimt sammanflätat med det kvinnliga könet som exempelvis sjuksköterskeyrket – om man betraktar det utifrån ett historiskt perspektiv. Han påminner om att fram till mitten av 1950-talet fick män inte ens söka till sjuksköterskeutbildningen, utan det var något som endast var förbehållet kvinnor.

– En annan aspekt att väga in, som den kanadensiske forskaren Brown
såg i sina studier från 1995, är arbetsmiljön. Han noterade att en del manliga arbetsterapeuter upplevde det svårt att vara man i ett kvinnodominerat yrke och därför gärna sökte sig till andra manliga kollegor som inte var arbetsterapeuter på arbetsplatsen för att få en manlig gemenskap, exempelvis med vaktmästaren.

Ulf berättar att en annan, amerikansk forskare, Parish, fann liknande resultat i sin studie från 1990, där de manliga arbetsterapeuterna beskrev det som problematiskt att exempelvis byta om tillsammans med kvinnliga kollegor i samma omklädningsrum. De var inte heller helt bekväma med på- och avklädningsproceduren med kvinnliga patienter.

– Det här skulle det vara intressant att forska vidare om. Även att fråga kvinnliga arbetsterapeuter om de skulle valt yrket igen om de fick möjlighet att välja om, säger Ulf som konstaterar att det forskats väldigt lite på området, även i andra länder.

I Sverige är han den enda forskaren i sitt slag som tittat närmare på just manliga arbetsterapeuter och deras attityder till yrket.

– Det handlar om tid och pengar, annars skulle jag ge mig i kast med en uppföljande kvalitativ studie som skulle kunna ge svar på frågan varför det ser ut som det gör, avslutar Ulf och han ser ut att önska att han för närvarande hade båda delarna.

Fakta

  • Enkätstudierna skickades ut till totalt 558 män.
  • 258 män svarade på enkäten år 2001, 300 män 2008.
  • Männen som tillfrågades var alla medlemmar i FSA och var vid undersökningstillfällena den totala mängden män i FSAs medlemsregister.
  • Genomsnittsåldern för dem som svarade var 42 år för båda studierna.
  • Samtliga hade arbetat i snitt nio år som arbetsterapeut.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2011-05-10

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.