Hoppa till innehåll

TA | Män får mer stöd vid sjukskrivning

Män och kvinnor behandlas olika i sjukskrivningsprocessen. SKL:s projekt Jämt sjukskriven har kartlagt olikheterna och tagit fram åtgärder för att komma till rätta med dem. Ett av dem är Genushanden.

Text: Hans Tunestad

Under 2008 startade SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, ett pilotprojekt för att försöka förstå hur föreställningar om manligt och kvinnligt påverkar sjukskrivningsprocessen. Projektet fick namnet Jämt sjukskriven – ett genus-perspektiv på sjukskrivningsprocessen.

I början av förra året publicerades slutrapporten. Där konstaterades att män och kvinnor oavsiktligt behandlas olika i vården. Detta beror på att människor
bedöms utifrån föreställningar om manligt och kvinnligt.

I projektet deltog resursteam från tre vårdcentraler och en företagshälsa, samt en grupp från Försäkringskassan. I teamen från vårdcentralerna ingick en arbetsterapeut. De olika teamen har kartlagt sjukskrivningsprocessen på respektive arbetsplats för att försöka förstå hur det går till när män respektive kvinnor blir sjukskrivna.

Några slutsatser som teamen kom fram till var att kvinnor i högre grad får psykiska och psykosomatiska diagnoser, medan män får somatiska diagnoser, samtidigt som depression hos män ofta missas. Mäns våld mot kvinnor är en vanligare orsak än man tidigare trott till kvinnors ohälsa. Hos flertalet långtidssjukskrivna kvinnor finns en bakgrund av våld i nära relationer eller sexuella övergrepp. Missbruk av alkohol upptäcks oftare hos män än hos kvinnor. Män får mer stöd av arbetsgivaren, fler åtgärder och mer rehabilitering än kvinnor. Kvinnors och mäns väg genom vårdkedjan dokumenteras också på olika sätt.

Ett specifikt hjälpmedel, som utvecklades av Skurups vårdcentral under arbetet med projektet Jämt sjukskriven, är Genushanden.

Genushanden tar fasta på just de slutsatser som teamen kommit fram till och är ett verktyg för att i det dagliga arbetet åtgärda dem. Handens fem fingrar får där representera de olika saker som är viktiga att tänka på för en jämställd sjukskrivningsprocess. Tummen represent-erar familjesituationen, pekfingret våld och hot, långfingret somatisk/psykiatrisk diagnos, ringfingret riskbruk, lillfingret rehabiliteringsplan, och slutligen hela handen "tvärtomfrågan”. Den sistnämnda lyder: Om patienten hade haft annat kön, hade du tänkt annorlunda då? Genom att använda Genushanden säkerställer man att alla får samma frågor oavsett kön.

Pilotprojektet Jämt sjukskriven är nu avslutat.

– Resultatet blev arbetsboken Jämställda sjukskrivningar, säger Ulrika Eklund på SKL som var ansvarig för projektet.

I boken har olika metoder som använts inom projektet och som teamen upplevde som för många, sammanställts till en enhetlig metod om tio punkter. Genom att följa dessa punkter kan man ta jämställdhetsarbetet med sjukskrivningsprocessen från ax till limpa. När man når den sista punkten kommer sjukskrivningsprocessen inte längre att se ut på samma sätt.

De olika stegen är Skaffa kunskap, Organisera arbetet, Beskriv processen, Kartlägg könsmönster, Identifiera och bedöm risker, Reflektera över personalens könstillhörighet, Fastställ mål och mått, Lista idéer och identifiera hinder, Testa förändringar och slutligen Följ upp.

Genom arbetsboken lever projektet vidare. Till exempel har Genushanden blivit en del av arbetet med den så kallade sjukskrivningsmiljarden där regeringen avsatt pengar för att landstingen ska öka kvaliteten på sjukskrivningsprocessen. En av inriktningarna är genusrelaterade åtgärder. Varje landsting ska under 2011 genomföra minst tre kortsiktiga åtgärder och ha påbörjat minst två på längre sikt.

– En av åtgärderna i flera landsting har varit att införa Genushanden, säger Ulrika Eklund.

Samtidigt fortsätter SKL:s jämställdhetsarbete i andra projekt.

– Det står mer om detta i nyhetsbreven om sjukskrivningar och rehab på vår hemsida för den som är intresserad, säger Ulrika Eklund.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2011-05-10

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.