Hoppa till innehåll

TA | Lönesamtal lyfter fram kvinnor som individer

En ny Saco-rapport vänder sig mot den vanliga föreställningen att kvinnor förlorar på en individualiserad lönebildning. Enligt Sacoekonomerna Lena Granqvist och Håkan Regnér, författare till rapporten, kan tvärtom ett välfungerande lönesamtal vara ett sätt att komma tillrätta med löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Text: Hans Tunestad 

Den nya rapporten från Saco Kvinnor och män i en individualiserad lönebildning bygger på statistik omfattande sammanlagt 100 000 individer från ett stort antal av Sacos medlemsförbund, bland annat FSA. Rapporten visar att kvinnor som har haft lönesamtal har signifikant högre löner än kvinnor som inte haft det.
Rapporten visar även att lönesamtal är viktigare för kvinnors löner än för mäns. Oberoende av kön är det också positivt för löneutvecklingen att löneförhandla med en chef som har mandat att sätta lön, samt att veta om chefen har ett sådant mandat. Intressant nog visar statistiken att det är kvinnor i botten av lönefördelningen som tjänar mest på lönesamtal.

Rapporten diskuterar också ett antal nya forskningsstudier som visar att kvinnor i allmänhet är sämre på att förhandla. Så kallade stereotyphot kan därmed vara en förklaring till kvinnors lägre löner. Stereotyphot innebär, ungefär, att stereotyper tenderar att bli självuppfyllande profetior. Det vill säga att kvinnor antas vara sämre förhandlare gör dem också till sämre förhandlare. Det kan innebära att de begär lägre löner än män. Eller så är de goda förhandlare, men anses då som okvinnliga och krävande.

Trots detta tjänar kvinnor på individualiserade löneförhandlingar. Enligt rapporten kan ett välfungerande lönesamtal vara ett sätt att skapa en mer jämställd lönebildning. Författarna menar att det beror på att lönesamtalet kan fungera som ett redskap att lyfta fram kvinnorna som individer, eftersom de får chans att visa upp vad de presterat.

Lena Granqvist efterlyser nu mer forskning på området. Arbetslivets snabba förändringar gör att den forskning som finns snabbt tenderar att bli föråldrad.

– Särskilt för akademiker vet vi att arbetslivet är annorlunda än tidigare. Lönesättningen sker inte på samma sätt. 

I praktiken har mer av lönebildningen för akademiker utvecklats mot den lokala nivån.

– Lönesamtalsinstrumentet blir relativt sett mycket viktigare för människor, säger Lena Granqvist.

Hon menar att det viktigaste med rapporten är att den ifrågasätter uppfattningen att kvinnor behöver starka kollektiv för att klara sig. Snarare handlar det, menar hon, helt enkelt om informationsbrist hos arbetsgivarna när kvinnor får lägre löner. De känner inte till vad enskilda kvinnor gör och resonerar därför utifrån stereotyper.

– Men stereotyphot kan medvetandegöras.

Kan man säga att rapporten i sig är ett sätt att försöka synliggöra stereotyphot?

– Ja, det tycker jag.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2011-05-10

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.