Hoppa till innehåll

TA | Lång väg till körkortet för unga med neuropsykiatrisk diagnos

Hur fungerar aktiviteten bilkörning för ungdomar med ADHD eller Asperger – får de körkort? De preliminära resultaten av Mobilitetscenters forskning presenterades på ett seminarium på At-forum.

Text: Ulla-Karin Höynä

Maria Almberg, arbetsterapeut på Mobilitetscenter, inledde med att berätta att syftet med undersökningen var att visa om deras bedömningar är tillräckliga och hur de kan förbättra sin rådgivning.

För många kan vägen till körkortet upplevas som lång. Ungdomar med ADHD eller Asperger fordrar ännu mer tid. Det handlar om 12 till 19 månader innan de får sitt körkort.

Numera krävs ett läkarintyg för att få körkortstillstånd om man har en neuropsykiatrisk diagnos, som kan visa att man har förmåga att köra bil. Efter en remiss från läkare besöker ungdomarna Mobilitetscenter och gör kognitiva tester.   

– Många visar goda resultat och är duktiga att bearbeta i tanken. Vi testar också reaktionsförmåga och impulskontroll. Vi ville veta hur det går när de sätter sig i bilen och vilka moment som är särskilt svåra för dem, sa Maria Almberg.

De ungdomar som gjort de kognitiva testerna har svarat på en muntlig enkät. Samma frågor ställdes även till trafiklärare.

Av 91 godkändes 81, 33 hade ADHD och 48 Asperger. 62 ungdomar hade fått giltiga körkortstillstånd.

– Vår forskning visar att ungdomar med Asperger har svårt att bedöma andra trafikanter och köra tillräckligt lugnt. För dem med ADHD var det svårt att hålla reda på allt som sker i trafiken, sa Maria Almberg och fortsatte:

– I början av 2011 hade 15 personer av 81 fått körkort. Det är väldigt glädjande att de nått ett godkänt resultat. Vi vet att ungdomarna behöver träna mer. Vi vill kunna ge bättre råd till ungdomarna, stärka dem och deras föräldrar, avslutade hon.

Arbetsterapeutens yrke innehåller många vägval. Katarina Persson, Västerviks sjukhus, är nybliven specialist inom hälso- och sjukvård och höll föredraget ”Arbetsterapi i två sekler” på At-forum. Hon blev arbetsterapeut i Örebro 1978, då hade hon ”lite kunskap om mycket”.

Merparten av hennes arbete har varit inom slutenvården. Hon har bland annat arbetat med patienter med förvärvade hjärnskador. På 1990-talet byggde hon på sina kunskaper med kognitiv rehab för arbetsterapeuter och hjärnans funktion kopplad till aktivitet. Hon läste 20 poäng i neurovetenskap och var verksam inom kognitiv rehabilitering. I hennes magisterexamen ingick uppsatsen ”Stroke, körkortsbedömning och evidens”. Efter att ha läst en 15 poängskurs i körkortsbedömning leder Katarina Persson nu ett körkortsprojekt i Kalmar län. 

– Vi har ännu inte många som gör körkortsutredningar. Jag har fått ett stort kontaktnät inom det här området som skapats under mina kurser, berättade hon.

Katarina Persson vill fungera som kunskapsförmedlare och utvecklare, och överföra kunskaper från forskning till kliniskt arbete.

– I mitt yrke sker en ständig utveckling. Det är viktigt att koppla nya forskningsrön och evidens till praktisk aktivitet för att hjälpa individen att fungera bättre i vardagen, vilket är en av uppgifterna som specialist, avslutade hon.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2011-05-10

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.