Hoppa till innehåll

TA | Vilsam aktivitet istället för passivitet

De gamla sitter tillsammans med personalen i det blå vardagsrummet på Älandsgården, strax norr om Härnösand. De tittar på ett inspelat avsnitt av Allsång på Skansen. Kaffekopparna står på bordet. Någon sjunger med i en sång som väcker minnen, någon stickar en strumpa. Stämningen är rofylld, helglik och trygg.

Bildtext: I dagrummet sitter man ofta och myser. Tv är enbart på för aktivt tittande och för utvalda program. Personal och boende tar gärna fram en stickning.

Text och foto: Maria Jansson Sjödin

Jeanette Billström, arbetsterapeut i kommunens rehabteam, slår sig ned i dagrummet med en kopp kaffe.

– Det är alltid en mysig stämning här och roligt att komma på besök, säger hon.

Jeanette Billström har lärt sig att på den blå avdelningen har man alltid söndag, som för de dementa symboliserar vilodag. Även om det var länge sedan någon av de boende behövde ge sig iväg till ett arbete, signalerar ”söndag” att de är fria från stress och kan ta det lugnt.

Här står tv:n på enbart när man ska titta på ett speciellt, utvalt, oftast inspelat program, som exempelvis Allsång på Skansen.

– Nyheter med våld, olyckor och bränder kan skapa mycket oro och ångest för den som inte kan skilja ut vad som är verkligt, här och nu. Så passivt tv-tittande förekommer inte, säger Britt-Marie Söderkvist som är undersköterska på Älandsgården och stortrivs med sitt arbete.

Här står de boende i centrum. De är det viktigaste för personalen.

– Det märks att omsorgen står i fokus. Personalen har lärt sig vad demensen innebär. De ser förbi sjukdomen och försöker alltid bemöta frågor och beteenden på rätt sätt. De gamla bor här, ofta väldigt länge och man ser till individens bästa, så att de gamla ska kunna känna lugn och trygghet, säger Jeanette, imponerad av personalens engagemang.

Personalen är hela tiden tillsammans med de gamla och dagarna fylls av aktiviteter. Gärna sådant som stimulerar minnet och sådant man kan göra tillsammans.

Det kan handla om att personalen sitter med och handarbetar, att man har gymnastik, bakar, fikar eller tittar på en film tillsammans.

– Personalen är fantastiskt duktiga på att skapa en känsla av att vara hemma. De är följsamma och hela tiden närvarande, säger Jeanette.

Också hon har blivit en liten del av Älandsgården och personalen lovordar samarbetet.

– Det är så värdefullt med en nära kontakt. Det går alltid att bolla med Jeanette när det gäller hjälpmedel och arbetsmetoder, säger Britt-Marie.

Att man dagtid prioriterar aktivitet har gjort att det idag används minimalt med mediciner.

– På den här avdelningen är det ingen som använder sömnmedicin. Alla sover gott ändå, säger Britt-Marie.

För att klara av det praktiska arbetet har personalen förändrat sin arbetstid något.

– En av oss som jobbar kväll stannar till 23.00 och hjälper nattpersonalen med nattningar, men även med praktiskt jobb som disk, städning och sopor. Sådant vi inte hinner med på dagarna eftersom vi hela tiden är tillsammans med de äldre, säger Britt-Marie.

Inför renoveringen av Älandsgården fick alla komma till tals för att lämna sina åsikter och önskemål om hur ett bra demensboende skulle utformas, både för de boende och för personalen.

– Alla berörda såg möjligheterna att bygga om Älandsgården och göra något bra av det, säger Pär Hägglund, demens- och psykiatrikonsulent och kommunens stora kunskapsspridare vad gäller demenssjukdomar.

Vissa idéer hämtades från Gävle och mycket inspiration från en studieresa till ett äldreboende i Danmark.

– Det vi gillade blandades med den senaste forskningen runt boende för dementa, säger Pär Hägglund.

I den arbetsgrupp som bildades ingick även en arbetsterapeut.

– Min huvuduppgift blev att titta på det praktiska, exempelvis i badrummen, berättar Jeanette.

I badrummen går varken toalett eller handfat ner i golvet och det finns handtag överallt som alla klarar en belastning på 250 kg. Hon har märkt att det skapat en tryggare miljö för de äldre när man använt sig av speciella färger för att underlätta vardagen.

Överlag har det använts en mjuk, men tydlig färgsättning.

– Det går att utnyttja färger för att skapa både positiva och negativa känslor. Färg kan även hjälpa de dementa att orient-era sig bättre, berättar Pär.

Därför är de boendes dörrar markerade med en färg, medan dörrar till förråd, skölj och andra ”personalutrymmen” är maskerade i samma färg som väggen.

Längs korridorens vägg löper en mörk rand som utgör markering och samtidigt ska ses som en tröskel in i personalutrymmena.

– Det mörka kan uppfattas som en avgrund och något man ska akta sig för. Därför upphör den mörka randen vid de boendes dörrar, förklarar Pär, väl medveten om att det aktiva färgvalet kanske inte är det estetiskt vackraste.
Mycket handlar om att förmedla en känsla av frihet i kombination med en hemlik trygghet.

För att minska upplevelsen av inlåsning har ett nyckellöst passersystem införts.

– Från insidan är de boendes dörrar alltid öppningsbara. Från utsidan har de ett armband runt handleden som enbart kan öppna deras egen dörr, ungefär som på hotell. Då slipper de gå fel, förklarar Jeanette.

Personalen har däremot en överordnad passerbricka hängande runt halsen, som öppnar alla dörrar.

Den här vintern har ”snödjupsrekord” uppmätts i Härnösand. Det innebär att den stora innergården, med vanligtvis många promenadvägar, är överfylld med snö. På sommaren växer här massor med gamla växter som syren, rosor, rabarber, fruktträd och bärbuskar. Det ger smaker och dofter som stimulerar minnet.

– Minnet bygger på känslor. Det använder sig personalen mycket av, säger Pär.

Runt hela Älandsgården löper ett staket med reglarna på utsidan. Konstruktionen gör att det ser fint ut från insidan, samtidigt som det är svårt att klättra på. Här kan de boende egentligen vistas hur mycket som helst. På egen hand om de vill vara i fred eller tillsammans med personal eller andra gamla om de vill det.
Jeanette Billström har ordnat med odlingslådor till Älandsgården och även andra äldreboenden i kommunen. Hon ser fram emot att börja odla och så.

– Många av våra äldre stortrivs när de får påta i jorden, säger hon.

Jeanette menar att det märks att man tänkt på ”rätt sätt” på nya Älandsgården.

– Till exempel det här med aktivitet istället för passivitet, som i regel resulterar i rastlöshet och oro. Det märks att de boende trivs och är lugna, säger hon.

Genom ett nära samarbete med de anhöriga har även de fått en annan förståelse för demenssjukdomen.

– Vi hjälper de anhöriga och de hjälper oss. De kan ofta ha en förklaring till varför mamma reagerar på något speciellt och vi kanske kan hjälp dem att förstå vad som händer med deras anhöriga och har tips på hur de ska agera, säger undersköterskan Britt-Marie.

Som arbetsterapeut i kommunens rehabteam har Jeanette även nära kontakt med andra boenden och hon ser en tendens.

– Jag tror att Älandsgårdens arbetssätt kommer att sprida sig, säger hon hoppfullt.

Fakta/Historik

  • Älandsgården byggdes för 40 år sedan som ett ålderdomshem för att rymma 45 tämligen friska åldringar. Med tiden blev de som flyttade in alltmer vårdkrävande. Lokalerna motsvarade inte önskvärda krav på arbets- och boendemiljö. 
  • För sju år sedan lades ålderdomshemmet ned och lokalerna tömdes i väntan på rivning.
  • Då efterfrågan på demensboende i kommunen ökade, togs ett politiskt beslut om renovering och nyöppning. 
  •  I september 2009 började Älandsgården fyllas med verksamhet igen. Tre avdelningar med vardera nio lägenheter. Samtidigt startade projektet ”Viktor Vinde” på den blå avdelningen. Syftet med projektet var att skapa ett arbetssätt som ger de äldre goda förutsättningar att lyckas behålla eller återuppta sin naturliga dygnsrytm, samt att skapa en harmonisk miljö där de äldre ges möjlighet att behålla sitt ”jag” och därmed känna att de ingår i ett sammanhang. I december 2010 tog Carema över driften av Älandsgården. De har lovat att projektet ska fortsätta drivas tills alla avdelningar tagit del av de nya tankarna.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2011-03-28

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.