Hoppa till innehåll

TA | Nya nationella riktlinjer för insatser vid schizofreni

Den tredje mars offentliggjorde Socialstyrelsen de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Ulrika Bejerholm, som suttit med i prioriteringsgruppen som arbetsterapeut, menar att riktlinjerna tillvaratagit arbetsterapeuternas perspektiv och metoder. – Många rekommenderade insatser stämmer överens med hur vi arbetar, säger hon.

Text: Hans Tunestad

Psykosociala insatser för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd innefattar bland annat social färdighetsträning, insatser riktade till hela familjen och arbetslivsinriktad rehabilitering. Riktlinjerna tar inte upp, men utgår från att de psykosociala insatserna ges tillsammans med lämplig läkemedelsbehandling.

Ulrika Bejerholm menar att riktlinjerna kommer att få betydelse för arbetsterapeuter. Exempelvis är rekommendationerna beträffande tekniska hjälpmedel, som stöd för vardagslivet, utbildning av anhöriga, bild- och musikterapi, social färdighetsträning, sysselsättning och aktivitet utanför hemmet, boendestöd och intensiv case-management, enligt ACT-modellen.

– Ett mål med riktlinjerna är att främja evidensbaserad praktik. Därmed har insatser där det finns forskning om effekterna premierats. Däremot tar riktlinjerna inte upp alla de insatser som socialtjänsten och hälso- och sjukvården bedriver idag.

Ulrika Bejerholm menar att detta har påverkat inflytandet för ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

– Det finns inga randomiserade kontrollerade interventionsstudier eller liknande, som avser att värdera effekten av våra arbetsterapeutiska insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det har gjort att vår verksamhet inte återfinns bland de rekommenderade riktlinjerna.

– Däremot är det en styrka att så många rekommenderade insatser stämmer överens med hur vi arbetar. Det ska vi lyfta fram på våra arbetsplatser. På så sätt medför riklinjerna att vi kan synliggöra vår kompetens.

Ett exempel på en åtgärd där arbetsterapeuternas kompetens kan lyftas fram är rekommendationerna beträffande individ-anpassat stöd till arbete (IPS-modellen). Denna modell har fått högsta prioritet (prioritet 1).

Ulrika Bejerholm menar att ”arbetsspecialistens” i IPS och arbetsterapeutens yrkesroll är mycket snarlika.

– Framför allt handlar beröringspunkterna om det klientcentrerade förhållningssättet och den terapeutiska alliansen som ingår i både arbetsterapi och IPS, om att både arbetsterapi och IPS har meningsfullt och funktionsanpassat arbete som mål, och att arbetsterapeuter är specialister på att matcha rätt aktivitet till den enskildes aktivitetsproblematik handlar om social och kognitiv funktionsnedsättning.

– För att personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd inte ska hamna mellan olika stolar är det viktigt med samverkan mellan kommun och landsting. Riktlinjerna ska stimulera en sådan samverkan.

– Vi ska komma ihåg att regelsystemet inom försäkringskassan inte är anpassat för IPS-modellen. I IPS följer arbetsspecialisten klienten från psykiatrin, ända ut på arbetsplatsen, för att där göra arbetsplatsanpassningar och ge stöd till den enskilde att arbeta.

Fotnot: Den 25 maj kommer FSA att ordna en workskhop om de nationella riktlinjerna. Se FSAs kalendarium.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2011-03-28

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.