Hoppa till innehåll

TA | "De äldre ser sociala medier som en investering för framtiden"

Vid Umeå universitet pågår sedan 2008 ett forskningsprojekt om äldre och internet. Nu gör man en uppföljande studie om effekten av hur sociala medier på nätet kan göra äldre personer mer delaktiga i samhället.

Text: Catharina B Tunestad
Foto: Umeå universitet

– Vi har märkt att det finns en otrolig drivkraft och engagemang hos deltagarna. De ser det som en investering för framtiden då detta kan hjälpa dem att behålla en viss grad av aktivitet vid sjukdom och sviktande hälsa, säger Ellinor Forsberg, doktorand i arbetsterapi som är en av dem som leder forskningsprojektet.

Under 2008 drog man vid institutionen för arbetsterapi, samhällsmedicin och rehabilitering på Umeå universitet igång ett forskningsprojekt om äldre och internet i samarbete med HI:s projekt Teknik för äldre, som är ett regeringsuppdrag. Tanken med studien var att se hur man kan förbättra aktivitets- och delaktighets­nivån hos äldre, ovana datoranvändare genom att skapa ett stöd av internetbaserade aktiviteter och ta fram en prototyp (mjukvara) som passar målgruppen.

I utvecklingen av prototypen deltog åtta personer från 65 år och uppåt utan några särskilda förkunskaper om internet.

Ingeborg Nilsson, lektor och Ellinor Forsberg, doktorand vid enheten för arbetsterapi, samt datavetaren Helena Lindgren, ledde den tvärvetenskapliga studien.

– Det ska vara lätt att navigera på nätet för äldre som ofta har lite datorvana eller ingen alls. I studien tog vi bland annat reda på vad de efterfrågar på nätet. Det tekniska måste fungera och flyta på, det får inte vara ett hinder för att göra de äldre mer delaktiga på internet, säger Ellinor Forsberg.

Resultatet från studien går att läsa i rapporten ”Att som äldre använda internet – en studie om delaktighet och personligt databaserat aktivitetsstöd” som kan beställas och laddas ned från Hjälpmedelsinstitutets hemsida.

I höstas följde man upp med en djupintervju av tio seniorer där syftet var att undersöka och beskriva deras erfarenheter av aktiviteter på nätet.

– Den studien ingår som en del av min avhandling ”Seniorers utförande av meningsfulla sociala aktiviteter via internet” och handlar om internet som medel för äldres aktiviteter och kommer att publiceras som en artikel i en internationell vetenskaplig tidskrift, fortsätter Ellinor.

Nu står man inför den avslutande delen av projektet där man ska göra en interventionsstudie om äldres möjligheter att utföra aktiviteter via sociala medier på internet. I pilotstudien, som genomfördes i höstas, ingick fem seniorer, alla 65 plus där den äldsta var 85 år.

– Med den skapade vi ett aktivitetsprogram fokuserat på sociala medier på nätet och gjorde en utvärdering om hur dessa kan göra de äldre mer delaktiga i samhället.

– Nu ska vi testa i lite större skala och planerar för 40 deltagare till en interventionsgrupp och jämförelsegrupp. På så sätt kan vi studera mer om effekten av att använda sociala medier, både när det gäller delaktighet och aktivitet hos de äldre. Vi kommer även titta på hur deltagarna uppskattar sin egen hälsa, säger Ellinor.

Även för denna studie riktar man sig till personer från 65 år och uppåt. Ett kriterium är dock att de upplever sig mer ensamma än tidigare, att de sociala aktiviteterna i deras liv har minskat.

Ellinor säger att hon är lite förvånad över de äldre deltagarnas stora engagemang som de visat i samband med de olika studierna.

– De vill verkligen hänga med i den tekniska utvecklingen, vara delaktiga. Många vill exempelvis veta vad Facebook är för något, säger hon och tillägger att hon tycker det är roligt.

De sociala medier som deltagarna fått prova i pilotstudien, och som man kommer att följa upp i höst, är bland  annat Facebook och sajten ”60plus”, ett kontaktforum på nätet som specifikt vänder sig till personer från 60 år och uppåt.

Strukturen på ”60plus” liknar den som Facebook har men den är mer åldersanpassad. Man kan välja om man vill söka nya vänner som delar ens intressen, eller mer djupa, varaktiga relationer, säger Ellinor och berättar att de äldre som var ute efter en djupare kontakt särskilt gillade sajten.

Hon anser att man i projektgruppen ännu bara skrapat på ytan när det gäller vad sociala medier på nätet kan göra för de äldre när det gäller att skapa delaktighet och aktiviteter.

– Vi bör vara beredda på att sociala medier troligen kommer att bli en allt vanligare aktivitet för många äldre. Som arbetsterapeuter behöver vi därför ha kunskap inom det här aktivitetsområdet, säger Ellinor.

I pilotstudien fick deltagarna även testa Skype, ett program som möjliggör att man kan ringa billigt genom nätet.

– Det var uppskattat av många då de tyckte att det förenklade kontakten med släkt och vänner, särskilt med dem som bor utomlands. De kunde även se barnbarnen eller släktingen de pratade med via en webbkamera, det tyckte de var roligt.

Hon berättar att flera av deltagarna även upplevde att Facebook förenklade kontakten med anhöriga, speciellt med barnbarnen som de såg var aktiva där.

Var det ingen av deltagarna som var skeptisk?

– Jo, det är klart att de såg både för- och nackdelar med exempelvis Skype. Vi hade gruppträffar med deltagarna där vi hade ingående diskussioner. Några av deltagarna sa sig inte ha upptäckt något meningsfullt med internet. De kände ett större motstånd, frågade sig vad nyttan var med dessa sociala medier, säger Ellinor och förtydligar att forskningsprojektet inte handlar om att försöka övertyga äldre som är skeptiska till internet, utan riktar sig till seniorer som är intresserade av sociala aktiviteter på nätet.

– Då ska de kunna erbjudas detta, menar hon och poängterar att det även finns ett hälsoekonomiskt perspektiv i studien som håller på att utvärderas.

– Vi ska titta på om sociala aktiviteter på nätet kan verka förbyggande för den psykiska och fysiska hälsan hos äldre som använder sig av dem, och om det går att spara pengar inom framtida hälso- och sjukvård.

I höstas bjöd man in kliniker till en föreläsning om den pågående äldreforskningen vid enheten för arbetsterapi vid Umeå universitet där man bland annat berättade om projektet.

Det väckte en del inspiration hos åhörarna, säger Ellinor och fortsätter:

– Målet är att den kunskap vi förvärvar ska komma både forskningen och klinikerna till del. Inte minst den sistnämnda gruppen. Det är ju arbetsterapeuterna på fältet som möter de äldre i arbetet, som ska sjösätta detta rent praktiskt i framtiden.

Fotnot: På At-forum i Göteborg, den 6-8 april, kommer delar av forskningsgruppen att hålla ett miniseminarium om interventionsstudien under namnet ”Internet – ett oanvänt verktyg i arbetsterapeuters verktygslåda”. Miniseminariet äger rum onsdag den 6 april kl. 15-16.30.

Fakta

  • Forskningsprojektet om äldre, internet och sociala medier vid arbetsterapienheten vid Umeå Universitet ingår som en del i Gerda Bothnia, som är ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt med fokus på äldres livsvillkor i Västerbottens län.
  • Projektparter är Yrkeshögskolan Novia, Åbo Akademi och Umeå universitet.
  • Projektets huvudsyfte är att genom forskning och utveckling fördjupa den medicinska, vård- och omsorgsinriktade, men även samhällsvetenskapliga kunskapen om vad ett gott åldrande och gott liv för äldre människor innebär.

Källa: Gerda Bothnia

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2011-03-28

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.