Hoppa till innehåll

TA | Studiecirkeln ökade deras medvetenhet

Studiecirkeln Samtal om öppna prioriteringar har ökat medvetenheten när det gäller prioriteringsarbetet på den egna arbetsplatsen. De anser några deltagare som TA har pratat med. – Vi har fått ett mer gemensamt synsätt i vårt team, säger Berit Fridlund, arbetsterapeut inom Primärvården i Hallstahammar kommun.

Text: Catharina B Tunestad

För Berit Fridlund och kollegorna i Hemrehabteamet i Hallstahammar kommun bidrog diskussionerna i studiecirkeln till att fokus åter kom att hamna på människovärdes-, behovs- och solidaritetsprincipen. Hon upplever att de nu fått lättare att hålla isär begreppen ”öppna prioriteringar” och ”ransoneringar”.

– Vi informerar patienter och anhöriga om vilka resurser vi har och att vi prioriterar dem som kommer hem från lasarettet för att sätta igång en rehabilitering. Är man inte nöjd, hänvisar vi till att allmänheten kan påverka genom att prata med chefer för verksamheten och politiker, något en del av våra patienter och anhöriga också gör.

Hon berättar att de ransonerar på så sätt att de prioriterar igångsättande av rehabilitering. Patienter som har en upprätthållande träning i det dagliga livet får däremot färre träningstillfällen.

Det svåraste var att identifiera ett prioriteringsobjekt.

– Våra patienter har så varierande diagnoser och rehabiliteringsbehov. Det blev väldigt svårgreppbart.

Däremot känner de sig rustade för att kunna ta egna initiativ till att delta i kommande prioriteringsarbeten inom Primärvården.

– Vi har numera en stående dialog med vår chef, ett möte varannan vecka, där vi pratar om just arbetsbelastning och prioriteringar.

Helén Jacobsson, specialist i arbetsterapi och verksam vid Habiliteringsverksamheten i Dalarna, tycker att studiecirkeln innehöll ”både bra och mindre bra delar”. Hon var cirkelledare för sin grupp, som bestod av både arbetsterapeuter och sjukgymnaster.

De två första avsnitten i studiematerialet, som tar upp vad som menas med prioriteringar och den etiska plattformen, gav underlag till många ”bra diskussioner” i gruppen och ökade medvetenheten om de etiska principerna, berättar hon. Även för dem var det svåraste momentet att identifiera ett prioriteringsobjekt.

– Vi hade gärna velat lyfta våra diskussioner och komma fram till vilka behov och brukargrupper som vi gemensamt skulle vilja prioritera i vårt dagliga arbete. Men vi fastnade inför valet av prioriteringsobjekt och hade svårt att komma vidare, säger hon och tillägger:

– Idag har jag gått på föreläsningar om den nationella modellen och även deltagit i diskussion kring den. Hade jag haft den förkunskapen skulle nog studiecirkeln gett mig mycket mer, det gäller nog även för de andra deltagarna.

Hon är kritisk till att exemplen i studiehäftet är hämtade från hjärtsjukvården och därför mycket medicinskt inriktade.

– Dessa låg väldigt långt bort ifrån vårt arbete på Habiliteringen.

Efter studiecirkeln har de haft flera diskussioner med verksamhetschefen för Habiliteringen i Dalarna och framfört att prioriteringsordningen behöver förbättras. Detta har bland annat lett till att arbetet med att tydliggöra prioriteringsordningen startades våren 2010.  

Anna Häggström gick studiecirkeln förra våren tillsammans med arbetsterapeutkollegor och sjukgymnaster i teamet på Arbetsterapikliniken på Dagrehab vid Länssjukhuset i Kalix.

Hon håller med de andra om att kunskapen om de etiska principerna ökat genom studiecirkeln, att den gett dem en bra grund att arbeta vidare utifrån.

– Den var lärorik och upplysande, sammanfattar hon.

Hon upplever att de blivit mer medvetna om begreppen ”öppna prioriteringar” och ”ransoneringar”.

– Vad man kan göra och inte göra i prioriteringsarbetet har blivit tydligare. Däremot gav inte studiecirkeln så mycket om hur vi kan arbeta vidare med detta konkret, säger Anna Häggström.

Ett dilemma som hon och de övriga i teamet på kliniken upplever är att patienter med akuta besvär i regel prioriteras före patienter med mindre akuta besvär, som väntar på att få en bedömning av arbetsterapeuterna och komma igång med sin rehabilitering.

– Det känns inte alltid så bra att dessa patienter ställs åt sidan, å andra sidan känner vi en press på att vi ska ha ett visst ”flöde” på kliniken.

Anna Häggström menar att det hela tiden görs ransoneringar hos dem, men att detta aldrig sägs explicit bland personalen eller verksamhetsledningen.
Prioriteringarna är fortfarande dolda.

– Vi har dock mer diskussioner idag om prioriteringar. Däremot har vi inte kommit igång med något konkret prioriteringsarbete, säger Anna Häggström som tror att hon kommer ha stor nytta av kunskaperna hon fått om prioriteringar inför kommande besparingar, när tjänster ska dras in på kliniken under året.

Fakta/Studiecirkeln Öppna prioriteringar

Samtal om öppna prioriteringar är en studiecirkel som tagits fram genom ett samarbete mellan FSA och LRS (Legitimerade sjukgymnasters riksförbund) och riktar sig till både arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Syftet med studiecirkeln är:

  • att öka kunskapen om värdegrunden (människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen), som enligt riksdagen ska styra prioriteringsarbetet inom hälso- och sjukvården.
  • att skapa en gemensam referensram för svåra överväganden.
  • att öka kunskapen om hur ett prioriteringsarbete kan struktureras.
  • att öppna upp för diskussioner om hur prioriteringsarbetet ser ut på den lokala arbetsplatsen.

Fotnot: Materialet till studiecirkeln har gemensamt tagits fram av Inga-Britt Lindström, FSAs tidigare ordförande och Birgit Rösblad, FOU-chef på LSR.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2011-02-22

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.