Hoppa till innehåll

Klinisk forskning – för vem?

Text: Lena Haglund, förbundsordförande

I slutet av maj anordnades ett symposium om patientnytta, patientsäkerhet och en effektivare vård av gruppen Saco Vård – klinisk forskning.

Gruppen som består av elva olika förbund inom Saco, som har den kliniska forskningen som en gemensam plattform, anordnade förra året en seminariedag utifrån temat Från ord till handling – den kliniska forskningens utmaningar. Årets tema för seminariet återspeglar behovet av fortsatt uppmärksamhet kring de svårigheter som finns kring den kliniska forskningen. Som exempel kan nämnas att många som disputerar och skulle kunna bidra till att bygga upp en vård som har sin utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet väljer att lämna vårdarbetet.

Vidare ser vi idag att forskningsuppgifter har svårt att hävda sig, direkt klientarbete är de uppgifter som prioriteras. Fler och fler exempel börjar nu också finnas som visar att man inte upphandlar FOU-uppdrag när olika vårdvalsmodeller införs. Forskningen är en förutsättning för att en god kvalitet ska finnas inom vården.

Vid årets seminarie hade även en representant för socialtjänsten bjudits in. Flera av de i gruppen ingående förbunden har medlemmar som arbetar inom detta område och det är av stor vikt att även detta område beaktas när man talar om forskning inom vård.

Knut Sundell, socialråd på Socialstyrelsen, visade att forskning inom disciplinen socialt arbete nästintill är obefintlig. Man vet idag mycket lite om effekten av de insatser som erbjuds inom socialtjänsten och att överföra insatser från exempelvis USA, där forskningen har en bättre position, är inte alltid lösningen. Det finns indikatorer på att kontextberoendet är påtagligt när det gäller det sociala behandlingsarbetet.

Nina Rehnqvist, ordförande SBU, uppmärksammade deltagarna på all dålig forskning som bedrivs inom det medicinska området. Minst 25 procent är så dålig att det inte är någon nytta alls med den, säger hon. Staten kan genom att styra medel till områden som man anser vara mer angelägna än andra tillse att forskningen optimeras bättre.

Professor Olle Stendahl, regeringens utredare av den kliniska forskningen, påtalade att det går att använda de forskningsmedel som finns idag på ett mer effektivt sätt. Några av de inbjudna deltagarna presenterade olika forskningsprojekt som kan sammanfattas under rubriken Goda exempel. Arbetsterapeut och medicine doktor Ingrid Thyberg redogjorde exempelvis för projektet tidig intervention vid nydebuterad RA.

Under dagens sista timmar deltog representanter från de politiska partierna; Finn Bengtsson (m) och Barbro Westerholm (fp), båda riksdagsledamöter och medlemmar i socialutskottet samt Inger Ros (s) vice ordförande i forsknings- och utvecklingsutskottet, Stockholm läns landsting. Det råder stor enighet kring behovet av klinisk forskning och att man måste uppmärksamma det mer. Oavsett vem som vinner valet så måste nu en proposition för klinisk forskning tas fram ansåg Finn Bengtsson avslutningsvis.

Om du vill läsa rapporten från seminariet finns den på FSA hemsida.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-11-26

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.