Hoppa till innehåll

Förbättringsarbete – självklart på Ryhov

Förbättringsarbetet på Länssjukhuset Ryhov har gett tydligare rutiner och tryggare patienter. Arbetsterapeuter har varit ledande i arbetet. – Rehabiliteringsprofessionerna har ett stort ansvar att våga säga till när det behövs en förändring. De har en överblick som ingen annan har, säger enhetschef Ulrika Karlborg.

Bildtext: Ulrika Karlborg, enhetschef på Länssjukhuset i Ryhov, skulle gärna se ett än större samarbete med studenterna kring förbättringskunskap.
– Det finns hur mycket som helst som de kliniska verksamheterna behöver hjälp med, säger hon.

Text: Karin Larsson
Foto: Johan Werner

Alla inom hälso- och sjukvården håller på med kvalitetsarbete i olika grad. Förbättringskunskap är dock ett mer strukturerat sätt att arbeta för ökad kvalitet och patientsäkerhet.

På ortoped- och reumatologkliniken i Jönköping tog förbättringsarbetet ordentlig fart i början på 2000-talet.

– Det började i en frustration hos personalen när man märkte att vi gjorde på olika sätt i olika situationer i vårdkedjan och att det inte blev så bra värden för patienten, säger Ulrika Karlborg som är arbetsterapeut i grunden.

Handprocessen låg som första prioritet och man satte ihop ett processteam för att arbeta med frågan. I varje team ingår alla professioner och alla enheter som berörs av processen, utifrån ett patientperspektiv.

Genom att arbeta med flödesscheman för att se hur patienterna rör sig i vårdsystemet kunde man utarbeta tydliga riktlinjer för allt från behandling, återbesök, patientinformation och utvärdering. När det gäller just ett av flödena för patienter med handfraktur, så kunde kliniken visa att man sparade en miljon kronor varje år på en effektivare vårdkedja.

– Det kräver tid att arbeta med det här, men när man väl har gjort det så ser man vilken vinst det blev, säger Ulrika.

I teamen arbetar man tillsammans med andra professioner för att konkret och praktiskt hitta lösningar på olika problem. Primärvården är också med i teamen eftersom patienter ofta kommer från eller ska tillbaka till primärvården.

Ulrika Karlborg har sett hur förståelsen mellan professionerna har ökat och samtidigt gett en bättre arbetsmiljö.

– Många arbetsmiljöfrågor handlar ofta om frustration kring småsaker och att man inte förstår helheten, säger hon.

De nya riktlinjerna har gett bättre flöden av patienter och bra rutiner. För medarbetarna på kliniken har det betytt att man blir mer trygg i att veta hur man ska behandla patienterna, vilka undersökningar man ska göra och vart man ska remittera vidare.

– Man känner också att man har rätt patienter vid rätt tidpunkt till rätt profession. Dessutom är det lättare att ha en planerad verksamhet i större utsträckning.

På Ortoped- och reumatologkliniken i Jönköping har förbättringsarbetet blivit en självklar del av det dagliga arbetet. När en frågeställning dyker upp i arbetet skickas den genast till respektive processteam.

– Nu har vi på kliniken processteam för det mesta faktiskt, säger Ulrika.

Förutom patientorienterade processer som till exempel handprocessen och knäprocessen som inbegriper riktlinjer för både rehabiliterings-, omvårdnads- och medicinska riktlinjer, så finns också processer kring kompetensutveckling, patientsäkerhet och handledning.

Från början var det arbetsterapeuter som startade upp mycket av förbättringsarbetet. Utan extra resurser, men med stöd från klinikledningen och med ambitionen att arbeta tvärprofessionellt.

– Det är arbetsterapeuten och sjukgymnasten som är med hela vägen och ser allt som patienten har varit med om och hur olika det kan vara, säger hon.

Rehabiliteringspersonalens möjlighet att följa patienten hela vägen, ger också en unik möjlighet att se var det brister i vårdkedjan.

När vinsterna av förbättringsarbetet så småningom blev tydliga och arbetet växte valde kliniken att utse Mari Bergeling Thorell till utvecklingsledare. Hon var den arbetsterapeut som bidrog till att allt en gång startade. Hon är nu drivande i arbetet och håller också ihop alla processerna så att man arbetar på samma sätt.

För att driva ett förbättringsarbete i den omfattning som man gör på länssjukhuset Ryhov, tror Ulrika att det behövs en utvecklingsledare. Däremot poängterar hon att det inte behövs extra resurser för att sätta igång med förbättringsarbete.

En välkommen utveckling skulle vara ett större samarbete med studenter från samtliga hälso- och sjukvårdsutbildningar.

– Det är så synd att de i skolan har påhittade uppgifter, när verksamheterna har hur mycket som helst som vi behöver hjälp med och kan samverka med skolan kring, säger Ulrika.

Redan i nuläget finns samarbete med utbildningarna, men verksamheterna skulle i större utsträckning kunna involveras för att ge studenterna verkliga förslag och situationer att arbeta utifrån vid evidensgranskningar och uppsatsarbeten.

– Tänk vilken vinst det skulle vara för verksamheterna ute i vården, för skolan, studenterna och på sikt också patienterna, säger Ulrika Karlborg.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-11-24

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.