Hoppa till innehåll

"Bildterapin ger struktur åt vardagen"

Text & foto: Ulla-Karin Höynä

Varför har du valt att arbeta med bildterapi?

– Det är ett konkret sätt att fokusera på aktivitetsperspektivet och skapande verksamhet, som är ett av arbetsterapins områden. Jag har arbetat med detta inom psykiatrin med goda erfarenheter, säger Karin Deines, arbetsterapeut på Primärvårdsrehab Majorna i Göteborg.

Tillsammans med en sjukgymnast på mottagningen har hon skapat en speciell metod för basal kroppskännedom och bild. Det är en metod som de prövat under ett år. I höst börjar en ny grupp. Metoden ingår numera i den reguljära verksamheten. Den vänder sig till patienter som sökt rehab på grund av smärta, stress och ångest. Det handlar om yrkesverksamma i åldern 20 – 50 år, mest kvinnor.

Hur kommer det sig att ni startat den här behandlingen?

– Patienterna vände sig till sjukgymnasten med sina besvär. Hon märkte att de ofta tänker i bilder och berättar hur det känns i kroppen med en bild. Hon och jag pratade om detta och kom fram till att vi ville samarbeta. Vi förberedde oss i flera månader och fick stöd av vår chef som vill prova nya vägar, fortsätter hon.

Kan du beskriva hur detta går till?

– Vi träffas 10 gånger och arbetar med olika teman. Det är konkreta och styrda teman, kopplade till kroppsövningar. Exempelvis; tydlighet och otydlighet, måla stryka och kraft i kroppen, upplevelser av samling, när du är hel. Sjukgymnasten är med under bildterapin.

Pratar ni om bilderna i gruppen?

– Det är ganska korta gruppsamtal. Man ”lånar” den andres bild och tittar på den som om man själv hade målat den. Men vi ägnar oss inte åt kritik. Var och en tar sedan tillbaka sin bild och sparar den. Gruppen är viktig eftersom någon annan ser det jag har gjort.

På vilket sätt syns att det sker en utveckling hos patienten?

– Att bilderna blir successivt mindre spretiga. Vi har fokusgrupper som träffas efter behandlingen och gör en utvärdering. Deltagarna berättar att de märkt förbättringar i vardagen. De har blivit tydligare, lärt sig sätta gränser och prioritera. Hos många har behandlingen väckt en lust att vara kreativ och skapande, säger Karin Deines.

Kan bilder hjälpa till att lindra smärta?

– Ja, det tror jag. Ju mer du vet om dig själv ju lättare kan du hantera smärtan. Genom att du får uttrycka den på olika sätt, kan du också hitta andra resurser hos dig själv, anser hon.

Är det vanligt att man säger ”jag kan inte måla”?

– Ja, det säger de flesta. Man måste ha lust att pröva. Många har prestationsångest, men det får vi snabbt bort. En uppgift kan vara att måla en bild med vänster hand, eller att materialet medverkar till att det inte går att göra fint. Vi använder spännpapp och vattenfärger. De flesta har en bild av att det måste vara helt perfekt. Många är ofta högpresterande med höga krav på sig själva.

Vad ger detta dig yrkesmässigt?

– Det är lättare att förstå patienternas problem – och ett roligare sätt att göra det på, avslutar Karin Deines.

Namn: Karin Deines.
Arbetar som: arbetsterapeut på Primärvårdsrehab Majorna i Göteborg.
Ålder: 53 år.
Bor: i Göteborg.
Familj: särbo, två döttrar.
Arbetsterapeuters styrka: bred kompetens och helhetssyn

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-11-26

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.