Hoppa till innehåll

"Ni måste profilera er mer"

När det gäller rehabilitering har rbetsterapeuter en särskild kompetens som skulle kunna påskynda läkandet – om individen bara fick möjligheten att träffa en. Det menar Lars-Erik Holm, generaldirektör på Socialstyrelsen, som anser att professionen måste synliggöras mer så att en större efterfrågan skapas på sikt.

Text: Catharina B Tunestad

– Som situationen ser ut idag vet många, inte ens inom vården, vad arbetsterapeuter gör och kan erbjuda, säger han.

Varför tror du att arbetsterapeuter hamnat lite i skymundan inom vården?

– Jag tror man måste profilera professionen lite mer, tydliggöra för både allmänhet och vården vad man kan erbjuda individen/patienten och därigenom öka
kunskapen om vad arbetsterapi handlar om och vad arbetsterapeuter gör, säger
Lars-Erik Holm och fortsätter:

– Det handlar om att skapa en efterfrågan på arbetsterapeuter så att de blir lika självklara som övrig personal inom vården, men även hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när det gäller rehabilitering. Detta skulle påskynda läkandet för patienter/individer i rehabiliteringsprocessen.

Inom vilket område tror du att vi kommer att få se en ökad efterfrågan på arbetsterapeuter?

– Inom rehabiliteringen. Det är ett område där arbetsterapeuter utgör en viktig yrkesgrupp redan idag. Arbetsterapeuters sätt att arbeta, att utforma aktiviteter som syftar till att få patienten så funktionsduglig som möjligt i olika vardagliga aktiviteter, ligger helt i linje med tankarna på att individen inte ska fastna i långtidssjukskrivning utan komma tillbaka i arbete i ett tidigare skede. Jag brukar benämna detta som ”empowerment”; att ge patienten egen makt och stärka hans/hennes ställning.

Varför tror du att just rehabilitering kommer bli ett stort arbetsområde för arbetsterapeuter?

– Det är en stor grupp människor som varit slentrianmässigt sjukskrivna under senare år, bland annat gruppen av patienter som lider av så kallade resttillstånd. Jag hoppas att vi går mot en mer aktiv rehabilitering, något jag tycker mig se att vi delvis redan gör. I den processen behövs arbetsterapeuters kompetens.
– Att vara sjukskriven är en form av nödlösning man erbjuds när man är sjuk, men inget som man ska se som ett permanent tillstånd såvida man exempelvis inte drabbats av obotlig cancer. Min övertygelse är att de flesta kan hitta någon aktivitet som stärker dem som individer och som bidrar till att fler av dem återfår sina funktioner.

Vad anser du är den optimala vården?

– Det är en vård där man utgår ifrån patientens behov och att den ges inom rimlig
tid, men så ser sällan verkligheten ut.

Vad är din bild av verklighetens vård?

– Att den är mycket ojämlik. Den som får bäst vård idag är, om vi ska spetsa till det lite, en svenskfödd, högutbildad man. På det området finns kolossalt mycket att göra för att minska orättvisorna.

Något mer du reflekterat över?

– Bristen på patientsäkerhet. Jag kan inte låta blir att dra paralleller till Statens Strålskyddsinstitut där jag var generaldirektör i många år innan jag kom till Socialstyrelsen. Där fanns ett säkerhetstänk som genomsyrade hela organisationen. Det sättet att tänka saknas inom vården. Vi ser det ständigt i vår tillsyn och trots att vi pekar på säkerhetsrisker som ett problem, har det inte hänt tillräckligt på området.

Vad tror du att det beror på?

– Det finns en uppgivenhet hos vårdpersonalen som jag inte upplevde fanns när jag själv arbetade som läkare under 1980- och fram till i början av 1990-talet.

– Vi måste se personalen som den viktigaste resursen när det gäller säkerhetstänkande, att få politiker och de styrande inom vården att inse vilken
tillgång personalen är i detta avseende, något som inte visat sig vara helt enkelt.

Vad är din bild av hur situationen generellt ser ut för arbetsterapeuter inom vården?

– Jag tror de drabbas lika hårt som övrig vårdpersonal, bortsett då från läkare, av olika nedskärningar och besparingar. Däremot är min bild att legitimerandet
av yrket och forskningen inom arbetsterapi under senare år bidragit till att
öka arbetsterapeuters självkänsla på det stora hela.

Hur ser du på Socialstyrelsen?

– Vi ska vara de svagas röst i samhället, genom tillsyn och regelverk, exempelvis
genom att utforma olika nationella riktlinjer som ska ge vägledning.

Namn: Lars-Erik Holm
Titel: Generaldirektör på Socialstyrelsen
Ålder: 59
Bor: I bostadsrätt i Stockholm
Familj: Lever sen 27 år tillbaka med samme man, och i registrerat partnerskap sedan 1999.
Förebild: Jerzy Einhorn
Gör om 10-15 år: Sysslar med trädgårdsarbete i stugan i Skåne om somrarna och tillbringar vintrarna i Spanien.

Fotnot: Resttillstånd kan exempelvis vara en kvarvarande förlamning efter stroke
och liknande.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-10-31

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.