Hoppa till innehåll

"Messa med symboler" - vidgar kommunikationsmöjligheterna

Med sms, mejl och chatt vidgas begreppet kommunikation. Ny teknik gör sms tillgängligt för alla. – Man kan tycka att messa med symboler verkar lite som grädde på moset, men det kan vara enda sättet att telefonera på egen hand, säger Margret Buchholz, projektledare för ”Messa med symboler”.

Bildtext: Pelle Andersson var en av de första Blissanvändarna i Sverige 1976. I början tyckte inte projektgruppen att han skulle ha hela blisskartan i mobilen då det skulle bli så mycket symboler. Men Pelle stod på sig och är i dag nöjd med sin mobil.

Text: Karin Larsson
Foto: Alejandro Rios

Projektet ”Messa med symboler” riktar sig till personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter. Deltog gjorde bland andra unga vuxna eller ungdomar med utvecklingsstörning. Att kunna skicka sms med mobilen innebar att de vågade göra fler aktiviteter på egen hand. Det kunde handla om att ta sig till jobbet själv och kunna meddela att man hade kommit fram. Eller att gå i en affär och kunna gå ifrån varandra en stund.

– Det verkar ha varit en hjälp att bli mer självständig på konkreta, praktiska vardagssaker, säger Margret Buchholz på Kommunikations- och dataresurscentret, DART, i Göteborg.

Projektet har precis avslutats och intresset börjar växa för att även personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna använda sms. Vid projektstarten för tre år sedan fanns tekniken redan i de hjälpmedel som många användare hade, men ingen använde den ännu för att smsa.

I projektgruppen deltog förutom Margret Buchholz även Ingrid Mattsson Müller på DART och Margaretha Olstam på SPRIDA Kommunikationscenter i Örebro.

Projektet hade bara sju deltagare, men det visade sig att sms kunde användas för att utveckla kommunikationsförmågan. I projektet var det en person som
aldrig hade satt ihop en mening. Hon hade svårigheter både att prata och att göra sig förstådd. När hon började smsa ville hon kommunicera mera.

– Man kan tycka att sms är en extragrej som man kan ta sedan när man redan kan kommunicera, men man kan göra tvärtom. Man kan börja med sms, säger Margret som är specialistarbetsterapeut.

Enligt närstående utvecklade två personer sin skrivförmåga under projektets gång. För varje bild man använder får man både höra ordet med talsyntes och man kan se ordet skrivet under bilden. När man skapar ett sms har man också möjlighet att skriva egna ord, som man kan lyssna på innan man skickar iväg det.

– En av personerna tränade på att skriva, tyckte det var roligt och kände sig vuxen. Att skriva på det här sättet är väldigt stor skillnad mot att skriva i en vanlig telefon, säger Margret.

Den andra personen som har en måttlig utvecklingsstörning började intressera sig mycket mera för bokstäver jämfört med tidigare.

Pelle Andersson, en av deltagarna i projektet, hade redan från början tydliga mål med att använda symbol-sms. Eftersom han bor själv utanför Göteborg behöver han kunna kommunicera med sina assistenter. Pelle har en CP-skada som gör att han har svårigheter med talet och att han kan varken läsa eller skriva. Med hjälp av sin assistent Susanne berättar han vad möjligheten att skicka sms har
betytt för honom.

– Om jag ringer någon och det är upptaget, så vet jag att jag i alla fall får kontakt med sms. Jag är inte ensam, säger han.

Pelle var en av de första bliss-användarna i Sverige 1976. Bliss är ett eget språk som bygger på symboler. Även om det inte kan talas så kan det användas av brukare i hela världen. Under semesterresor till Thailand har Pelle använt bliss för att prata med andra.

När han ville lägga in hela blissystemet i sin mobil protesterade först projektgruppen. Det skulle bli för små bilder och alldeles för otympligt. Men Pelle
stod på sig.

– Mobilen är bra eftersom jag kan smsa med bliss. För mig är det lättare att skriva om jag har hela bliss, säger han. Vanliga sms från Pelle handlar ofta om
praktiska saker som ändrade tider för assistenterna, men det kan också vara
socialt. Under sommaren tillbringade han en del av sin semester i Valjeviken,
där han träffade nya vänner.

– Jag hoppas kunna smsa till mina kompisar från Valjeviken, säger Pelle med ett stort leende.

För att få mobilen och sms-funktionen att fungera i vardagen krävs det att någon i nätverket följer upp och byter ut bilder och symboler när det behövs. När till exempel en assistent slutar så gäller det att byta ut bild och telefonnummer i mobilen och lägga in nya uppgifter för den nya assistenten.

– Det brister ofta med hjälpmedel, att upprätthålla det i vardagen. Det är ett problem om man inte har någon som kämpar lite för en, säger Margret Buchholz.

Även för förskrivaren krävs ett arbete för att ta reda på vad som behövs och sedan för att få det att fungera. Hur ofta man behöver göra uppföljningar beror på personen och nätverket.

– Det får genomslag om man gör det som en satsning. Man måste sätta sig ner så att personen själv får vara med och bestämma hur det ska vara, säger hon.

Under projektets gång insåg projektgruppen att det inte gick att få ett hjälpmedel förskrivet för att kunna smsa. Som tur är finns sms-funktionen inlagd i hjälpmedel som oftast används vid kommunikations- och kognitionssvårigheter.

Det är viktigt att förskrivarna formulerar sig rätt för att hjälpmedlet ska godkännas. För målgruppen i projektet innebar detta inga problem eftersom de ändå har kommunikationssvårigheter, ibland i kombination med kognitionssvårigheter.

I projektet deltog både logopeder och arbetsterapeuter. I förskrivningsprocessen underlättar det att arbeta tillsammans över yrkesgränserna för att personen ska få rätt hjälpmedel, struktur och ord.

Margret tror att hela kommunikationsområdet behöver omvärderas. I nuläget får man hjälpmedel till att läsa, prata och skriva brev.

– Frågan är om man kan få hjälpmedel för att mejla, chatta eller facebooka, för vad är kommunikation egentligen? säger Margret.

Hon konstaterar att den virtuella kommunikationen kan vara mer effektiv för många med funktionsnedsättning. Redan i dag har många stora delar av sitt sociala kontaktnät via datorn.

– Det blir mer och mer jämlikt om man kan använda den här nya tekniken. Då
märks det kanske inte att man har en funktionsnedsättning, säger hon.

Fakta/Messa med symboler

  • Projektet gjorde det möjligt för personer med kognitiva och kommunikativa svårigheter att skicka sms.
  • Sju personer mellan 15-59 år i Göteborgs- och Örebroområdet fick använda kommunikationshjälpmedel med sms-funktion under ett års tid.
  • Talsyntes användes och rekommenderas för alla.
  • Micro Rolltalk och Handifon användes. Man kan använda andra apparater, som också kan styras på olika sätt.
  • Det finns en del färdigt material från tillverkarna, men i grunden bygger man innehållet själv så det blir individanpassat.
  • På hemsidan www.symbolsms.se kan man få prova att skicka sms med symboler. Där finns också förslag på färdiga anpassningar som man kan ladda ned.
  • DART erbjuder kurser under hösten i Göteborg och kommer till Stockholm för att presentera projektet i november. Läs mer på www.dart-gbg.org.
  • Slutrapporten kommer snart att finnas på His hemsida. En vetenskaplig artikel kommer att publiceras i Journal of Assistive Technologies. Vid frågor kan man kontakta DART eller sin hjälpmedelscentral.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-10-31

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.