Hoppa till innehåll

Med hästen kan patienten styra själv

På hästryggen gäller det att parera, annars åker man av. Ridterapi har visat sig ge god effekt på både ADL-förmåga och neurologistatus. – Vilken känsla att styra fyra starka ben, även om man inte kan gå på sina egna, säger Agneta Östlund Enertz, arbetsterapeut och ridterapeut.

Bildtext: Förutom alla goda effekter som ridningen har neurologiskt, kognitivt och psykosocialt i rehabiliteringen, poängterar arbetsterapeuten Agneta Östlund Enertz, att det är en aktivitet som är frisk och sund.

Text: Karin Larsson
Foto: Alejandro Rios

En av patienterna på Trelleborgs lasarett blev motvilligt övertalad att prova på ridterapi. Första gången hann hon inte mycket mer än sätta sig på hästen innan hon ville kliva av. Den andra gången klarade hon av att rida ett varv runt ridbanan.

– När hon kom hem tog hon trappan upp till övervåningen för första gången sedan hon blev sjuk. Det är kraften i att få en upplevelse av att kunna och bemästra, säger Agneta Östlund Enertz.

Under många år bedrev Trelleborgs lasarett ridterapi med arbetsterapeut Agneta Östlund Enertz som en av de drivande krafterna.

Att klara av att sitta på en häst, eller att till och med kunna vara den som själv styr, ser Agneta som en av de tydligaste vinsterna med ridterapi. Förutom känslan av bemästrande har studier också visat på mer konkreta resultat.
På hästryggen tvingas kroppen att reagera även om inte patienten har den viljemässiga styrkan att göra det. Alla reflexer sätts igång av hästens rörelser, som i sin tur sätter igång muskulatur och nervsystem.

Hästens rygg ger inte bara ett rörligt underlag, utan rörelserna är dessutom tredimensionella, precis som när människor går.

– Det är exakt samma rörelsemönster. Det innebär att det sprids samma signaler i kroppen som när man går, säger Agneta.

När man startade ridterapi inom dagsjukvården på Trelleborgs lasarett genomfördes en studie med tio patienter som alla hade en neurologisk diagnos. Den visade att patienterna blev bättre vad gäller både ADL-utförande och neurologistatus. Balans, förflyttning, gång, ytlig och djup känsel samt tonus, förbättrades hos patienterna.

Klas Kristensson är en av patienterna som hade ridterapi under sin behandlingstid på dagsjukvården. 1998 fick han först en propp i lillhjärnan och sedan en blödning.

– Jag drabbades hårt. Jag hade inte balans och ingen motorik, så jag kunde varken stå, gå eller skriva. Jag har i princip börjat om från början med allt, säger Klas när han berättar om den första tiden.

Han var bara 33 år och läkaren trodde inte att han skulle komma längre än till rullstol. Klas är dock inte den som ger sig och var snabbt beredd att prova på ridterapi när chansen dök upp.

– Jag tror stenhårt på ridterapi. Det handlar om att kunna parera för att inte ramla av, för det vill man ju knappast, säger han med eftertryck.
Numera arbetar han deltid och klarar av det mesta som han behöver i sin vardag. Han har kommit mycket längre än till rullstolen som läkaren trodde en gång i tiden.

– Jag går och hela faderullan! Finmotoriken på höger sida fungerar inte, men jag kan skriva med vänster så det spelar inte så stor roll, säger Klas.

Förutom den fysiska effekten som hästens rörelser har på kroppen, ger ridterapin också en positiv effekt kognitivt och psykosocialt. Bland andra har Gunilla Silfverberg och Pia Tillberg visat det i sin studie Hästen som terapeutiskt verktyg – om ridterapi, välbefinnande och livskvalitet.

Ridterapi kan underlätta lärandeprocesser, öka känslan av välbefinnand och göra så att man har lättare för att ta sig an utmaningar.

– Som arbetsterapeut kan man väva in de kognitiva, fysiska och psykiska funktionerna i samma aktivitet. Till exempel är det viktigt att patienten själv börja styra om han är deprimerad, säger Agneta.

Känslan av bemästring och stolthet är också viktiga delar i ridterapin.
En annan av Agnetas patienter hade ingen uppfattning om sin ena kroppshalva. I mer än ett år hade han suttit och hållit sig i armstödet på rullstolen eftersom han var rädd för att ramla.

Efter att ha provat all sedvanlig arbetsterapi och sjukgymnastik var Agneta frustrerad och slängde en dag ur sig att man borde sätta honom på en häst. Patienten nappade. Det visade sig att han var gammal kavallerist.

– När vi hade hissat upp honom på hästen sträckte han på sig. Han naglade blicken i mina ögon och sa åt oss att koppla loss honom. Jag kunde inte ta det ifrån honom, säger Agneta.

Omedelbart hittade han symmetrin i kroppen. När han kom tillbaka till lasarettet ringde han till sitt barnbarn och berättade att han varit ute och ridit.

– Hela hans liv förändrades.

Ridterapi bedrivs inte längre på Trelleborgs lasarett. Agneta, som var eldsjälen bakom verksamheten, har slutat arbeta på lasarettet och driver numera sin egen gård Grönvalla. Redan under tiden inom vården utbildade hon sig till akupunktör och har fortsatt att studera österländsk medicin.

På Grönvalla hälsogård kombinerar hon numera västerländsk och österländsk medicin. Arbetsterapi, Qi gong, akupunktur och en övertygelse om att den lantliga miljön och djuren har en helande kraft. Arbetet är igång, men ridterapin ligger än så länge på planeringsstadiet.

– Jag hoppas kunna erbjuda ridterapi för alla som vill framöver. Jag skulle verkligen önska det. Det är den roligaste aktiviteten och den som gett mest av allt jag har jobbat med som arbetsterapeut, säger hon.

Hälsoridning kommer också att vara en av aktiviteterna på Grönvalla. Agneta tänker sig ridningen som en variant av Friskis & Svettis för alla. Skillnaden är att man är ute i naturen – istället för en svettig gympasal.

Fakta/ridterapi

  • Hästunderstödd terapi (HUT) är en tilläggsterapi till vård och behandling inom bland andra hälso- och sjukvården samt socialtjänsten.
  • Ridterapeuten ska ha en grundutbildning inom vård- och omsorgsyrken eller inom specialpedagogik och en tilläggsutbildning i HUT.
  • Intresseföreningen för Ridterapi (IRT) kan man vända sig till om man vill hitta en ridterapeut, eller om man är intresserad av utbildningar.
  • IRT arbetar för att få till stånd en högskoleutbildning för ridterapeuter.
  • För patienter med MS, stroke, parapareser, ätstörningar och multihandikapp har ridterapi visat sig ge en god effekt.
  • Tillgången till ridterapi varierar i landet, men har bland annat använts på kliniker i Örebro, Stockholm, Vänersborg och Örnsköldsvik.
  • Studier från Trelleborgs lasarett visade att ridterapi var en kostnadseffektiv behandling, med hänsyn till resultaten.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-11-04

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.