Hoppa till innehåll

Hunden aktiverar och sprider glädje

Hunden öppnar för sociala kontakter och aktiviteter. Inte minst för dem som har tvingats lämna ifrån sig sina hundar efter en hjärnskada blir vårdhundens närvaro en källa till glädje. Det säger arbetsterapeuten Marie Lindström på Resursteamet i Nacka.

Bildtext: Arbetsterapeuten Marie Lindström med vallhunden Axa.

Text och foto: Sven Rosell

För Marie Lindström låg det nära till hands att ha med sig sin hund till jobbet. Hon utbildade sig först till djurvårdare och arbetade ett tag på ett hundtrim. När kroppen började säga ifrån på grund av det tunga arbetet utbildade hon sig till arbetsterapeut.

– Det är klockrent att ha hundar bland äldre. De sprider glädje och man ser många leenden, säger Marie.

Med sin dubbla kompetens som djurvårdare och arbetsterapeut ser hon flera möjligheter med hund.

– När en aktivitet är rolig, då blir den inte ”träning”. Hunden lockar till mycket. Man leker med den och går ut och går med den, fortsätter hon.
Marie har gått utbildningen på vårdhundskolan men har ännu ingen diplomerad hund. Hennes ena hund var för gammal för utbildningen och den andra, som hon hade planer på att utbilda, blev långvarigt sjuk efter ett fästingbett.

Nu jobbar Marie på en daglig verksamhet i Nacka som drivs av företaget Resursteamet. En av hennes kollegor tar med sig sin vallhund Axa dagligen.
Axa rör sig tämligen fritt i lokalerna. Hon är en trivselfaktor för deltagarna.
De har förvärvade hjärnskador orsakade av stroke, trafikolyckor, felbehandling i sjukvården och misshandel. Deltagarna kommer till teamet över dagen för att träna upp sina förmågor som styrka, balans och kognitiva funktioner. Det förekommer även att deltagare tar med sig sina egna hundar.

Tillsammans med Axa och Elisabeth Ekdahl, som är en av deltagarna på Resursteamet, åker Marie regelbundet till Ekehöjdens äldreboende på besök.

– Det är bra för mig att träffa andra. Hunden kommer och möter. Jag blir lugn och glad av den, säger Elisabeth.

Hon jobbade som undersköterska när hon drabbades av stroke för ett par år sedan. Tidigare har hon alltid haft hundar omkring sig, men med sjukdomen blev det omöjligt. Hon är väl medveten om att stroke lätt leder till isolering och att man fastnar i sina egna bekymmer.

När Axa, Marie och Elisabeth kommer ut bland de äldre som sitter på boendets terrass skiner många upp, pekar, pratar och skrattar. Snart är Elisabeth involverad i samtal med en äldre kvinna. De pratar minnen med hundanknytning. Marie och Axa går runt och hälsar på alla som vill vilket är de allra flesta.

Marie framhåller gärna hundens välgörande effekter. Genom att klappa hunden frigörs det lugnande hormonet oxytocin. Enbart genom att bli påmind om hunden när den inte är på plats, sprids ett välmående och lugn. Medicineringen kan minska.

Allergier har ännu så länge aldrig varit ett problem på Resursteamet. Det är ingen vanlig allergiform. Om problemet skulle uppstå kan det lösas genom att avgränsa hundaktiviteterna till vissa lokaler, anser Marie.

– Man kan göra så mycket med hund. Någon gång skulle jag vilja ha en grupp unga tjejer. Tjejerna skulle få lära sig ta hand om en hund och ha en lägervecka med kurs i agility. Det skulle passa de som har ADHD och Aspergers.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-11-09

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.