Hoppa till innehåll

"Det här kan bredda vårt arbetsfält"

Susanne Iwarsson, leg. arbetsterapeut och professor i gerontologi vid Lunds universitet, var en av invigningstalarna vid det internationella symposiet om Brain Machine Interfaces i Ystad: – Glöm inte att ert uppdrag är att människor ska kunna leva ett normalt liv, sa hon.

Bildtext: Susanne Iwarsson uppmanar arbetsterapeuter att hålla ett öga på forskningen inom BMI-området.

Text: Fredrik Moback

Forskningen om BMI är intressant därför att den flyttar gränsen för den mänskliga förmågan vid sjukdomstillstånd och skador som arbetsterapeuter arbetar med. I framtiden kan en rörelse som tidigare inte var möjlig bli det.

– Forskningen om BMI kommer att innebära att man kan förändra förutsättningarna för de patienter arbetsterapeuter möter att vara aktiva i sin vardag och patienternas möjligheter att vara delaktiga i vardagen förändras, säger Susanne Iwarsson.

En person som till exempel idag är tetraplegiker och förlamad i alla fyra extremiteterna, kan komma att börja röra på och använda armar och ben med hjälp av BMI.

– Det innebär att diagnosbilden ser annorlunda ut och det kommer att få betydelse för morgondagens arbetsterapi, säger Susanne Iwarsson och fortsätter:

– Den forskande arbetsterapeuten har tillgång till en hel metodarsenal som innebär att man kan utvärdera effekterna av åtgärder baserade på BMI. Därför är det här ett fält för arbetsterapeutisk forskning innan det blir ett fält för praxis.

Frågan om hur BMI kan komma arbetsterapeuter till nytta vänder Iwarsson raskt på:

– Hur kan BMI komma patienter till nytta? Det blir skillnad i vardagen och livet för patienten. Kan arbetsterapeuter synliggöra det blir patientnyttan större. Det kan bredda vårt arbetsfält, att vi kan börja samarbeta med BMI-forskare.

Enligt Susanne Iwarsson definierar man Brain Machine Interfaces som Hjärna-Maskin-Gränssnitt.

– Cochleaimplantat har funnits länge, man opererar in dem i örat på döva barn så att de kan utveckla hörseln och får ett språk. Följden blir att färre personer blir helt beroende av att kommunicera med teckenspråk, säger Susanne Iwarsson och fortsätter:

– Det här är ett exempel där nanoteknik används och förbättrar.

När det gäller ögonproteser för blinda är forskningen fortfarande i sin linda, medan ”Deep Brain Stimulation” mot Parkinsons sjukdom är mer beprövad.

Vilka nyheter på området är intressant för arbetsterapeuter att ta del av?

– Försöken som rör tankemässig styrning av proteser och det som rör att kunna aktivera delar av kroppen som är förlamade.

– Om man genom att tänka en rörelse kan flytta markören på en datorskärm, kan man ju öppna mejl och spela spel, säger Susanne Iwarsson, men vägen från den experimentella situation där BMI-forskarna är idag till att arbetsterapeuter i gemen ska kunna tillämpa resultaten av sådan teknik i sin kliniska vardag är väldigt lång.

Däremot så är BMI redan nu forskningsmässigt intressant för arbetsterapeuter, enligt henne.

– Vi måste uppmärksamma att det här är på gång och följa forskningen på området, säger hon och tillägger:

– Forskarna inom BMI vet väldigt lite vad ett tillskott av arbetsterapeutisk kompetens skulle kunna tillföra.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-11-26

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.