Hoppa till innehåll

Arbetsterapeuters framtida arbete kan påverkas av BMI

Blinda som kan se, döva som kan höra och förlamade som kan röra på sina kroppsdelar. Science fiction – eller snar verklighet? Om man ska tro forskarna vid Neuronano Research Center (NRC) vid Lunds universitet, kommer detta vara fullt möjligt om några år.

Bildtext: Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi, leder arbetet vid Neuronano Research Center (NRC) vid Lunds universitet.

Text och Foto: Fredrik Moback

På NRC utvecklar man nya elektroder som kan användas för stimulering av olika delar i hjärnan, och för att förstå hur hjärnan och ryggmärgen fungerar. Tillämpningarna är flera. Området kommer att beröra arbetsterapeuter i framtiden som möter många patienter med olika former av funktionsnedsättningar, exempelvis i rörelseorganen.

Forskarna vid NRC arbetar tvärvetenskapligt med fakulteterna för medicin, humaniora, naturvetenskap och teknik.

På symposiet i Ystad i slutet av augusti, som NRC arrangerade, var ledande forskare inom Brain Machine Interfaces, BMI samlade.

BMI är ett implantat med små elektroder som etablerar kontakt med hjärnan. Signalerna kan skickas från en dator som kan styra proteser eller en robot.

– Gelatin är intressant vävnadsmässigt och minskar risken för blödningar, säger Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi och som leder arbetet vid NRC.

Han berättar att de utvecklar gelatinet själva för att få rätt sorts mekaniska egenskaper.

Vid Deep Brain Stimulation, DBS, förs en elektrod in i hjärnan, för att ta bort till exempel skakningar vid Parkinsons sjukdom. Pilotstudier finns där man tittar på hur djup depression, epilepsi och alzheimer lindras med hjälp av DBS. Cochleaimplantat för hörselskadade barn används redan. I framtiden kommer troligen flera tillämpningar som tankestyrda proteser för förlamade och retinaimplantat för att återställa synen hos blinda.

– Potentialen för morgondagen är bland annat att kunna styra sin lilla robot från rullstolen. För människor med kronisk smärta, djupa depressioner, Parkinsons sjukdom eller epilepsi får de stora förändringarna relevans för morgondagens arbetsterapi. Cochleaimplantat och ryggmärgsstimulering är redan succéer, frågan är när resten kommer, säger Jens Schouenborg.

NRC anstränger sig för att utveckla vävnadsvänliga elektroder. En gren handlar om att återställa sensoriken efter amputation.

– När vi har nått målet med implanterbara elektroder som är säkra för patienten, vilket vi förhoppningsvis gör inom den närmaste femårsperioden, kommer vi att kunna samarbeta med bland annat arbetsterapeuter, säger professor Jens Schouenborg.

Neurofysiolog Per Petersson forskar om hur vi utför rörelser och varför det blir så svårt om vi drabbas av Parkinsons sjukdom. Forskarna försöker lyssna specifikt på nervcellerna eftersom de alla har olika roller. Vissa är till exempel till för att börja gå, andra för att titta till höger och vänster.

– En bra datamängd ger nyckeln vi behöver för att bygga en viljestyrd protes, säger Petersson.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-11-26

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.