Hoppa till innehåll

3 professorer om morgondagens arbetsterapi

Text Stockholm: Catharna Tunestad
Text Umeå: Bitte Björnsdotter
Text Göteborg: Fredrik Moback

Birgitta Bernsprång
En nyligen genomförd omvärldsanalys ligger till grund för en ny utbildningsplan för Umeå studenter inom arbetsterapi. Trenden går mot nya arbetsområden och en mindre delaktighet i hälso- och sjukvård.

– Jag ser flera nya kommunala verksamheter. Varför inte ett aktivitetshus för arbetslösa där vi kan fånga deras kreativitet och önskan att vara aktiva? Det största hindret har varit att vi inte setts som den naturliga samarbetspartnern i dessa miljöer, säger avdelningschef Birgitta Bernspång.

Doktorander vid institutionen har gjort ett lyckat interventionsarbete på ett särskilt boende för gravt psykiskt funktionshindrade.

– Brukarnas individuella mål var exempelvis att kunna ta bussen till banken eller träffa familjen oftare. Personalen var fascinerad över hur vi lyckades genomföra något på 18 månader som de inte klarat på tio år.

– Även inom kriminalvården saknas perspektivet att fånga upp och bemöta individens särskilda behov. Enligt Birgitta visar omvärldsanalysen att arbetsfältet för arbetsterapin kan bli hur stort som helst.

– Människor har en mycket högre medvetenhet om vad de vill göra än vad vårdinstitutionerna många gånger hänger med på. Vi måste visa att vi kan ge människor en bättre utgångspunkt.

Omvärldsanalysen innebär också flera ingångar för forskningens del. Den digitala tekniken kommer att bli väldigt mycket viktigare, anser Birgitta.

- Vi måste förbereda studenterna på att klara de tekniska lösningarna, men också kunna sovra. Forskningsprojekt likt ATiS beskriver tydligt vad vi faktiskt åtstadkommer, och jag hoppas innerligt att det blir en väckarklocka för skolan. För samhället klarar sig inte utan oss, säger Birgitta Bernspång övertygat.

 Synneve Dahlin-Ivanoff
Synneve Dahlin-Ivanoff är professor i arbetsterapi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg med ansvar för forskarutbildningen.

– För närvarande pågår två stora randomiserade studier här; en som handlar om hälsomfrämjande och sjukdomsförebyggande insatser där vi jobbar tvärvetenskapligt. Personerna är från 80 år och uppåt med eget boende. Totalt ingår 450 personer som bor i Örgryte och Härlanda i studien. Vi håller just nu på med en tvåårsuppföljning där flera doktorander är involverade, även post doc.

– Sedan har vi en stor studie som heter Vårdkedjan; från akutmottagning till eget boende, som handlar om 80+ och även andra personer som kommer till akutmottagningen och tillfrågas om de vill vara med i studien, fortsätter Synneve Dahlin-Ivanoff.

Hon tror att framtiden är ljus för arbetsterapeuterna, att det finns ny mark att bryta:

– Något annat som vi har börjat titta på är äldre emigranter. Där har vi två pågående projekt, dels emigranter i arbetsför ålder, dels ett projekt där vi fått pengar från vetenskapsrådet och då pratar vi äldre emigranter från 65 år och uppåt, som vi utvecklar ihop med de stadsdelar som har många emigranter boende som börjar bli gamla nu. Det finns nästan ingenting gjort på det tidigare.

– Arbetsterapeuter kommer att jobba mer med utvecklingen i samhället än inne på sjukhus. Det kan man se i andra länder där arbetsterapeuter jobbar mer med exempelvis hemlösa.

Kerstin Tham 
Kerstin Tham är professor vid sektionen för arbetsterapi på KI i Stockholm.

Hon tror vi kommer få se mer forskning som rör den tekniska utvecklingen av olika hjälpmedel i framtiden – framför allt inom området kognition där personer med demens är en stor grupp.

– Vardagsteknologin är ett spännande område som vi forskar mycket om på KI i samarbete med tekniker, exempelvis utvecklingen av olika datorbaserade minnesstöd i hemmet som möjliggör aktivitet hos personer med olika kognitiva funktionsnedsättningar, säger Kerstin Tham.

Ett av dessa projekt är ”Det kognitiva köket” som leds av Lena Borell, professor i arbetsterapi på KI.

– Det här är ett verkligt framtidsområde för arbetsterapeuter som har en särskild kunnighet på området, säger Kerstin Tham.

– Ett annat spännande forskningsprojekt som sjösätts inom kort är hur man kan använda mobilen som rehabiliteringsstöd i rehabprocessen hos patienter som drabbats av stroke i Uganda. Tanken är att rikta sig till de anhöriga som är mer delaktiga i rehabprocessen av sina släktingar och vänner jämfört med närstående i Sverige.

Kerstin Tham ser många områden där arbetsterapeuters kompetens redan nu tas tillvara till viss del, men där efterfrågan troligen kommer bli större framöver.

– Jag tänker bland annat på gruppen arbetslösa, både de som har någon form av funktionsnedsättning, men även de som inte har någon aktivitetsbegränsning, att coacha dem rätt i djungeln av arbeten, praktik och olika former av sysselsättningar.

– Vi har en god kompetens för att göra arbetsförmågebedömningar och att stödja individen till en meningsfull aktivitet.

Andra grupper i samhället där hon ser en framtida potentiell arbetsmarknad för arbetsterapeuter är nyanlända, asylsökande flyktingar.

– De lever i ett vakuum i väntan på besked om de får stanna eller inte. Att passivt sitta och vänta är nedbrytande för det psykiska och fysiska välbefinnandet, det är välkänt. Där skulle arbetsterapeuter kunna utforma olika gemensamma aktiviteter som exempelvis matlagning och trädgårdsskötsel, för att få de asylsökande att socialisera med varandra och skapa en upplevelse av delaktighet.

Kerstin Tham skulle gärna även se fler arbetsterapeuter på fängelserna. Som det ser ut nu handlar det om väldigt lite rehabilitering och mer ”förvaring”, menar hon.

– Vi skulle kunna göra nytta i rehabiliteringsprocessen för att stödja individen tillbaka till ett fungerande vardagsliv efter utskrivning. Vi har bland annat inlett ett forskningssamarbete med rättpsykiatrin. Det ska bli intressant att se vad det kan ge.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-11-26

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.