Hoppa till innehåll

"Hembesöken är en rikedom"

Text & foto: Maria Jansson-Sjödin

Varför blev du arbetsterapeut?

– När jag var ung kom jag i kontakt med antroposofernas verksamhet i Tyskland.

– Jag såg hur arbetet i sig självt och det konstnärliga användes som läkande kraft inom psykiatrin. Det var intressant och inspirerande.

Hemma i Sverige fann Pia att det var abetsterapeuternas arbete som låg närmast det antroposofiska tänkandet.

– På utbildningen fick vi lära oss mängder med tekniker inom konsthantverket. Även om arbtesterapeutens roll förändrats, tycker jag fortfarande att jag har nytta av den kunskapen.

Hon började arbeta på Sundsvalls distriktsarbetsterapi, sedan på Lidens vårdcentral i samma veva som hon mötte kärleken och fick sitt första barn.

– Liden är en byggd där utflyttningen varit stor. Av de som bor kvar är många gamla och sjuka. I varje by handlar det om vård vid livets slutskede och många hembesök.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– Jag gör många hembesök. Jag tycker om att hjälpa människor till en fungerande vardag. Det känns rätt att se hur mina patienter har det hemma, vad de gör och hur anhöriga har det. Det är en rikedom att få ta del av.

Vid hembesöken förväntas hon lösa problematik som handlar om vitt skilda saker.

– Arbetsterapi kan verkligen vara brett och svårt. Då är samarbetet med såväl hemtjänst, som sjukgymnast, läkare och sjuksköterska, nödvändigt.

Att arbeta i glesbygd innebär många gånger mycket restid.

– Visst är det vackert, men älven gör avstånden långa.

Pia menar att resursbrist och tidspress är baksidan av ett roligt jobb.

– Ibland känns det som om man åker skridsko snabbt och inte riktigt vet hur man ska få stopp eller var det ska sluta.

Efter 17 år kände Pia att orken inte räckte för både familj och arbete. Livet måste förändras. Hon tog en paus.

Vad hände?

– Vi driver ett ganska stort jordbruk och har tre barn. Det var ingen ände på arbete och jag blev till sist sjuk.

Men hon ville inte sjukskriva sig utan sa istället upp sig. Hon blev mer delaktig i jordbruket och tog på sig ett städjobb för att dryga ut ekonomin.

Tio år senare är hon tillbaka på sin gamla arbetsplats.

Hur kändes det?

– Det är roligt att vara tillbaka även om jag har svårt att lära mig datahanteringen.

– Jag har gjort en resa och har haft nytta av den tiden. Det var slitsamt fysiskt med jordbruket och städningen. Nu är barnen stora och jag känner att jag vill arbeta med det som jag utbildat mig till igen. Mitt hjärta finns inom arbetsterapin.

Hon berättar att hon får stöd genom ett nätverk som några arbetsterapeuter bildat av egen kraft i Medelpad.

– Vi stöttar varandra och utbyter erfarenheter. Det stärker oss i vår roll.

Namn: Pia Nägele.
Arbete: Distriktsarbetsterapeut vid Lidens vårdcentral, Västernorrlands län.
Ålder: 55 år.
Bor: Järkvissle i Indalsälvens dalgång.
Familj: Sambon Örjan, barnen Nils 27, Johan 22, och Nika 16 år.
Arbetsterapeuters styrka: Inlevelse och improvisation.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-11-24

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.