Hoppa till innehåll

Eldsjäl med hjärta för socialpsykaitrisk rehab i Chile

Under WFOT kongressen i Santiago i Chile hade jag glädjen att få träffa Alejandra Mujica som återvänt till sitt gamla hemland, i varje fall för en tid. Där är hon chef för en socialpsykiatrisk verksamhet – ett arbete som hon brinner för.

Bildtext: Alejandra Mujica i mitten omgiven av kollegorna Viviana Pereda och Gloria Silva.

Text & foto: Inga-Britt Lindström

Alejandra flydde under dramatiska omständigheter till Sverige med sin man och deras då ettåriga son med hjälp av Svenska Ambassaden 1974.

Som de flesta flyktingar på den tiden kom de till flyktinglägret i Alvesta. Eftersom hon då nyligen tagit arbetsterapeutexamen hade hon lätt att komma med på Socialstyrelsens kurs för hälsooch sjukvårdspersonal.

Sin arbetsterapipraktik gjorde hon på Ulleråkers sjukhus. Under alla år i Sverige har hon haft sin arbetsterapeutbefattning inom den psykiatriska verksamheten i Uppsala läns landsting.

Hennes man, som är jurist, hade det betydligt tuffare. Han blev erbjuden en svetsarkurs i Uppsala. Han gick kursen men insåg snabbt att han måste komma på något annat. Han hade alltid varit intresserad av barns lärande. Det medförde att han tog en förskolelärarexamen, som snabbt ledde till en karriär inom utbildningssektorn. Han intresserade sig mer och mer för biståndsarbete. Så småningom ledde det till ett projekt i Nicaragua.

Åter hemma i Sverige fick hennes man ett nytt erbjudande, nu i södra Chile. Efter några år blev han tillfrågad av regeringen i sitt forna hemland om ett uppdrag som rådgivare och expert. Detta arbete hade han fram till i år, när den dåvarande regeringen förlorade valet och avgick.

Alejandra och familjen åkte till Nicaragua och Chile som UBV-volontärer (Utbildning för Biståndsverksamhet). Under tiden i Chile arbetade Alejandra bland annat i det nystartade socialpsykiatriska rehabiliteringsteamet.

Efter några år tillbaka i Sverige återvände hon med sin man till Santiago. Då var det naturligt att hon engagerade sig i arbetet på det socialpsykiatriska rehabiliteringscentret.

Idag drivs verksamheten fortfarande genom en ideell förening som en del av Santiagos östra distrikts psykiatriska verksamhet. Verksamheten finansieras av staten, kommunen och frivilliga.

Det innebär att ekonomin tillåter endast en heltidstjänst. De övriga anställda har deltidstjänster med varierande tid från som mest 30 timmar till några få timmar per vecka. Ekonomin tillåter inga rimliga löner. Försäkringarna är bristande liksom pengarna för material, reparationer etcetera.

Personalen består idag två arbetsterapeuter. Alejandra har en av dessa tjänster, samtidigt som hon är chef för hela verksamheten.

Det finns en psykolog, en rehabiliteringsassistent, en sekreterare, samt på några timmar i veckan en psykopedagog och en konstnär. Teamet är det enda socialmedicinska rehabiliteringsteamet i hela Santiago med en befolkning på 15 miljoner (1998).

Teamets upptagningsområde begränsas till det östra distriktets psykiatriska verksamhet i en kommun med 230 000 invånare. Här finns förutom teamet två kliniker och ett öppenvårdsteam.

Trots de tuffa förutsättningar som råder finns ett stort engagemang för att kunna bedriva den värdefulla rehabiliteringen och en kamp för att kunna etablera fler rehabiliteringsteam i Santiago.

Målet med rehabiliteringen är att klienterna ska integreras i samhället. Många av klienterna har varit instängda i sina hem eller på institution under lång tid. Klienterna kommer till teamet genom uppsökande verksamhet från teamets personal, via patientföreningar, anhöriga och remitterande läkare.

De lokaler som verksamheten använder är de som kyrkan överlät till föreningen, när denna startade. Idag finns 30 patienter inskrivna. Åldern varierar mellan 18 och 63 år. En del bor i gruppboende; andra hemma.

Just nu pågår en kampanj för att samla in pengar, dels för att kunna renovera det lilla (mini)kök som utgör en mycket viktig aktivitet i rehabiliteringen, dels för att klienterna ska få sin frukost och sin lunch. Lunchen är öppen även för klienter som varit inskrivna tidigare, som bor i närheten.

Hur länge Alejandra och hennes man kommer att stanna i Santiago vet hon inte i dag. Till saken hör att de har två söner med familjer i Sverige. De längtar givetvis alltid efter dem och försöker träffa dem så fort möjlighet ges.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-11-24

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.