Hoppa till innehåll

Nöjda patienter i Syntesprojektet

Försämrad syn ställer till stora problem för den som drabbas. Men med enkla hjälpmedel, träning och goda råd kan många äldre klara sig själva ett bra tag till. Distriktsarbetsterapeuterna har fått en ny roll i det så kallade Syntesprojektet. I Dalarna har man nått störst framgång.

Bildtext: – Det är både kostnadseffektivt och patienterna har blivit mer nöjda, säger Ewa Nielsen, verksamhetschef för syncentralen i Falun, apropå hur Syntesprojektet fungerar i praktiken i Dalarna.

Text: Jane Bergstedt

I Dalarna har Syntesprojektet varit framgångsrikt. Det nya arbetssättet med distriktsarbetsterapeuter som första hjälpen-instans för patienter med lindrig synnedsättning byggs ut och permanentas.

En av tillskyndarna till detta är Ewa Nielsen, arbetsterapeut i grunden och verksamhetschef för syncentralen i Falun med 15 anställda, varav fyra är arbetsterapeuter.

– Patienterna får stöd i hemmet av en person som oftast redan känner dem och deras situation och hjälper till med andra hjälpmedel. Arbetsterapeuten kan ta ett helhetsgrepp. Det här är den absolut bästa lösningen för patienterna. Samtidigt får vi på syncentralen möjlighetatt ägna mer tid åt de riktigt svåra synproblemen. Utifrån sett ter det sig ganska konstigt att synen inte ingår i en arbetsterapeuts ansvarsområde. Det är ju ofta den som försämras först och som kan orsaka att äldre människor snubblar och faller och får problem med att laga sin mat, läsa och se på tv. Arbetsterapeuten finns där och kan upptäcka problemen i tid.

– Självklart behövs synpedagogiskutbildning. Vi gav Örebro universitet i uppdrag att starta en 7,5 poängs-utbildning och bidrog också delvis till finansieringen. Jag vet också att utbildningen lett till lite mer pengar i lönekuvertet för någon. Utbildningen ger spetskompetens.

Ewa Nielsen påpekar att de flesta distriktsarbetsterapeuter dessutom tycker att det är ett roligt och tacksamt uppdrag. De får en mer rådgivande och pedagogisk roll i det här sammanhanget.

Fem områden i Dalarna anmälde intresse till Syntesprojektet till att börja med. Ewa Nielsen och en av syncentralens synpedagoger har agerat mentorer
till distriktsarbetsterapeuterna och bjudit in till utbildningsdagar för att diskutera insatser, rutiner och åtgärder och svara på frågor.

I Dalarna valde de arbeta med hälsoutbildningsprogrammet Att finna nya vägar (Hjälpmedelsinstitutet), som bygger på ett flerårigt forskningsarbete och riktar sig direkt till patienter med makuladegeneration, alltså förändringar i gula fläcken.

Utgångspunkten för programmet är att fånga upp personer innan de ser för dåligt och börjar bli beroende av andra i sin vardag. Programmet består av bedömningsinstrumentet Upplevd säkerhet, en brukarbok och ett handledningsmaterial. Det presenterades i början av 2000-talet.

– Att arbeta med ett evidensbaserat program ger oss råg i ryggen och är ett tungt vägande argument för både politiker och tjänstemän. Utvärderingar av programmet Att finna nya vägar har även visat att det är kostnadseffektivt, framför allt för att kostnaderna för hemtjänsten minskar.

Distriktsarbetsterapeuten börjar med att kartlägga patientens problem med hjälp av bedömningsinstrumentet. Det är patientens egen upplevelse som avgör, inte graden av synnedsättning. Sedan inbjuds en grupp patienter till 6 – 8 träffar där får de fakta om sin sjukdom och kan träna färdigheter tillsammans och testa olika hjälpmedel.

Distriktsarbetsterapeuten leder träffarna och ögonläkare, optiker och synpedagog
medverkar.

– Framför allt uppskattas möjligheten att få träffa andra i samma situation och slippa känna sig så ensam om problemen. Deltagarna ger varandra tips och goda råd. Det höjer både självkänslan och livslusten, säger Ewa Nielsen.

– De som av någon anledning inte kan delta i träffarna får individuella insatser i hemmet, samma som grundträffarna men i mindre omfattning. Det kan exempelvis vara personer som är anhörigvårdare eller hör dåligt, påpekar
Ewa Nielsen.

I takt med att vi lever allt längre kommer fler och fler att drabbas av synproblem. Samtidigt vill de flesta klara sig själva och fortsätta bo hemma så länge det går. Kan man klara det med hjälp av diverse enkla hjälpmedel och råd om hur man hanterar sin vardag är mycket vunnet.

– Jag tror att även hemtjänsten måste lära sig mer om syn- och hörselproblem i framtiden. Kraven kommer att öka när 40-talistgenerationen går i pension och börjar få problem med synen. De har sällan nöjt sig med mindre, kommenterar Ewa Nielsen.

Utvärderingen av Syntesprojektet visar att patienter som fått rehabilitering på basnivå och deltagit i gruppverksamhet är mer nöjda än de som fått den av syncentralerna.

– En annan nyckel i den här förändringen är samarbetet med privata optiker för att avlasta syncentralens optiker. De som utbildats under senare år har de kunskaper som krävs i sin grundutbildning, men nu finns också en kort påbyggnadsutbildning inom området synsvageoptik i Kalmar. Intresset hos privata optiker har visats sig stort. De ser det här som en ny marknad, säger Ewa
Nielsen.

Dalarna nappade direkt på Syntesprojektet, såg finesserna med att minska antalet långa besvärliga och dyra resor i sitt geografiskt stora område. Svårare var det exempelvis i Stockholm. Arbetsbelastningen på primärvården kan vara en anledning.

– Jag träffar andra chefer från syncentralerna ett par gånger om året. Det har framgått att en del anser att det här arbetet bör ligga kvar på syncentralerna som har kompetensen, men även att primärvården ifrågasätter att de får mer och mer pålagor, säger Ewa Nielsen och fortsätter:

– I stället för revirstrider borde vi lyssna på vad patienterna upplever som den bästa lösningen. När det dessutom är kostnadseffektivt att låta distriktsarbetsterapeuterna ta hand om lindriga synnedsättningar borde framtiden vara given. Vi har en bit kvar att gå här i Dalarna, men jobbar vidare eftersom vi sett de positiva resultaten. De som varit med mår bättre och klarar sig längre på
egen hand.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-10-30

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.