Hoppa till innehåll

Med fokus på hur demenssjuka klarar vardagens teknik

Personer som lider av demens eller Mild Cognitive Impairment (MCI) kan ha stora svårigheter med den teknik som finns i vardagen. Alltifrån att hantera mobiltelefonen till att beställa tågbiljetter. Louise Nygårds forskar om hur den demenssjuke själv upplever sin situation. Hon är ny professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet.

Bildtext: Louise Nygård är ny professor vid Karolinska Institutet.

Text: Eva Cederquist
Foto: Louise Nygård

Då hon för tio år sedan började forska kring vardagsteknik med utgångspunkt från den demenssjukes eget perspektiv, fanns ingen sådan forskning. Och den är fortfarande mycket begränsad, säger hon.

– Vi hade då börjat bli mer och mer beroende av tekniken i samhället. Jag hade själv en gammal snurrtelefon och upptäckte att det krävdes en knapptelefon för att nå viss samhällsservice. Det gjorde att jag började fundera på hur personer med demens klarar av all vardaglig teknik.

Louise Nygård har bland annat utvecklat två olika bedömningsinstrument. Det ena är en checklista som undersöker vilka tekniska föremål den demenssjuke eller personer med MCI tycker är relevanta i vardagen och vilka som det kan
vara problem med.

Checklistan används också för personer med utvecklingsstörning i Sverige och har även översatts till japanska, eftersom forskargruppen har ett samarbete med universitetet i Kobe.

– Japaner är oftast väldigt teknikintresserade och där finns också ett stort intresse för demensvård, säger Louise Nygård, som nyligen kommit hem från en utbildning  för japanska arbetsterapeuter.

Det andra bedömningsinstrumentet är observationsbaserat, det vill säga forskargruppen studerar när den demenssjuke använder sig av tekniska föremål
han brukar använda, men har svårigheter med.

– Tekniken framhålls ofta som ett universalmedel när det gäller äldre och personer med demens; att tekniska hjälpmedel ska göra dem mer självständiga. Men det finns väldigt begränsat med belägg i forskningen för att det faktiskt blir så.

Louise Nygård har också gjort studier av olika hjälpmedel, som exempelvis spisvakt, ett larmsystem som varnar eller stänger av en spis om någon glömt den på.

– Det jag som arbetsterapeut kan bidra med är att ge arbetsterapeuter och andra vårdprofessionella konkreta redskap för att studera hur demenssjuka och personer med MCI använder sig av den vardagliga tekniken. Samtidigt får man komma ihåg att det finns personer med demens som klarar av tekniken rätt bra, medan det i stället finns äldre personer utan kognitiv nedsättning som kan ha problem.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-10-30

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.