Hoppa till innehåll

I Ö-vik har man hittat modellen

Utredningar om körkortslämplighet förekommer relativt sparsamt. Det beror till stor del på att det saknas en standardiserad metod. På sjukhuset i Örnsköldsvik har man tagit fram en egen modell.

Bildtext: Anna-Lena Ödlings intresse för utredningar om körkortslämplighet började för 15 år sedan. Nu har hon varit med och utvecklat den så kallade "Ö-viksmodellen".

Text och foto: Ulla-Karin Höynä

Det är få orter som har upparbetade rutiner för utredning av körkortslämplighet som gäller för personer som drabbas av stroke och demens eller andra kognitiva sjukdomar. Utredningen av körkortslämplighet sker främst på tre platser i landet; Trafikmedicin Huddinge, Mobilitetscenter i Göteborg och sjukhuset i Örnsköldsvik.

– I övrigt är det beroende på kunskap och intresse för sådana utredningar. Min uppfattning är att detta sker slumpmässigt, säger Anna-Lena Ödling, arbetsterapeut i Örnsköldsvik.

Den så kallade ”Ö-viksmodellen” har utvecklats gemensamt av arbetsterapeuter och läkare på sjukhuset i Örnsköldsvik. Den består av ett antal tester och vid behov ett praktiskt körtest där en trafiklärare medverkar. Utredningen av de kognitiva testerna genomförs vid ett och samma besök, det praktiska körtestet görs däremot oftast vid ett annat tillfälle.

Ö-viksmodellen innefattar ett batteri av tester. Ett team bestående av en geriatriker, sjukgymnast, arbetsterapeut och undersköterska har utvecklat metoden.

– Vi har skapat en strukturerad checklista och kommit överens om vilket test läkaren ska göra och vilka moment som sjukgymnasten och arbetsterapeuten ska gå igenom med patienten som får vara på sjukhuset en hel dag, berättar Anna-Lena Ödling.

Sjukgymnasten fokuserar på motorik, koordination och sensibilitet. Arbetsterapeutens uppgift är att göra lätta kognitiva tester där han eller hon undersöker minne, uppmärksamhet, uthållighet och processhastighet. I de fall när man anser att det krävs en praktisk värdering av bilkörningen gör man ett test med hjälp av instrumentet P-drive.

Det är en ny metod i Sverige. Det är bara på tre orter i landet som man arbetar mer strukturerat med utredningar av körkortslämplighet. För få använda P-drive måste man ha gått en kurs. I mitten av maj deltog 20 arbetsterapeuter från olika delar av landet i en tredagarskurs vid Karolinska universitetssjukhuset, tillsammans med läkare och trafiklärare. P-drive ingick i arbetsterapeuternas kursavsnitt.

Anna-Lena Ödling började intressera sig för utredningar av körkortslämplighet redan 1995 när hon träffade strokepatienter och började fundera på hur de klarade av att köra bil. Hon fick stöd från både geriatrikern på sjukhuset och närmaste chef och började arbeta med praktiska körtest tillsammans med trafikläraren Jan Lundberg i Örnsköldsvik. Efter många bedömningar hade hon fått en fingertoppskänsla för hur en person hanterade körsituationen och vilka problem som kunde uppstå.

År 2003 fick hon möjlighet att gå en kurs i Trafikmedicin för arbetsterapeuter där forskning kring P-drive beskrevs och har arbetat med metoden sedan dess. Under flera år upptog körkortsutredningar 50 procent av hennes heltidstjänst. Nuförtiden är det 15 procent av arbetstiden sedan sjukhuset omorganiserades sommaren 2009.

Anna-Lena Ödling tar nu emot cirka 7 patienter per månad. Tidigare rörde det sig om i snitt 80 patienter per år inom teamet. Förändringen har också inneburit att sjukhuset i dag arbetar med en reducerad Ö-viksmodell. Under hösten 2008 och våren 2009 arbetade hon med forskningsprojektet Useful Field of View (UFOV) – ett reaktionstest som ingår i Ö-viksmodellen. Projektet genomfördes av henne och geriatrikern Ulrika Edström där 55 personer, som alla hade någon form av kognitiv störning och som kommit till sjukhuset för körkortsutredning, deltog.

Frågan i denna studie var om man kunde påvisa ett samband mellan testresultatet av UFOV och det praktiska körprovet och styra dem som behövde en fördjupad utredning. Syftet var att försöka få fram ett gränsvärde för dem som blev godkända respektive underkända med hjälp av skillnader i millisekunder.

Det visade sig att de som klarade UFOVtestet med mindre än 550 millisekunder också fick godkänt körprov, medan de som fick mer än 900 millisekunder blev underkända i det praktiska körprovet. De som hamnade mitt emellan måste utredas vidare.

Hur viktigt anser du att det praktiska körprovet är?

-– Det svåra är att trafiksituationerna inte är standardiserade. Vi kan styra tidpunkten på dagen och brukar genomföra testet strax efter lunchtid . Vi använder oss av en körslinga i olika miljöer, i landsvägskörning och stadstrafik, berättar Anna-Lena Ödling. Hon menar att det inte går att vara helt säker på att man mäter alla förare på samma sätt. Bedömningen kan ju bara göras utifrån de situationer som uppstår. Det gäller att vara uppmärksam på hur föraren placerar sig i förhållande till mittlinjen och avläser andra trafikanter. Hur man anpassar sig till luckorna i trafiken, så att trafiken flyter smidigt. Kan man förutse händelser, har föraren uppmärksammat att en buss har stannat alldeles framför? På vilket sätt hanterar man situationer som uppstår och hur löser man problem?

Enligt Anna-Lena Ödling måste det finns en medveten uppmärksamhet. I många fall reagerar föraren för långsamt och bearbetar inte informationen.

– Jag har gjort 300 praktiska körkortsbedömningar och vet vad jag ska titta efter. Många äldre har kanske inte kört i stadstrafik på 20 år och det kan ställa till problem för läkaren ibland. I vissa fall kan man göra en överenskommelse om begränsad körning, men detta finns det inte något juridiskt stöd för. Så det är ett etiskt dilemma att göra den överenskommelsen, menar Anna-Lena Ödling.

När man sedan är klar med körtestet åker man tillbaka till sjukhuset och gör en genomgång med patienten. Ett samtal som kan bli ganska krävande.

– Det handlar om att ha ett bra möte, vara respektfull, och att lyssna. Tala om att man förstår deras dilemma, säger Anna-Lena Ödling. Att riskera att förlora sitt körkort är för många ett svårt besked att ta emot. Särskilt när man kört prickfritt under lång tid.

Erik Eriksson, trafiklärare i Dalarna med 40 års erfarenhet, arbetar sedan många år med praktiska körprov.

– De flesta ser till det som har varit och kan inte ta in att en sjukdom gör dem olämpliga som förare. Det kan bli väldigt långa och dramatiska diskussioner. För en husläkare kan det vara ett tufft beslut att ta. Han riskerar att bli osams med patienten resten av livet, säger Erik Eriksson.

Det är läkaren som ska ta initiativ till att utreda om en patient, som drabbas av en sjukdom, fortfarande uppfyller medicinska krav för körkoret. Det är inte ovanligt att läkaren avstår en sådan utredning. Anna-Lena Ödling tror detta dels beror på att det inte finns tydliga rutiner för hur man går tillväga, dels att det är en känslig situation – både för läkaren och för patienten.

Men att bara göra ett enda test är inte någon bra lösning.

– Dessutom använder läkarna ofta ett alldeles för svagt test – MMT, Minimental test, som består av enkla nutidsorienteringsfrågor, anser Anna-Lena Ödling.

I Sverige är det få arbetsterapeuter som arbetar med utredningar av körkortslämplighet. I många andra länder är det tvärtom, där är det en uppgift som arbetsterapeuten har på sitt bord, istället för läkaren.

Anna-Lena Ödling har föreläst om Ö-viksmodellen på flera orter och mötts av nyfikenhet. Många har hört av sig per telefon. Hon menar att man bör vara intresserad av att arbeta i testsituationer och att våga ta det här steget.

– Ta kontakt med en trafikskola och lär dig vad det är som händer när man kör. Trafikläraren är pedagog. Arbetsterapeuten har en medicinsk kompetens och är van att göra analyser. Det måste man kunna för att göra de här bedömningarna, säger Anna-Lena Ödling.

Fakta

  • P-drive är ett instrument som omfattar 27 moment, och strukturerat beskriver vad som händer under körtestet. Körningen värderas med hjälp av fyra huvudrubriker; manövrering, orientering, följa trafikregler och uppsikt. Körslingan konstrueras efter riktlinjerna i manualen för P-drive.
  • Cirka 100 arbetsterapeuter i Sverige har utbildats att använda P-drive.
  • Useful Field of View, UFOV, mäter synfältet och visuell uppmärksamhet.
  • UFOV är uppdelad i tre deltester; att identifiera fordon under en kort tid, att fokusera på en centralpunkt och samtidigt ha ett sidoseende och att välja ut ett synintryck ur en distraherande bild.
  • Studien genomfördes med stöd från Vägverkets skyltfond, Sveriges Trafikskolor Riksförbund och Landstinget Västernorrland. Rapporten blev klar i november 2009.
  • Det är Transportstyrelsen som fattar beslut om körkortet får behållas eller inte.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-10-30

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.