Hoppa till innehåll

Med (H)järnkoll på attityder

Med Attityduppdraget har HANDISAM fått sitt kanske allra svåraste uppdrag hittills – att försöka förändra människors attityder till personer med psykisk ohälsa och öka kunskapen om dessa. Arbetet med det riksomfattande projektet som döpts till (H)järnkoll – slå hål på myter om psykisk ohälsa – började vid årsskiftet och pågår till och med 2011. – Psykisk ohälsa är en folksjukdom, men vi bär på föreställningen att det gäller någon annan, inte oss själva. Vi vill visa att vem som helst kan drabbas oavsett ålder, kön och social rang, säger Richard Bracken, projektledare för Attityduppdraget

Text & foto: Catharina B Tunestad

Många som är deprimerade får en välmenande klapp på axeln och uppmaningen att rycka upp sig. Richard Bracken tror denna okunskap bland annat beror på att många likställer depression med tillfällig nedstämdhet och sorg, vilket är något helt annat. En annan seglivad fördom är att psykiskt sjuka skulle vara mer våldsbenägna än andra. Något Richard Bracken tillskriver medierna viss skuld till, som ofta ger uppmärksamhet åt de extrema fallen, när en psykiskt sjuk person gett sig på någon i omgivningen med kniv eller vapen. Sådant skapar rädsla hos många trots att dylika händelser är relativt sällsynta.

– Det finns inget stöd i forskningen för att psykiskt sjuka skulle vara mer våldsbenägna i sig, säger han.

Inför Attityduppdraget, som initierades av regeringen förra våren, gjorde HANDISAM en undersökning om allmänhetens attityder och kunskaper om personer med psykisk ohälsa. Studien visade att en av fyra var helt eller delvis negativt inställd till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning.
De tillfrågade var mellan 25-45 år, varav flera hade småbarn.

– Åldersgruppen bedömdes som intressant i sammanhanget då de befinner sig mitt i yrkeslivet och antas komma mer i kontakt med människor med psykisk ohälsa genom sitt arbete, förklarar Richard Bracken.
I undersökningen framkom även att många hade en negativ syn på vården när det gäller psykiska sjukdomar.

– Det hänger kvar gamla föreställningar om spännbälten och elchocker. Även om sådant fortfarande förekommer inom psykiatrin så är det en relativt liten del av psykvården totalt sett.

Attityduppdraget består av flera satsningar. En är att mobilisera nationella
 och lokala aktiviteter av olika slag. Tre län har fått extra stöd för detta; Västra Götaland, Uppsala och Västerbotten och får därför möjlighet att synas mer, bland annat genom lokalt framtagna utställningar och utbildningsinsatser.

– Att just dessa län fått extra medel är dock ingen medveten strategi utan beror på att vår budget inte räckte till för att ge fler län stöd, säger Richard Bracken.

Ett annat led i satsningen är en större nationell mediekampanj som går av stapeln senare i vår och i höst, samt två gånger under 2011. Det blir annonser i press och inslag i TV. Redaktionella samarbeten med bland annat DN, Unionens tidning Kollega, TV 3 och TV 4, kommer också att inledas för att försöka påverka journalisterna att ge en mer nyanserad bild av människor med psykisk ohälsa i media.

Projektet har döpts till (H)järnkoll – slå hål på myter om psykisk ohälsa, och navet som allt kommer kretsa kring blir dess hemsida, http://www.(h)jarnkoll.org/.

– Vi valde namnet för att väcka uppmärksamhet. Anledningen till att vi satt ”H:et” inom parentes är för att vi vill få folk att haja till, samtidigt som vi leker med ordets innebörd – att ha järnkoll på läget om sådant som rör psykisk ohälsa, säger Richard Bracken.

En annan del av satsningen består i att skapa en dialog med arbetsmarknadens olika parter kring frågor om psykisk hälsa på arbetsplatsen. Den viktigaste för att ovanstående ska få effekt är bildandet av ett talarforum av människor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som ska fungera som attitydambassadörer och anlitas som föreläsare av kommuner, landsting, arbetsgivare och högskolor/universitet med flera.

– Studier som gjorts på området visar att det sällan räcker med att visa upp fakta när det gäller att få till attitydförändringar. Vi behöver det här mötet med någon som kan berätta om sina egna erfarenheter, som ger psykisk ohälsa ett ansikte. Först då berörs vi, säger Richard Bracken.

Det är i slutet av mars och vi befinner oss på Sigtuna Folkhögskola några mil norr om Stockolm. Här hålls en tre dagar lång utbildning i HANDISAMs och NSPHs (Nationell samverkan för Psykisk Hälsa) regi i samarbete med studieförbundet Sensus, för ett tjugotal personer från hela landet som ska bli attitydambassadörer. Richard Bracken ska strax träffa dem och informera om attityduppdraget och vad deras roll innebär.

Några utbildningar har redan genomförts i Sigtuna, Göteborg, Uppsala och Västerbotten och fler är på gång. Tanken är att attitydambassadörerna geografiskt ska täcka in olika delar av landet.

På plats finns även Anita Odell från NSPH som är HANDISAMs samarbetspartner i uppdraget. Hon ingår, liksom Richard Bracken, i projektgruppen och leder arbetet med att bygga upp talarforumet med attitydambassadörer.

– De kommer att bli nyckelpersoner och projektets ansikte utåt i media och på konferenser. Det behövs ett inifrånperspektiv från patienter, brukare och anhöriga för att öka kunskapen om psykisk ohälsa, säger hon.

Hittills har 430 personer i åldrarna 18-78 år runt om i landet anmält intresse för att bli attitydambassadörer. En majoritet av dem är föreningsanslutna och något fler är kvinnor. Annars är det ganska jämt fördelat.

– Tyvärr räcker inte budgeten till att utbilda alla, men vi har redan utbildat 120 attitydambassadörer och siktar på att utbilda ytterligare 60 personer, det räcker en bra bit, säger hon. 

När attitydambassadörerna genomgått utbildningen kommer de ingå i en särskild databas som nås genom NSPHs och (H)järnkolls hemsida.

– De får själva bestämma hur mycket information de vill ska läggas in i databasen om sin funktionsnedsättning och sjukdom, säger Anita Odell.

Tanken med databasen är att matcha attitydambassadörernas kompetens och erfarenheter mot beställarens önskemål, där man ska kunna kryssa i specifika val och få en person som berättar om sina erfarenheter av en viss psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning som man vill veta mer om.
Förhoppningen är att attitydambassadörerna ska tillföra ny kunskap till arbetsgivare och personal inom olika yrkesområden, samt studenter inom olika utbildningar som kan ha nytta av denna i sin kommande yrkesutövning.

– Det gäller vårdpersonal i synnerhet som vanligen möter människor med psykisk ohälsa när de befinner sig mitt i krisen, säger Richard Bracken.

– För dem kan det vara värdefullt att dels få höra berättelser om bemötandet i vården, men även hur livet såg ut för personen innan krisen utlöstes och hur livet tett sig efteråt för att få en helhetsbild.

Han menar att detta borde vara intressant för arbetsterapeuter, inte minst inom primärvården, psykiatrin och som gör bedömningar av arbetsförmågan, som ofta kommer i kontakt med långtidssjukskrivna som lider av depression eller har någon form av psykisk funktionsnedsättning som gör det svårt för dem att komma tillbaka i arbete.

– Även för arbetsterapeutstudenter borde det vara intressant att möta någon som kan berätta utifrån sina egna erfarenheter av att ha en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning på ett seminarium eller föreläsning, fortsätter han.

Attityduppdraget engagerar honom och Anita Odell, och det smittar av sig när det är dags för dem att presentera uppdragets syfte för deltagarna efter lunch.
Stämningen är förväntansfull och fylld med lika delar skratt som allvar i den gamla aulan på Sigtuna folkhögskola med hänförande utsikt över Mälaren.
Några av deltagarna är påfallande öppenhjärtiga om sina funktionsnedsättningar och psykiska sjukdomar, medan andra föredrar att sitta tysta och lyssna.
En man i 50-årsåldern säger att han levt med en ”dubbelskam” i många år då han varit läkemedelsberoende samtidigt som han har en psykisk sjukdom.

– Det gäller att lägga skamkänslorna åt sidan, inte fastna i dem, det är därför jag vill bli attitydambassadör, säger han.

En kvinna i 40-årsåldern med oklanderlig frisyr, säger att hon skäms över att vara långtidssjukskriven och inte ha något arbete.

– Jag har inte berättat det för någon i min omgivning, bara för de allra närmaste, säger hon lågmält.

En kvinna i 30-årsåldern som är diabetiker och fått diagnosen borderline, undrar å sin sida var gränsen går mellan psykisk och fysisk sjukdom och funderar om de går att särskilja ifrån varandra?

Richard Bracken och Anita Odell lyssnar, låter deltagarna komma till tals.
Sedan är det dags att visa en glimt av projektets hemsida som kommer att lanseras i början av maj och den kommande mediekampanjen, samt förklara varför man valt namnet (H)järnkoll.

– Attityder kan man koppla till så mycket annat i samhället, inte bara till det här området. Därför behövdes ett konkret namn som man kan associera till kunskap och psykisk ohälsa, och som folk lägger på minnet.

Reaktionerna bland deltagarna låter inte vänta på sig.

– Namnet känns lite provocerande, som om det skulle vara något fel på vår hjärna. Jag vet inte om det ger rätt association, säger en yngre kille i hästsvans.

En kvinna i 50-årsåldern inflikar med ett stänk av ironi i rösten:

– Vi måste tänka på att den här kampanjen är riktad till allmänheten, de som tror att de själva är friska…

Hennes kommentar får flera av deltagarna att skratta. Nästa bild som dyker upp på storbildsskärmen visar en annons med en känd manlig skådespelare.

– Nu är inte just den här skådespelaren tillfrågad om han vill delta i kampanjen. Inte än i alla fall, säger Richard Bracken.

– Men det här visar hur vi tänkt. Idealet vore att få med några kända ansikten som kan hjälpa oss att tränga igenom mediebruset, så vi kan få igång ett offentligt samtal om attityder och beteende i frågor som rör psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Nästa bild visar ett landskap med en väg där ena halvan av bilden är svartvit, den andra i färg.

– Den illustrerar hur vi kan se på tillvaron, antingen i svart och vitt eller mer nyanserat i färg, säger Richard Bracken och berättar att den här uppdelningen med bilder som är hälften svartvita, hälften i färg kommer att bli kampanjens kännetecken.

Det börjar bli dags att avrunda för nästa punkt på utbildningsprogrammet.
Innan Anita Odell och Richard Bracken tackar för sig, påminner de om att vi alla kan göra något, och att vi inte behöver vara experter för att kunna göra skillnad.

– Stäng inte ute någon som mår dåligt utan håll kontakten, visa att du bryr dig, det har långt mer effekt än vad du kanske tror.

Fotnot: Attitydambassadörerna kommer att få ersättning för sina uppdrag.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-10-30

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.