Hoppa till innehåll

Kognitiv tillgänglighet – ett försummat område

Artikelserie, del 3

Text: Catharina B Tunestad

– Det finns hur mycket som helst att göra när det gäller kognitiv tillgänglighet. Intresset har funnits länge hos RSMH, men tyvärr inte resurserna i samma omfattning. Därför har fokus kommit att hamna på kognitiva hjälpmedel i första hand, säger Hans Kihlström.

Han har lång erfarenhet av arbete inom området kognitiva hjälpmedel. Han var tidigare kanslichef på RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa) under många år och vice ordförande, men är sedan ett antal år tillbaka pensionerad.

Hans engagemang och intresse för kognitiv tillgänglighet och kognitiva hjälpmedel har dock inte avtagit.

Idag sitter han med i referensgruppen för Hjälpmedelsinstitutets omfattande projekt Hjälpmedel i fokus som riktar sig till människor med psykiska funktionsnedsättningar. Även om han säger att det nog blir bland ”det sista stora” som han kommer att vara involverad i.

Vad Hans Kihlström ser som det största hindret för människor med psykiska funktionsnedsättningar och sjukdomar är att det saknas psykosociala anpassningar i samhället i stort.

– Det har inte så mycket med tekniska lösningar att göra egentligen, utan det handlar främst om att acceptansen för den här gruppen av människor måste bli större.

Han tänker bland annat på svårigheterna för människor med psykiska funktionsnedsättningar att få ett arbete – eller att kunna behålla det. Bara där sker en social exkludering en stor grupp människor, menar han.

Och av dem som har ett arbete får många kämpa mot oförstående arbetsgivare när det gäller att få anpassningar i arbetet och den fysiska arbetsmiljön för att mildra den psykiska funktionsnedsättningen och på så sätt få ett ökat välmående.

– Och så har vi den offentliga miljön. Där finns det hur mycket som helst att göra för att förbättra den kognitiva tillgängligheten.

Hans Kihlström vet inte riktigt i vilken ände han ska börja.

– Ta det här med alla ljud och buller i den offentliga miljön som många med psykisk ohälsa är extra känsliga för.

– Jag har ibland tänkt att det hade varit bäst om mobilförbudet i tunnelbanan varit kvar, men det vart ju så mycket protester mot det när SL införde det för några år sedan, så det kommer nog aldrig bli verklighet igen, säger han och tillägger:

– När det gäller boende kan man lösa detta med att ljudisolera lägenheten. Ljud från grannar, som vem som helst av oss kan uppleva som jobbiga till och från, kan vara extremt påfrestande för den som är ljudkänslig.

I nästa andetag påminner han om all blinkande reklam och andra starka ljuskällor i offentliga miljöer som också kan upplevas som väldigt störande för människor med psykiska funktionsnedsättningar, då många av dem är extremt ljuskänsliga.

Att helt komma ifrån detta i ett högteknologiskt samhälle är förstås väldigt svårt. Men det bör finnas en större medvetenhet i samhället att det är ett stort problem för många anser han. 

Hans Kihlström fortsätter beta av eftersatta områden när det gäller kognitiv tillgänglighet. De är betydligt fler än vad man som så kallad ”frisk” vanligen tänker på. 

– Skyltar och anvisningar i offentliga miljöer är däremot ett område där man lättare skulle kunna göra mer tillgängligt för alla, anser han och nämner anvisningar på allmänna platser om hur man ska gå som ett exempel.

– Dessa kan ofta vara ganska otydliga och otillräckliga även för personer utan psykiska funktionsnedsättningar. Så alla skulle vinna på bättre skyltning och information, slår han fast.

Han ger ett exempel på uttryck som kan missförstås för personer som har svårt med abstrakt tänkande:

– De tolkar ofta idiom efter deras konkreta innebörd. Uppmaningen Se upp! får dem att bokstavligen titta uppåt. Att använda uttrycket Var försiktig! skulle vara mycket bättre i sammanhanget.

Vi kommer in på området affärer som många människor med olika typer av ångestsyndrom har svårigheter att vistas i på grund av trängsel och en känslaav instängdhet.

– Ta IKEA som ett exempel. Där är det ofta mycket folk och det saknas fönster på våningsplanen. På många av varuhusen, som exempelvis i Barkarby, måste du dessutom gå igenom hela varuhuset för att komma till utgången. Har du väl gått in kan du inte enkelt vända om för att komma ut igen. Det kan lätt skapa en känsla av instängdhet och framkalla ångest, säger Hans Kihlström.

Som en av Sveriges – och världens – mest kända varuhuskedjor tycker han att det är lite märkligt att man inte tagit detta i beaktande vid ombyggnationer och byggandet av nya varuhus.

– IKEA försöker ju ligga i täten när det gället så mycket annat med sitt miljötänkande, anpassning till barnfamiljer och att personalen ska ha goda arbetsförhållanden. Men människor med psykiska funktionsnedsättningar och sjukdomar tycks de ha glömt bort, säger Hans Kihlström.

– Ett annat stort bekymmer är att många fortfarande saknar tillgång till Internet. Det är något vi bör ta tag i annars kommer vi snart ha en stor grupp av människor som är utestängda från det övriga samhället, säger han och berättar att mer än hälften av deras lokalföreningar saknar Internetuppkoppling, vilket orsakar kansliet och styrelsen stort administrativt besvär.

Vad tror du det beror på att många fortfarande inte har tillgång till Internet?

– Många i den här gruppen har ofta ganska dålig ekonomi då de är långtidssjukskrivna eller har sjukersättning. De har helt enkelt inte råd att skaffa vare sig dator eller Internet, och problemet stannar sällan där poängterar han.

– Även om de har tillgång till dator och Internet, kan de med kognitiva funktionsnedsättningar ha svårt att  hitta information på nätet och att förstå den.

– Många har heller inte riktigt det tålamod som krävs för att lära sig hur man gör då de kanske bara klarar att sitta stilla i tio, femton minuter.

Hans Kihlström menar att detta lätt skulle kunna åtgärdas genom att sökprogram och hemsidor skulle använda sig av ett klarare språk och göras mer lättöverskådliga, där man snabbt hittar informationen man är ute efter.

Det kravet tycker jag att man i alla fall ska kunna ställa på offentliga myndigheters webbplatser. Den privata marknaden är svårare att komma åt.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-10-30

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.