Hoppa till innehåll

Ledaren | Fler arbetsterapeuter med inriktning på psykisk ohälsa behövs i primärvården

Ledaren

Text: Lena Haglund, förbundsordförande
E-post: lena.haglund.fsa@akademikerhuset.se

Idag lider mellan 20 och 40 % av befolkningen i Sverige av psykisk ohälsa. Det finns alltså många personer som är i behov av stöd och vård i olika former.

Arbetsterapin har sina rötter inom det psykiatriska området där behandlingsformen var ett naturligt inslag redan på 1850-talet i Sverige. Genom att vara aktiv kan människan påverka sin hälsa och sitt välbefinnande. Detta stöds av såväl praktisk empiri som teoretisk forskning idag. Grundidén inom arbetsterapi är att aktivitet är hälsobefrämjande och att människan lär och utvecklas genom att vara aktiv.

Arbetsterapeuter är sedan länge en väletablerad yrkesgrupp inom den psykiatriska vården på läns- och universitetssjukhus, såväl i öppen- som slutenvård. De patienter som behandlas inom primärvården, oavsett om den bedrivs i offentlig eller privat regi, får däremot oftast inte möjlighet att ta del av arbetsterapi. Det är mycket otillfredsställande.

De arbetsterapeuter som finns inom primärvården arbetar oftast uteslutande med patienter som har somatisk problematik. FSA har tidigare påtalat behovet av att bland annat öka antalet arbetsterapeuter i primärvården för att stärka den psykiatriska och psykosociala kompetensen. Även i den nationella psykiatrisamordningen som presenterades 2006, lyftes det tydligt fram att primärvården behövde förstärkas med både resurser och kompetens för att kunna utgöra första linjens sjukvård även för dem med psykisk ohälsa.

För att möta och tillgodose vårdbehovet hos personer med psykisk ohälsa krävs någon form av psykiatriska primärvårdsteam med tillgång till olika kompetenser. I teamarbetet är det av stor vikt att man arbetar utifrån idén att varje profession är expert på sitt eget ansvarområde, men att de olika perspektiven måste samordnas och förenas. 

Arbetsterapeuten, med sin gedigna kompetens om aktivitet, hälsa/ohälsa, teknik och miljö, borde vara en naturlig och viktig medarbetare i dessa team!

Två växande insatser inom arbetsterapi, som är relaterad till psykisk ohälsa, är kognitiva hjälpmedel och behandlingsstrategier för att klara sina vardagliga åtaganden på ett hälsofrämjande sätt; hur balans, vanor och rutiner i vardagen kan byggas upp eller revideras.

Allt talar för att dessa två insatser kan komma att stödja människor med psykisk ohälsa på ett positivt sätt så att de klarar sina vardagliga aktiviteter mer självständigt och blir mer delaktiga i samhället. Dessa insatser måste även finnas i första linjens vård så att patienter på den vårdnivån får möjlighet att ta del av dessa insatser. De kan inte bara erbjudas inom läns- och universitetssjukhusen.

FSA har ingen överdriven tilltro till en eller annan isolerad åtgärd inom vård och omsorger av personer med psykisk ohälsa. De olika åtgärderna måste alla prövas i ett större sammanhang, för att säkerställa deras effekt och värde. Ofta fogas de olika bitarna samman till en meningsfull enhet i behandlingsarbetet, något som kan vara svårt att se om man väljer att studera dem var för sig.
Det finns ett stort behov av att utveckla en evidensbaserad praxis, särskilt när det gäller rehabilitering av personer med psykisk ohälsa, där olika designer och metoder för kunskapsproduktionen måste tillåtas då frågorna är av stor komplexitet.

Den svenska välfärden och välståndet grundar sig bland annat på engagerade och kompetenta medarbetare inom vård och omsorg.

De negativa attityder mot personer med psykisk ohälsa som bland annat beskrivs i några av artiklarna i detta nummer av Arbetsterapeuten och som också återfinns inom samhällsdebatten totalt sett, ska de tolkas som tecken på kunskapsbrist i vårt samhälle?

FSA kommer med fördjupat engagemang stödja utvecklandet av bemötandefrågor och hur dessa kan implementeras i arbetsterapeututbildningen, arbetsterapeutiska verksamheter och annan vård/omsorgsverksamhet.

Förståelse för psykisk ohälsa är en grundförutsättning för att lyckas ge den vård, rehabilitering och stödinsatser som personen är i behov av.

Ansvarig för sida:

Catharina B. Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Redaktör

E-post:
Uppdaterad: 2010-10-30

Ämnen:

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.